Institutet ger råd till Högsta förvaltningsdomstolen om de mänskliga rättigheternas betydelse i ett mål om bostadsanpassningsbidrag
Publicerad 15 november 2024
Institutet för mänskliga rättigheter har skickat in ett Amicus curiae-yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen för att belysa att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Syftet är att belysa några rättighetsfrågor till stöd för domstolen i sitt dömande.
Det aktuella målet i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) handlar om rätten till bostadsanpassningsbidrag. Lagen om bostadsanpassningsbidrag har till syfte att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Institutet bedömer att målet även berör rätten att välja var och med vem man bor samt att personer med funktionsnedsättning, inklusive barn, ska få förutsättningar till självbestämmande över sin livsstil och inkludering i samhällsgemenskapen på jämlika villkor som andra. Institutets syfte med amicus-yttrandet är att utan partsintresse belysa betydelsen av Sveriges internationella åtaganden genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen) och FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) för målet. Institutet bedömer vidare att prövningen i målet bör utgå från en fördragskonform tolkning av lagen om bostadsanpassningsbidrag utifrån funktionsrättskonventionen och barnkonventionen. Slutsatsen blir att ordalydelsen i lagen bör tillämpas.
Huvudpersonen i målet insjuknade 2022 i fulminant meningocock-sepsis 2022. Sjukdomen ledde till att de dåvarande 17-åringen fick en bestående funktionsnedsättning i och med att läkare fick amputera både armar och ben. Därefter ansökte han om bostadsanpassningsbidrag för att kunna göra nödvändiga anpassningar i hemmet efter de nya förutsättningarna. Staffanstorps kommun avslog delvis ansökan med motiveringen att det saknas stöd i lag för att bevilja åtgärderna eftersom föräldrarna avvek från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet när de gjorde en tillbyggnad på sitt hus i början av 2000-talet. Renoveringen av fastigheten påbörjades 2004, året innan pojken föddes. Kommunen har överklagat förvaltningsrättens och kammarrättens domar och HFD har meddelat prövningstillstånd i målet.
– Målet handlar om en ung människa som i två år har kämpat för att få förutsättningar till självbestämmande över sin livsstil och inkludering i samhällsgemenskapen. Vi anser att bostadsanpassningslagen är tydlig med att bostadsanpassningsbidrag ska utgå till personer med funktionsnedsättning oavsett vad någon annan har gjort med tillbyggnad. Domstolar och andra aktörer har dessutom en skyldighet att tolka nationella bestämmelser utifrån Sveriges internationella åtaganden. Vi bedömer därför att tolkningen ska ske utifrån bland annat funktionsrättskonventionen och barnrättskonventionen, säger Anna Rosenmüller Nordlander, jurist, Institutet för mänskliga rättigheter.
– Vi hoppas att HFD kommer fram till att det sökta bostadsanpassningsbidraget ska beviljas för att sökanden, den unge mannen, ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till. Det här är ett viktigt mål som sätter fingret på att personer med funktionsnedsättning ska kunna få tillgång till val på jämlika villkor som alla andra, i det här fallet genom stöd för att göra bostaden tillgänglig, säger Ola Linder, jurist, Institutet för mänskliga rättigheter
Institutets amicusyttrande till domstolen (länk)
Särskilt ansvar för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Institutet för mänskliga rättigheter har en roll som oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i funktionsrättskonventionen. Det innebär att institutet ska främja, skydda och övervaka funktionsrättskonventionen i Sverige. FN:s funktionsrättskommitté har
förtydligat vad uppdraget betyder och amicus-yttranden anses vara ett verktyg för nationella institutioner för mänskliga rättigheter att skydda rättigheterna enligt funktionsrättskonventionen.
Vad är Amicus curiae?
Amicus curiae översätts med ”vän till domstolen”. Det är uttalanden som juridiska och sakkunniga organisationer eller forskare gör i domstolsförfaranden för att stödja domstolen i dess beslutsprocess. De är varken parter i målet eller på en parts sida.
Vad är fördragskonform tolkning?
Fördragskonform tolkning innebär i korthet att nationella domstolar och myndigheter ska tolka nationell lag i enlighet med de internationella åtaganden som staten har ingått genom exempelvis fördrag eller avtal. Syftet är att se till att den nationella lagen inte står i konflikt med de skyldigheter som staten har förbundit sig vid att följa
Funktionsrätt
Funktionsrättskonventionen innehåller inga särskilda rättigheter. Däremot förtydligar den vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utkräva sina mänskliga rättigheter. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar de åtgärder som behövs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Skriv ut