Institutet bevakar Sveriges efterlevnad av Århuskonventionen
Publicerad 17 november 2025
Idag, den 17 november, inleds partsmötet för Århuskonventionen i Genève och institutet är på plats för att följa och analysera utvecklingen av konventionens tillämpning. Fokus ligger på hur Sverige och EU lever upp till sina åtaganden och hur konventionens betydelse för miljöförsvarare stärks eller begränsas i rättspraxis.
Den 17–21 november hålls partsmötet för Århuskonventionen i Genève. Både konventionens efterlevnadskommitté och FN:s specialrapportör för miljöförsvarare Michel Forst deltar, liksom representanter för de stater som är bundna av konventionen.
– Det är en ganska okänd konvention. Vi är på plats för att bevaka utvecklingen, både vad gäller hur Sverige och EU anses leva upp till konventionens bestämmelser och hur konventionens olika bestämmelser uttolkas. Det kan låta krångligt, men är viktigt i klimatkrisen, säger vår jurist Anna Rosenmüller-Nordlander.
Århuskonventionens fullständiga namn är Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
Konventionen skyddar rätten att få tillgång till information, allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser och rätten att få tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor för rätten för nuvarande och framtida generationer att leva i en miljö som är förenlig med hans eller hennes hälsa och välbefinnande.
Genom Århuskonventionen har staterna som ratificerat den erkänt rätten att leva i en hälsosam miljö, både för nuvarande och kommande generationer.
Inför partsmötet har vi lämnat en rapport till Århussekretariatet där vi bland annat lyfter frågor om fördragskonform tolkning av lagar och praxis – det vill säga hur svensk rätt bör tolkas i linje med internationella åtaganden – frågor om människorättssituationen för miljöförsvarare, och talerätt, med hänvisning till fallet Aurora. Vår förhoppning är att bidra till en bredare förståelse av Århuskonventionens betydelse och dess skydd för miljöförsvarare.
Läs vår rapport till Århussekretariatet
Begränsat genomslag för Århuskonventionen i svensk rättspraxis
Sedan vår rapport skickades in i juni har Högsta domstolen i ett uppmärksammat fall prövat om en klimataktion där demonstranter blockerade E4:an, kunde utgöra sabotage.
- Tingsrätten dömde för sabotage, men hovrätten frikände demonstranterna på den punkten och dömde endast för ohörsamhet mot ordningsmakten.
- Hovrätten konstaterade även att Århuskonventionen inte tog sikte på den aktuella situationen och lämnade därför invändningen utan hänseende.
- Högsta domstolen fastställde hovrättens dom och tog inte upp frågan om internationell rätt eller Århuskonventionen, vilket innebär att hovrättens tolkning står fast.
Efter domen har andra domstolar, till exempel Borås tingsrätt, följt samma linje och avvisat hänvisningar till Århuskonventionen, vilket tyder på att dess genomslag i svensk rättspraxis nu riskerar att begränsas.
Vi ser fram emot att diskutera rättsutvecklingen med experter under partsmötet i Genève.
Skriv ut