Regeringen bör utreda en ny rekryteringsmodell för nämndemän

I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer föreslår Institutet för mänskliga rättigheter att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. Även den Europeiska kommissionen har rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende.

Andreas Ljungholm, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter, berättar mer om varför en ny rekryteringsmodell för nämndemän behövs.

Institutet har i två remissvar under hösten 2023 rekommenderat regeringen att tillsätta en särskild utredare för att utreda hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas, och nu skickar institutet också en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer, varför?

– I en rättsstat ska lika fall dömas lika oavsett vem det är som dömer. Det är skadligt för rättsstaten att ha ett system där det finns en misstanke om att politiska åsikter kan påverka innehållet i domar. Det är därför viktigt att rekryteringsmodellen för nämndemän ses över så snart som möjligt.

Det finns studier som visar att politisk tillhörighet påverkar hur nämndemännen dömer. Dessutom dyker frågor om nämndemäns kopplingar till de politiska partierna upp regelbundet. I efterspelet till den så kallade ”snippa-domen” förra året lämnade exempelvis de två nämndemännen som hade deltagit i hovrättens beslut sina uppdrag en vecka efter domen. De var båda tillsatta efter nominering av Socialdemokraterna och avgick efter att ha blivit kallade till ett möte med Socialdemokraterna i Göteborg. Ett annat exempel är när Centerpartiet uteslöt två nämndemän 2018 efter att de uttryckt sig på ett sätt som inte var i enlighet med partiets värdegrund, berättar Andreas Ljungholm.

Vad betyder det i sammanhanget att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende?

– Europeiska kommissionen är en stark röst. De gör varje år ett gediget arbete med att kartlägga hur EU:s medlemsländer efterlever rättsstatsprinciperna. Exempelvis granskas Ungern och Polen som de senaste åren har fått massiv kritik från EU för att inte efterleva dessa viktiga principer. Men även Sverige granskas. Och det är bra. Ett omfattande arbete läggs ner av kommissionen varje år på att samla in och stämma av information om situationen i varje land. En rapport skrivs som beskriver situationen i varje land. Sedan ett par år tillbaka innehåller dessa rapporter även rekommendationer till medlemsländerna om åtgärder de bör vidta för att efterleva rättsstatens principer. Förra året var en av rekommendationerna till Sverige att säkerställa att systemet för hur nämndemän utses garanterar deras oberoende.

Hur skulle en ny rekryteringsmodell för nämndemän kunna se ut?

– Ett tydligt alternativ för att stärka nämndemännens politiska oberoende vore att frånta de politiska partierna nomineringsmakten.

För att Sverige ska efterleva reglerna i Europakonventionen är det avgörande att nämndemän inte bara agerar, utan även uppfattas kunna agera, självständigt i förhållande till de politiska partierna. Det räcker alltså inte med att nämndemän faktiskt inte påverkas av politiska åsikter, förutfattade meningar eller fördomar. Nämndemännen måste även uppfattas som opartiska. Finns det en legitim misstanke om att en nämndemans partipolitiska tillhörighet kan påverka dömandet så är inte domstolen objektivt opartisk. Domstolen måste erbjuda tillräckliga garantier för att utesluta alla legitima tvivel om dess opartiskhet. Bara misstanken om att en nämndemans partipolitiska tillhörighet kan påverka dömandet är skadligt för rättsstaten.