Europakonventionen fyller 75 år

Idag, den 4 november, är det 75 år sedan Europakonventionen undertecknades i Rom, 1950. Konventionen är Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och har i årtionden skyddat individens mänskliga rättigheter, men den senaste tiden har Europadomstolen ifrågasatts av några av Europarådets egna medlemsländer.

Tidigare i år uppmanade det europeiska nätverket för nationella människorättsinstitutioner, (ENNHRI), Europarådets medlemsstater att respektera och skydda Europadomstolen för de mänskliga rättigheternas (domstolens) oberoende. Uttalandet gjordes efter att nio regeringar i Europarådets medlemsstater, däribland Danmark och Italien, ifrågasatt Europadomstolens tolkningar av migranters rättigheter.

Vi fångade vår jurist Anna Rosenmüller Nordlander för att ställa några frågor om Europakonventionens betydelse för mänskliga rättigheter, men också om den senaste tidens ifrågasättande av Europadomstolen.

Europakonventionen fyller 75 år i år – vad har den betytt för mänskliga rättigheter i Europa?

– Europakonventionen tillkom efter andra världskrigets fasor med syfte att skydda människor mot övergrepp från staten och säkra grundläggande fri- och rättigheter. Den har haft stor betydelse i Europa eftersom den gör rättigheterna bindande för de anslutna konventionsstaterna och ger människor möjlighet att klaga till Europadomstolen om deras rättigheter kränks. Tack vare konventionen har många länder tvingats ändra lagar och regler, vilket har stärkt skyddet för individen i hela Europa.

För många människor kan internationella konventioner och internationella domstolar kännas långt borta från den egna vardagen. Kan man märka av Europakonventionen i det vardagliga livet?

– Absolut! Europakonventionen skyddar oss i vardagen på många sätt, vilket vi kanske inte alltid reflekterar över. Ett sådant konkret exempel är yttrandefriheten. Du kan skriva debattartiklar och uttrycka dina åsikter utan censur (förutsatt att det inte är förtal). Journalister kan granska makten utan att hamna i fängelse, du får inte bli sparkad från jobbet på grund av din sexuella läggning, och om du skulle råka ut för juridiskt trassel har du rätt till en rättvis rättegång och att domstolar är opartiska. Det är också fascinerande att se hur Europadomstolen anpassar sig till dagens utmaningar. Idag prövas till exempel mänskliga rättigheter och staters ansvar för klimatarbetet, en fråga som kanske inte var lika aktuell när Europakonventionen undertecknades på 1950-talet.

Tidigare i år skrev nio regeringar i Europarådet ett öppet brev vars budskap kan uppfattas undergräva Europadomstolens legitimitet. Är Europadomstolens ställning hotad idag?

– Ja, delvis, Europadomstolen har både tidigare och idag stått inför olika hot och utmaningar. Under 1970- och 1980-talen kritiserades systemet för långa handläggningstider och för att vissa länder inte följde domstolens beslut. På senare år har konventionens ställning ifrågasatts av flera regeringar, som menat att domstolen lägger sig i för mycket i nationella beslut. Men, trots att domstolen har kritiserats och mött motstånd har Europadomstolen överlevt trycket och fortsatt vara en central och viktig del av skyddet för mänskliga rättigheter i Europa.

Hur ser Institutet för mänskliga rättigheter på Europadomstolen?

– Vi står såklart upp för Europadomstolen! Vi ställer oss bakom ENNHRI:s uttalande om Europadomstolens betydelse för fred, demokrati och rättssäkerhet. Vi vet att risken för människorättskränkningar ökar i tider av ökande polarisering och konflikter och därför är Europadomstolen och Europakonventionen viktig för oss alla. Läs mer i vårt utalande från i somras