Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen
Publicerad 04 september 2024

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige.
– Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Många känner inte till funktionsrättskonventionen
Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent svarar att de känner till konventionen medan 35 procent svarar att de inte känner till den.
Endast 36 procent av undersökningens deltagare svarar ja på frågan om de vet vart de kan vända sig om deras rättigheter inte efterlevs. Mer än hälften vet inte eller är osäkra på vart de kan vända sig. Flera av dem hänvisar också till tidigare erfarenheter av att ha försökt anmäla men eftersom det har gått dåligt vill de inte försöka igen.
Deltagarna beskriver att de måste bevisa sina behov för myndigheter snarare än att det är myndigheterna som behöver bevisa att de insatser de genomför är tillräckliga för att säkerställa den enskilda individens mänskliga rättigheter. Många deltagare lyfter också fram bristande tillgänglighet som ett hinder för rätten att leva självständigt och delta i samhället. Hinder som funktionsrättskonventionen, som gällt i Sverige sedan 2009, kräver att staten ska hantera.
Bland deltagarna finns också en tydlig oro för att olika mänskliga rättigheter är hotade eller ifrågasatta i Sverige idag. Hela 63 procent av deltagarna svarar ja på frågan om de upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade och riskerar att försvinna i Sverige.
–Jag hoppas att vår rapport kan bidra till att identifiera och motverka hinder som människor med funktionsnedsättning upplever när det gäller att utkräva mänskliga rättigheter i Sverige. Svenska staten bör genomföra kraftfulla insatser för att motverka att personer med funktionsnedsättning lämnas utanför samhällsutvecklingen och skapa likvärdiga förutsättningar för människor att få effektiv tillgång till sina rättigheter, fortsätter Fredrik Malmberg.
Institutet ger följande övergripande rekommendationer:
Öka kunskapen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för ansvariga och befolkningen i stort, inklusive för personer med funktionsnedsättning.
Skapa likvärdiga förutsättningar för människor, oavsett funktionalitet, att få effektiv tillgång till sina rättigheter.
Stärk möjligheterna för alla att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige.
Läs hela rapporten på vår webbplats där rapporten även finns i lättläst version och på teckenspråk.
Vill du veta mer? Kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Kort om rapporten
Undersökningen besvarades av 1 833 personer med funktionsnedsättning som ingår i Rivkraftspanelen. I Rivkraftspanelen deltar 3 200 personer med funktionsnedsättning.
Syftet med undersökningen var att ta reda på hur väl personer med funktionsnedsättning i Rivkraftspanelen känner till sina mänskliga rättigheter och hur de upplever att de kan utkräva dessa.
Svaren är inte nödvändigtvis representativa för hela gruppen personer med funktionsnedsättning eftersom panelen är självrekryterad.
Ta del av rapporten i olka format (länk)