Genom UPR-processen kan Sverige utbyta bästa praxis och erfarenheter”

Skriftlig intervju med ambassadör Magnus Hellgren inför Sveriges UPR-granskning den 5 maj 2025

Vem är du och vad har du för roll?

Jag är sedan sommaren 2024 chef för den svenska FN-representationen i Genève och därmed Sveriges representant till det 40-tal FN-organ och internationella organisationer som har säte i Genève. Jag har dessförinnan arbetat inom utrikesförvaltningen i 35 år, med omväxlande tjänstgöring på ambassader, delegationer och vid UD i Stockholm.

Vad är det som händer under UPR-granskningen på måndag?

På måndag kommer Sverige att granskas i FN:s allmänna ländergranskning (UPR). FN:s råd för mänskliga rättigheter granskar ungefär vart femte år den allmänna situationen för mänskliga rättigheter i alla länder, inklusive Sverige.

Delegationen som deltar på granskningen i Genève leds av kabinettssekreterare Dag Hartelius, och inkluderar representanter från UD, Justitiedepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Kulturdepartementet, Landsbygd- och infrastruktursdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet och FN-representationen i Genève.

Inför granskningen har Sverige lämnat in en nationell rapport till FN:s kontor för mänskliga rättigheter som beskriver situationen för mänskliga rättigheter i Sverige på ett stort antal områden såsom rasism, hatbrott, jämställdhet och hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter, insatser för barnets rättigheter samt urfolks och nationella minoriteters rättigheter. Rapporten finns publicerad på regeringen.se.

Rapporten följer upp de rekommendationer Sverige accepterade vid förra granskningen 2020. Sverige fick då 300 rekommendationer och accepterade 225 av dessa. Nästan alla av dessa rekommendationer är helt eller delvis genomförda och på måndag kommer den svenska delegationen att redogöra för detta.

Vid granskningen kommer FN:s medlemsstater att ge nya rekommendationer om vad vi bör göra för att ytterligare förbättra MR-situationen i Sverige. Granskningen kan följas live på UNWeb TV.

Vid MR-rådets session i september i år kommer Sverige att meddela vilka av de nya rekommendationerna vi accepterar och avser genomföra.

Vilken betydelse har UPR-granskningen för det internationella arbetet för mänskliga rättigheter?

I en tid när vi bevittnar ett samlat motstånd mot mänskliga rättigheter är det viktigare än någonsin att arbeta tillsammans för att försvara dessa rättigheter. UPR-mekanismen är ett utmärkt verktyg för detta. Att upprätthålla internationell rätt och mänskliga rättigheter är en förutsättning för fred, säkerhet och hållbar utveckling globalt.

Sverige lägger stor vikt vid UPR, som också den mest välfungerande mekanismen inom FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det som gör UPR unikt är bland annat dess tematiska täckning – då det är den enda FN-mekanismen som behandlar alla frågor om mänskliga rättigheter. Därtill är dess universella geografiska täckning unik – då alla FN:s medlemsstater deltar i processen och har granskats under UPR. Det är den enda mekanismen med en 100-procentig deltagarfrekvens, något vi hoppas ska bestå när bland andra USA ska granskas senare i höst.

Slutligen är även formatet unikt då det är i form av ”peer-review”. Detta innebär att det är stater som ger UPR-rekommendationer och inte experter som vanligtvis har detta ansvar i andra FN-mekanismer för mänskliga rättigheter. Så trots att UPR-rekommendationerna inte är bindande, medför de en annan typ av politisk press att främja mänskliga rättigheter och stärka ansvarsutkrävande.

En annan av UPR-mekanismens främsta styrkor är civilsamhällets och Institutet för mänskliga rättigheters deltagande i det förberedande och uppföljande arbetet, vilket stärker processen, förbättrar staternas förberedelser och säkerställer att olika perspektiv beaktas.

Varför är den här granskningen viktig för mänskliga rättigheter i Sverige?

Alla länder, inklusive Sverige, står inför utmaningar och kan vidta förbättringsåtgärder på området mänskliga rättigheter. Sverige kommer få specifika rekommendationer om hur vi kan förbättra den nationella situationen för mänskliga rättigheter, och dessa rekommendationer kan med andra ord hjälpa till att identifiera områden där ytterligare åtgärder kan behövas och kan stimulera till konkreta reformer.

Genom att delta i UPR-processen kan Sverige utbyta bästa praxis och erfarenheter med andra länder, och detta internationella samarbete kan även hjälpa Sverige att implementera effektiva strategier för att skydda och främja mänskliga rättigheter. Inkluderingen av civilsamhället och MR-institut säkerställer som sagt även att olika perspektiv och röster hörs och beaktas, vilket kan bidra till en mer omfattande och inkluderande MR-politik.

UPR-granskningen kan med andra ord bidra till att Sverige väljer att vidta åtgärder för att ytterligare förbättra situationen för mänskliga rättigheter i Sverige, såsom lagändringar, policyreformer och andra initiativ som stärker skyddet för mänskliga rättigheter.