Mediapubliceringar sprider felaktigheter om Institutet för mänskliga rättigheter

Flera felaktiga påståenden om Institutet för mänskliga rättigheter och vår syn på civil olydnad har publicerats på ett urval av ledarsidor den senaste tiden. För att bemöta dessa felaktigheter vill vi förtydliga vårt mandat som oberoende nationellt människorättsinstitut och klargöra hur vi bevakar miljö- och klimatfrågan ur ett människorättsperspektiv.

Som Sveriges oberoende nationella människorättsinstitut åligger det oss att bevaka mänskliga rättigheter utifrån Sveriges grundlagar och för Sverige andra folkrättsligt bindande förpliktelser. När Sverige granskas av internationella övervakningskommittéer eller får besök av FN:s specialrapportörer är det också vårt uppdrag att bidra med vår bedömning av hur Sveriges konventionsåtaganden efterlevs. I det arbetet ingår det som en viktig del i vårt uppdrag och mandat att lyssna, föra dialog med och inhämta perspektiv från många olika aktörer allt från beslutsfattare till civilsamhällsorganisationer och andra berörda inom miljörörelsen. Det innebär i frågor som rör miljö och mänskliga rättigheter att våra sakkunniga behöver delta i olika sammanhang och forum.

Den cirkulärledare som publicerats i några tidningar påstår också att Institutet för mänskliga rättigheter anser att det bör råda straffrihet för de som utför fredlig civil olydnad. Det stämmer inte. I våra årsrapporter har vi tydliggjort att “en grundprincip för civil olydnad kan sägas vara att den som utför en olaglig handling har ett rättsligt ansvar för den.” Vi har också lyft fram att även fredliga aktioner kan påverka andra personers fri- och rättigheter.

Vi har dock påpekat att påföljderna för fredlig civil olydnad varierar kraftigt och att det finns skäl i en rättsstat som Sverige att säkerställa att påföljderna både är förutsebara och proportionerliga. Vi har också pekat på att flera höga jurister uttryckt oro över att sabotagebrottet har kommit att användas på ett sätt som det inte har varit avsett för och att det är osäkert om det är förenligt både med vår grundlag och med internationella konventionsåtaganden. Tillämpningen av sabotagebrottet prövas nu i ett principiellt avgörande i Högsta domstolen vilket vi välkomnar.

Fredrik Malmberg, direktör