Aktuellt

Selma Gušić och Ida Gunge är båda utredare på Institutet för mänskliga rättigheter och bevakar migrationsfrågor och barns rättigheter inom migration. Under våren 2026 har de besökt Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter för att observera hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses på centren och intervjua personer som bor där. Resultatet av undersökningen går att läsa i rapporten ”Att leva i väntan: Mänskliga rättigheter på mottagnings- och återvändandecenter”.

En ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter visar på allvarliga brister i de boendes tillgång till sina mänskliga rättigheter på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter. Det handlar exempelvis om en vardag präglad av otrygghet, trångboddhet och brist på privatliv. Att barn på centren lever under otrygga förhållanden och att det saknas en oberoende tillsyn av dessa boenden är särskilt allvarligt.

Riksdagens beslut idag att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för vissa allvarliga brott är ett stort avsteg från synen på barn och barns rättigheter i Sverige. Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är verkningsfulla åtgärder. Det går också emot FN:s barnrättskommittés uttryckliga rekommendation till Sverige.

Institutet för mänskliga rättigheter har lämnat en kompletterande rapport till Europeiska kommittén för sociala rättigheter inom ramen för granskningen av hur Sverige genomför den reviderade Europeiska sociala stadgan.

Institutet för mänskliga rättigheter deltar under Almedalsveckan och bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till samtal på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. Under två dagar fokuserar vi på högaktuella frågor så som rasismen i samhällsdebatten, utmaningarna för den svenska rättsstaten, och tvångsvården av barn och unga.

Vid årsskiftet välkomnade Institutet för mänskliga rättigheter två nya ledamöter till styrelsen. En av dem är Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet. Här berättar han om sitt engagemang för mänskliga rättigheter, vad han hoppas kunna bidra med i styrelsearbetet och vilka utmaningar han ser för rättighetsskyddet i Sverige.

Adam Danieli från Timbro är i en replik (11/6) kritisk mot att Institutet för mänskliga rättigheter som myndighet ifrågasätter reformer som föreslås av regeringen. Danieli väljer då att bortse ifrån att Institutet för mänskliga rättigheter har en oberoende ställning som nationell institution för mänskliga rättigheter.

Kommentar till regeringens besked att dra tillbaka förslag om att sätta 13-åringar i fängelse: Barns rättigheter behöver väga tungt i det fortsatta arbetet och även en sänkning till 14 år måste avvisas.

Institutet för mänskliga rättigheter deltar i den globala FN-konferensen om funktionsrätt i New York (CoSP19). Vårt budskap: vi behöver göra betydligt mer för att leva upp till funktionsrättskonventionen. Särskilt oroande är tendensen till återgång till mer av ett medicinskt perspektiv.