Nytt utbildningssamarbete ska öka kunskapen om markrättigheter i Sápmi

Ett nytt forskningsbaserat utbildningsmaterial om samers mänskliga rättigheter, renskötselns förutsättningar samt effekter av klimatförändringar och konkurrerande markanvändning på samiska marker möjliggörs nu av ny finansiering från Formas.

Det treåriga projektet ”Att skydda samiska markrättigheter: ett utbildningspaket för tjänstepersoner och samebyar” är ett samarbete mellan Stockholm Environment Institute (SEI), Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och Institutet för mänskliga rättigheter.

Det forskningsbaserade utbildningsmaterialet svarar mot ett stort behov hos svenska myndigheter av ökad kunskap både om renskötseln och om de rättigheter samer har i egenskap av urfolk. Även samebyarna behöver stärka kunskapen om sina rättigheter för att mer effektivt kunna hävda dem i kontakten med myndigheterna.

Norra delen av Sverige beskrivs som ett centrum för den svenska klimatomställningen. I takt med detta ökar det politiska trycket på offentliga instanser att fatta beslut om ”gröna projekt” – vindkrafts- och solcellsparker, infrastruktur, gruvor och skogsbruk – så snabbt och effektivt som möjligt. I tillståndsprocesserna kommer samiska markrättigheter alltför ofta i kläm, som ett resultat både av brister i regelverken och otillräcklig kunskap hos beslutsfattarna.

Johanna Westeson, projektledare på SEI, säger:

– Vi är glada att Formas valt att finansiera det här viktiga projektet. Forskning Länk till annan webbplats. visar att klimatomställningen riskerar att förstärka maktobalansen mellan majoritetssamhället och samerna. Satsningar drivs ofta igenom utan hänsyn till de oproportionerliga effekter Länk till annan webbplats. som den konkurrerande markanvändningen har på den samiska renskötseln och på samisk kultur. Genom att tillgängliggöra mer kunskap och bättre redskap kan projektet bidra till att sätta samiska rättigheter där de hör hemma: i centrum i stället för i periferin av omställningen.

Samtidigt vittnar renskötare om hur låg kunskapen generellt är om deras livsvillkor, kultur och rättigheter bland myndigheter vars uppgift det är att bedöma projektens hållbarhet och överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna. Det innebär att renskötarna, förutom att försvara sin rätt till markerna, också måste utbilda tjänstepersonerna om de mest grundläggande aspekterna av samiska rättigheter, renskötsel och markförvaltning i Sápmi.

Projektet består av tre huvudsakliga delar:

• En digital utbildning om markförvaltning i Sápmi, renskötselns förutsättningar och myndigheternas ansvar. Den ska utvecklas under ledning av SEI och rikta sig både till tjänstepersoner och till renskötare, med anpassat innehåll för vardera gruppen.
• En verktygslåda för renskötare om såväl rättighetsaspekter på markerna som konkreta verktyg för att bättre kunna hävda rättigheterna. Denna del leds av SSR.
• En verktygslåda för tjänstepersoner, specifikt om samers mänskliga rättigheter, under ledning av Institutet för mänskliga rättigheter.

– Syftet är att tillgängliggöra vägledning för tjänstepersoner i deras dagliga arbete för att förbättra analys och bedömning av hur olika insatser påverkar samers mänskliga rättigheter. Det stärker förståelsen för hur beslut konkret påverkar samers möjligheter att åtnjuta sina mänskliga rättigheter och hur rättigheterna kan tillgodoses, säger Brittis Edman, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter.

Projektet knyter an till flera av de forskningsprojekt som SEI redan bedriver om markfrågor och samiska rättigheter i Sápmi. Rasmus Kløcker Larsen, forsknings- och teamledare på SEI, förklarar:

– Vi har länge sett en stor efterfrågan på resultaten från vår forskning och önskemål om att de i högre grad ska komma till praktisk användning för myndigheter och samebyar. Det är roligt att nu få möjlighet att bättre bemöta denna efterfrågan. Jag är säker på att även vi kommer att lära oss mycket av både tjänstepersoner och samebyarna om hur vi kan fortsätta att utveckla vår forskningsagenda.

– För att tackla de utmaningar som kommer med behovet av en snabb och radikal klimatomställning krävs att aktörer från olika sektorer kommer samman och tänker nytt. Det här projektet innebär just ett sådant nyskapande samarbete mellan tre instanser som har expertis inom frågor som är centrala för en rättvis omställning i norra Sverige, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist på SSR.