Rasism i Sverige under lupp – FN:s granskning närmar sig
Publicerad 19 maj 2025
I augusti 2025 kommer FN granska hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt FN:s rasdiskrimineringskonvention. Inför denna granskning har Institutet för mänskliga rättigheter lämnat in en lista med förslag på frågor som kommittén kan ställa till Sverige.
Sedan denna artikeln skrevs har datum för Sveriges granskning flyttats fram till 20-21 november.
Listan, kallad "List of Themes" och bygger på samtal med organisationsrepresentanter, aktivister, forskare och rättighetsbärare från flera olika grupper som utsätts för rasism i Sverige. Sammanlagt har vi träffat och samtalat med över 90 personer. Dessa samtal har belyst flera problemområden exempelvis:
- Bristande rättsligt stöd vid hatbrott och diskriminering.
- Problem med rasism och diskriminering i exempelvis skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och i samhällsdebatten.
Vad händer i augusti?
Den 14–15 augusti ska FN:s kommitté mot rasdiskriminering granska hur väl Sverige följer FN:s konvention mot rasdiskriminering [Observera granskningen är framflyttad till 20-21 november]. Granskningen sker i Genève, där den svenska regeringen kommer att få svara på frågor om hur arbetet mot rasism och diskriminering ser ut i landet. Sedan kommer kommittén ge rekommendationer för hur Sverige bör arbeta framöver för att förbättra arbetet mot rasism och diskriminering. Senast Sverige granskades var 2018.
Inför granskningen kommer Institutet för mänskliga rättigheter också skicka in en alternativrapport där vi föreslår rekommendationer till Sverige. Vi kommer också vara med på plats under själva utfrågningen av Sverige då vi också har möjlighet att bidra med de perspektiv som vi lyfter i vår rapport.
FN:s rasdiskrimineringskommitté uppmuntrar även civilsamhällesorganisationer att skicka in alternativrapporter eftersom det kan hjälpa dem i deras granskning av Sverige. Det finns också möjlighet för civilsamhället att vara med under själva granskningen och i vissa fall även ha möten med rasdiskrimineringskommittén.
Du kommer kunna följa granskningen direkt via FN:s webbplats.
FN:s rasdiskrimineringskonvention (CERD)
CERD kan både vara förkortning för själva konventionen International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination och kommittén som granskar konventionen Committee on the Elimination of Racial Discrimination.
FN:s rasdiskrimineringskonvention förbjuder all form av diskriminering baserad på ras, hudfärg, härkomst eller etniskt och nationellt ursprung. Den skyddar rätten till likabehandling inom bland annat utbildning, arbete, rättsväsende, bostad och hälso- och sjukvård. Konventionen kräver också att stater ser till att diskriminerade personer har rätt till rättsmedel och skydd.
I år är det 60 år sedan FN:s generalförsamling antog FN:s rasdiskrimineringskonvention. Sverige ratificerade konventionen 1971 och ska därför följa och förverkliga . Regeringen måste regelbundet rapportera till FN:s rasdiskrimineringskommitté om hur konventionens rättigheter efterlevs.
Granskningsprocessens olika steg
- Statsrapport: Sveriges regering lämnar en skriftlig rapport om hur konventionen genomförs nationellt. Ladda ner rapporten
Länk till annan webbplats. - Alternativrapporter: Institutet för mänskliga rättigheter och organisationer inom civilsamhället lämnar egna rapporter för att belysa situationen för olika grupper som utsätts för rasism
- Kommitténs frågor och dialog: Kommittén ställer följdfrågor och håller en dialog med företrädare för den svenska staten under en offentlig session i Genève. Institutet för mänskliga rättigheter har talerätt vilket innebär att vi får fem minuter för att framföra ett uttalande under kommitténs dialog med staten.
- Rekommendationer: Kommittén sammanställer sina slutsatser och lämnar konkreta rekommendationer till Sverige i form av så kallade "slutkommentarer".
- Uppföljning: Sverige förväntas vidta åtgärder baserat på rekommendationerna och rapportera om uppföljningen inom angiven tidsram.
Skriv ut