FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge

Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 21 november.

– Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter.

Svårt att få upprättelse vid hatbrott

Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att inte anmäla, medan andra anmäler främst för att händelsen ska dokumenteras. För många känns systemet för att anmäla hatbrott varken tillgängligt eller trovärdigt. Bara cirka sex procent av de rapporterade hatbrotten löstes mellan 2020 och 2023 och endast en liten minoritet av de faktiska hatbrotten rapporteras.

– Det måste tas på allvar att många uttrycker en uppgivenhet över att anmäla. Vi rekommenderar staten att avsätta tillräckliga resurser till polisen för att utreda hatbrott för att också bidra till att fler anmäler när de utsatts, fortsätter Fredrik Malmberg.

Rasism i skola, vård och samhällsinstitutioner

Rasism och diskriminering är också tydliga problem inom andra viktiga offentliga institutioner som hälso- och sjukvården, socialtjänsten och utbildningssystemet. Barn och unga utsätts för rasism i skolan och rasistiska uttryck blir alltmer vanligt som en del av vardagen för barn. Det handlar bland annat om rasistiska förolämpningar, mobbning och utfrysning i skolan, från andra elever och, ibland, även från skolpersonal.

– Många av dem vi har träffat berättar att de behandlas annorlunda på grund av sitt namn, sin upplevda etniska bakgrund eller sin hudfärg. Konsekvenserna är allvarliga. Strukturell rasism hotar grundläggande mänskliga rättigheter i Sverige som rätten till social trygghet, bostad, utbildning och hälsa, säger Fredrik Malmberg.

Många upplever också att det finns rasistiska undertoner i den politiska debatten. Dessutom lyfts exempelvis risker för att polisen etniskt profilerar i samband med säkerhetszoner.

– Nu när vi går in i ett valår är det extra viktigt att politiken tar ansvar för att det offentliga samtalet förs utan inslag av hatpropaganda och rasistiska uttryck, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter.

Läs hela rapporten på vår webbplats, där den finns på svenska, engelska, teckenspråk och i lättläst version. Kompletterande information till FN:s rasdiskrimineringskommitté - Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter deltar med en delegation på plats i Genève när granskningen äger rum den 20-21 november. Vill du också följa FN-granskningen? UN Web TV sänder live klockan 15-18 den 20 november och klockan 10-13 den 21 november, se Home | UN Web TV Länk till annan webbplats.

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta: Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se