Flera förslag tänjer på gränserna

I ledarkrönikan (10/2) kritiserar Karin Pihl Institutet för mänskliga rättigheter, när vi hävdar att de samlade åtgärderna mot brottslighet måste vara försvarbara i enlighet med vår grundlag och internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Vi menar att flera av de förslag som har lagts fram tänjer på gränserna, inte är effektiva och att den samlade effekten blir långtgående:

• Rätt att kroppsvisitera personer utan att det finns konkret misstanke om brott.
• Utökad kamerabevakning, bland annat med ansiktsigenkänning som har stora risker, exempelvis i form av felidentifikationer som drar in oskyldiga i brottsutredningar.
• Personer som varken är dömda eller misstänkta för brott kan utan beslut i domstol få förbud att vistas i vissa områden.
• Polisen får tillgång till biometriska uppgifter om miljontals människor i register som tagits fram med helt andra syften. Något liknande register finns inte i något annat EU-land.
• Införande av anonyma vittnen utmanar principen om rätten till en rättvis rättegång.
• Införande av barnfängelser.
• Förslag om sänkt straffbarhetsålder.

När skyddet av fri- och rättigheter stärktes i vår grundlag betonades vikten av ett starkt skydd av mänskliga rättigheter i tider av stora samhällsutmaningar: ”det är främst i sådana situationer som det kan finnas risk för att de demokratiska institutionerna sviktar i omsorg om medborgarfriheterna”.

Det finns skäl att påminna om detta när politiken är satt under hård press att agera snabbt.n

Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter