Urfolksdeklarationen viktig vägledning för Sverige

Urfolksdeklarationen måste ligga till grund för lagförändringar. Det sa Matilda Wilhelm, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter, i ett anförande till FN:s expertmekanism för urfolks rättigheter, EMRIP, i Geneve idag den 16 juli.

På mötet deltar representanter från stater, urfolk, civilsamhället, människorättsinstitutioner och FN-organ för att diskutera och utbyta erfarenheter om situationen för urfolks rättigheter och genomförandet av urfolksdeklarationen. Urfolk och AI är ett centralt tema under det veckolånga mötet. Ett annat är förberedelser inför att urfolksdeklarationen fyller 20 år nästa år, 2027.

Att urfolksdeklarationen får genomslag är nödvändigt för att stärka skyddet för samers rättigheter i Sverige. Det framgår av vårt anförande till EMRIP. 

Anförandet från Institutet för mänskliga rättigheter

Dagordningspunkt 10 – Förberedelser inför 20-årsdagen av UNDRIP

Ordförande, ärade ledamöter i expertmekanismen, övriga delegater – tack för ordet.

Jag talar på Institutet för mänskliga rättigheters vägnar och det är en ära att för första gången få tala till EMRIP. Vårt uppdrag är att främja och skydda de mänskliga rättigheterna.

Det samiska folket drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringarna. Deras kultur och försörjning är beroende av känsliga ekosystem, samtidigt som uppvärmningen i Arktis sker tre till fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet.

I Sverige innefattar åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna omfattande industriell exploatering i Sápmi. Trycket på redan fragmenterade traditionella samiska marker ökar till följd av skogsbruk, utvinningsindustri och förnybar energi. Dessutom pågår stora lagstiftningsförändringar som påverkar det samiska folket, däribland översynen av rennäringslagen.

Det svenska rättsliga ramverket för beslutfattande på markanvändningsområdet ger dock inte ett tillräckligt skydd för samernas mänskliga rättigheter i enlighet med internationell rätt, däribland UNDRIP. Detta gäller såväl materiellt som processuellt skydd.

Detta gäller även den relativt nya konsultationslagen, vars tillämpningsområde är begränsat. Den saknar till exempel ett uttalat mål om att inhämta samtycke, vilket föreskrivs i UNDRIP, och uppfyller därmed inte fullt ut principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC).

I den allmänna ländergranskningen, UPR-processen, 2025 accepterade Sverige en rekommendation om att ”säkerställa att lagstiftningen är förenlig med UNDRIP”. Detta var ett välkommet åtagande, och ett som måste vägleda det kommande lagstiftningsarbetet rörande markanvändningsplanering och renskötsel.

I september kommer Sanningskommissionen för det samiska folket att överlämna sina slutrapporter, slutsatser och förslag till regeringen. Genom att belysa arvet av människorättskränkningar mot det samiska folket och de bestående effekterna av dessa i dag, erbjuder kommissionen den svenska regeringen och Sverige som nation en historisk möjlighet att arbeta för ansvarsutkrävande, försoning och läkning. UNDRIP bör ligga till grund för genomförandet av förslagen och handlingsplanen, eftersom deklarationen tillhandahåller nödvändiga internationella standarder för mänskliga rättigheter.

Vi tackar EMRIP för vägledning om hur deklarationen kan genomföras på nationell nivå. För att uppmärksamma dess betydelse och 20-årsjubileum har vi översatt deklarationen till svenska och utvecklar en verktygslåda för att öka kunskapen om urfolks rättigheter. Som nationell människorättsinstitution (NHRI) är vi fortsatt engagerade i att stärka skyddet för och respekten för samernas mänskliga rättigheter, och vi står redo att stödja det fortsatta genomförandet av UNDRIP.