Institutet motsätter sig förslag om anonyma vittnen

Regeringen går trots massiv kritik från tunga remissinstanser vidare med förslaget om anonyma vittnen. Regeringen höll idag en pressträff där de informerade om ett förslag om att tillåta anonyma vittnen i förundersökningar och domstolar. Förslaget väntas träda i kraft vid årsskiftet. Vi ställde några frågor om detta till Andreas Ljungholm, utredare och jurist på Institutet för mänskliga rättigheter.

Varför är frågan om anonyma vittnen i domstol viktig?

– Frågan om anonyma vittnen är nära kopplad till rätten till en rättvis rättegång. Rätten till en rättvis rättegång är en grundläggande mänsklig rättighet. Denna rättighet är viktig för att inte oskyldiga personer ska dömas och är en grundsten i en demokrati. Rätten till rättvis rättegång finns därför reglerad i både grundlagen och flera av de internationella konventioner Sverige är bundet av.

– Rätten till rättvis rättegång innebär bland annat att den som anklagas ska ha rätt att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot honom eller henne. En annan viktig princip är att en part i ett mål ska ha full insyn i de förhållanden som kan läggas till grund för domstolens avgörande. Med andra ord, den som döms och straffas för brott ska få ta del av samtliga omständigheter som domen grundar sig på. Ytterligare en viktig del av en rättvis rättegång är principen om parternas likställdhet –”equality of arms”. Principen innebär att parterna ska vara likställda i rättegången och att den tilltalade inte ska ha sämre möjligheter än åklagaren att föra sin talan. Införandet av ett system som tillåter anonyma vittnen riskerar att rubba dessa grundläggande principer.

Vad anser institutet om förslaget att tillåta anonyma vittnen?

– Institutet har motsatt sig förslaget eftersom vi bland annat inte tror att det kommer få den effekt som regeringen hoppas på. Det riskerar till och med att bli kontraproduktivt.

– Förslaget beaktar aspekter av rätten till rättvis rättegång och innehåller rättssäkerhetsgarantier, vilket är bra. Det innebär att möjligheterna enligt förslaget att använda anonyma vittnen kommer vara ytterst begränsade. I de fall anonyma vittnen får användas kommer bevisvärdet att vara lågt. Eftersom det kommer vara svårt för den tilltalade att påvisa att det anonyma vittnet till exempel har förutfattade meningar, är fientligt inställt eller av annan anledning inte är pålitligt blir det svårt för domstolen att i någon större utsträckning lägga vikt vid information som lämnas från ett anonymt vittne. Därmed lär sådan information få mycket liten inverkan på domar och frågan är då om det överhuvudtaget leder till de resultat som åsyftas, det vill säga att vända utvecklingen med det ökade gängvåldet, bryta tystnadskulturen och stärka och effektivisera rättsprocessen.

–Det som pekar mot att Europadomstolen skulle anse att lagen var förenlig med Europakonventionen är att den är så tandlös som den är. Skulle lagen däremot tillåta att det som anonyma vittnen framförde fick större betydelse för domstolens ställningstagande, eller att anonyma vittnen fick användas i större utsträckning än vad förslaget föreslår, så skulle lagen riskera att bryta mot rätten till rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen. Lagen som alltså troligtvis inte kommer få den effekt som regeringen hoppas på, riskerar däremot att göra vittnen mer ovilliga att ställa upp som ”vanliga” vittnen. Med en lagstiftning på plats som tillåter anonyma vittnen finns nämligen en risk att vittnen kommer förvänta sig, eller kräva, att få vara anonyma för att lämna information. Lagen riskerar därför att leda till att färre kommer att vilja vittna, men även att rättsprocessen blir mindre effektiv och att den administrativa bördan för åklagare och domstolar ökar. Institutet har motsatt sig förslaget om anonyma vittnen bland annat av dessa skäl.