Vi har lämnat yttrande till Högsta domstolen för att stödja Auroras rätt till talan

Institutet för mänskliga rättigheter har skickat in ett yttrande till Högsta domstolen för att belysa det så kallade Aurora-målets betydelse för de mänskliga rättigheterna. Juristen Anna Rosenmüller Nordlander har arbetat med ärendet på Institutet och svarar här på några frågor.

Varför har Institutet skickat in ett yttrande till Högsta domstolen?

Auroramålet är en process i domstol där ungdomar har ansökt om stämning mot den svenska staten eftersom de anser att staten inte gör tillräckligt när det gäller klimatförändringarna. Bakom målet står den ideella ungdomsorganisationen Aurora. Vi har som institut för mänskliga rättigheter inget partsintresse men vi kan klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna. Vi kan också bidra till att belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv i ett så principiellt viktigt mål som Auroramålet.

Vad hoppas ni kommer hända nu?

Vi hoppas att Aurora får sin talan prövad i domstol och att vårt yttrande hjälper Högsta domstolen att avgöra frågan om huruvida talan kan och ska tillåtas. Det är ett viktigt mål som belyser sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatkrisen

Hur ser det ut i andra länder?

Globalt pågår över hundra klimatprocesser där stater genom rättslig prövning ställs till svars för sitt ansvar i den pågående klimatkrisen som tar utgångspunkt i mänskliga rättigheter. Kopplingarna mellan klimatförändringar och staters åtgärder eller brist på åtgärder för att minska dem och mänskliga rättigheter har tydliggjorts av nationella domstolar i flera länder. Det finns betydande exempel från Belgien, Frankrike, Nederländerna och Schweiz.

Det nederländska Urgenda-målet är det rättsfall som blivit mest uppmärksammat. Organisationen Urgenda ansökte om stämning mot staten och yrkade att domstolen skulle förelägga staten att vidta åtgärder mot klimatförändringarna kopplade bland annat till artiklarna 2 och 8 i Europakonventionen. Distriktsdomstolen i Haag fann att staten hade en skyldighet att minska sina växthusgasutsläpp och biföll organisationens talan. Domen fastställdes av landets högsta domstol 2019.

Nationella domstolar i flera europeiska länder har alltså beviljat klimatorganisationer och grupper av enskilda talerätt och prövat frågan om staters klimatåtgärder är förenliga med Europakonventionen, just den sortens rättsliga prövning som Auroramålet gäller.

Vad säger Europadomstolen?

Den 9 april i år meddelade Europadomstolen sina avgöranden i tre klimatmål med utgångspunkt i Europakonventionen. Det första målet (Verein KlimaSeniorinnen Schweiz med flera mot Schweiz ) handlar om några äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldigheten att skydda rätten till liv och hälsa när de hotas av farliga värmeböljor. De anser att Schweiz varken har tillräckligt ambitiösa klimatmål eller gör tillräckligt för att minska utsläppen av växthusgaser. Domstolen tog upp deras ärende till prövning, och Schweiz dömdes för att ha kränkt rätten till en rättvis rättegång och rätten till respekt för privatliv, familjeliv och hem.

Domstolen tog inte upp de övriga två fallen (Carême mot Frankrike samt Duarte Agostinho med flera mot Portugal och 32 andra). Motiveringen var att de processuella villkoren för att väcka talan vid Europadomstolen inte var uppfyllda.