Medborgarskap ska värderas lika

Nya regler börjar idag gälla som förändrar förutsättningarna att vara svensk medborgare. Det skapas ett Sverige där vissa människors tillhörighet är självklar och andra människors tillhörighet alltid är villkorad, skriver vår direktör Fredrik Malmberg i Svenska Dagbladet idag.

Den 6 juni firar vi Sverige. Vi firar inte bara flaggan, nationalsången och idén om ett gemensamt hemland. Vi firar också den rättsstat och de fri- och rättigheter som gör Sverige till ett demokratiskt samhälle.

Sverige bygger på principen att alla människor är lika i värde och att alla medborgare är lika inför lagen. Medborgarskapet har därför aldrig varit vilket tillstånd som helst. Det är den rättsliga grunden för full politisk delaktighet, rösträtt, skydd mot landsförvisning och rätten att ovillkorligen få vistas i landet.

Därför är det djupt oroande att nationaldagen i år sammanfaller med att nya regler börjar gälla som gör det svårare att bli svensk medborgare. Krav på försörjning, språk och samhällskunskap kan framstå som neutrala på papperet, men får olika konsekvenser i människors liv. Kvinnor, personer med funktionsnedsättning, äldre, personer med kort eller avbruten skolbakgrund och människor som under perioder stått utanför arbetsmarknaden riskerar att drabbas särskilt hårt.

De nya reglerna infördes utan övergångsbestämmelser. Personer som redan ansökt om medborgarskap, och som utgick från de regler som gällde när de ansökte, bedöms plötsligt enligt nya och strängare krav. Det innebär att rättsordningen inte längre är förutsebar, målstolparna har flyttats mitt under pågående prövning.

Men den nya lagen är bara en del av ett större skifte. När flera parallella reformer samtidigt försvårar vägen in i medborgarskapet, försvagar permanenta uppehållstillstånd och öppnar för återkallelse av medborgarskap skapas inte bara nya regler. Det skapas ett Sverige där vissa människors tillhörighet är självklar och andra människors tillhörighet alltid är villkorad.

Vi har motsatt oss förslaget att staten ska kunna återkalla svenskt medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap. Förslaget innebär att den som har ett annat medborgarskap ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap vid oriktiga eller vilseledande uppgifter, annat otillbörligt handlande eller brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.

Detta kan låta avgränsat. Men konsekvensen är principiellt mycket långtgående. Ett medborgarskap är inte ett privilegium som staten bör kunna dra tillbaka när en person anses ovärdig. Brott ska utredas, lagföras och bestraffas inom straffrätten. Men om vissa svenska medborgare, utöver straffrättslig påföljd, dessutom riskerar att förlora sitt medborgarskap medan andra inte gör det, behandlas svenska medborgare olika för samma brott.

Särskilt problematiskt är argumentet om “illojalitet”. Utredningen föreslår att personer som begår viss brottslighet mot grundläggande svenska intressen har visat sig grovt illojala mot staten och därför inte bör få åtnjuta de grundläggande rättigheter som medborgarskapet medför. Men i Sverige har vi ingen tradition av att kräva lojalitet av medborgare som villkor för att få behålla sitt medborgarskap. Rättigheter tillkommer just för att skydda dem från statens godtycke – inte för att belöna lojalitet.

Än mer allvarligt blir det när frågan om retroaktivitet förs in. Att återkalla ett medborgarskap är svårt att förena med legalitetsprincipens krav på förutsebarhet och det finns starka skäl mot att låta reglerna träffa redan uppkomna rättigheter, särskilt när det gäller en så grundläggande rättighet som svenskt medborgarskap. När staten börjar diskutera hur ett redan förvärvat medborgarskap kan tas ifrån människor i efterhand rubbas den grundläggande tilliten mellan individ och stat.

Vi har också avstyrkt förslaget om att retroaktivt återkalla permanenta uppehållstillstånd för människor som kommit till Sverige som flyktingar och skyddsbehövande och som, i förlitan på att de skulle få stanna, har byggt sina liv här. De har utbildat sig, arbetat, köpt bostad, bildat familj och låtit sina barn växa upp i Sverige.

Känslan av att leva i ett undantagstillstånd riskerar att bli utbredd och omfatta fler än de som är direkt berörda av förslagen. Den kommer att sprida sig till barn som undrar om deras familj får stanna. Till studenter som tvekar inför att planera sin framtid. Till föräldrar som byggt ett liv här men nu måste fråga sig om Sverige verkligen kommer att skydda dem. Till svenska medborgare som inser att deras svenska pass inte längre betyder samma sak som grannens.

I dag firar vi Sverige. Låt oss då fira ett Sverige där rättigheter inte graderas, där medborgarskapet inte delas upp i starka och svaga varianter.

Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter