Sverige! Stå upp för en äldrekonvention

Publicerad 14 april, 2025

I början av april 2025 beslutade FN:s människorättsråd att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. Fram till den 18 april bjuder rådet in FN:s medlemsstater att ställa sig bakom resolutionen om att förverkliga en äldrekonvention.

Nu uppmanar vi Sverige att göra det.

Varför behövs en äldrekonvention?

• Äldre personer har samma mänskliga rättigheter som alla andra, men ålderism normaliserar brister och bidrar till att äldre osynliggörs. Även om äldre är en stor och växande andel av befolkningen märks detta inte i den politiska representationen i riksdagen, i media eller i undersökningar. Äldres röster, perspektiv och erfarenheter osynliggörs och det får konsekvenser i äldres vardag och för äldres rättigheter. Äldre ses ofta som skyddsvärda mottagare av stöd och hjälp och en ekonomisk belastning för stater snarare än som unika individer med varierande behov, önskemål och rättigheter.

• Skyddet för äldres rättigheter i internationella konventioner är fragmenterat. FN:s oberoende expert om äldre personers åtnjutande av alla mänskliga rättigheter har identifierat att avsaknaden av en äldrekonvention är en bidragande orsak till dessa brister.

• Nationella människorättsinstitut (National Human Rights Institutions) har sedan länge identifierat ett behov av en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. Detta eftersom det nuvarande internationella regelverket för mänskliga rättigheter saknar helhetsperspektiv på äldres situation och rättigheter. Det gäller också i Sverige vilket vi tydligt ser i vår rapport ”Hemma är någon annanstans” där vi har undersökt äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen.

• Både en äldrekonvention och vägen dit är viktig för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet.

Varför bör Sverige ta en aktiv roll i att ta fram en äldrekonvention?

• Vi har vid flera tillfällen rekommenderat regeringen att engagera sig i framtagandet av en ny konvention för att stärka skyddet av äldres mänskliga rättigheter. Så sent som den 31 mars i år förde vi fram det som en huvudrekommendation i vår nya årsrapport. 

• Det är angeläget att Sverige tar en aktiv roll med den expertis och erfarenhet vi har efter att ha varit ledande i samband med utvecklingen av såväl barnkonventionen som funktionsrättskonventionen.

• Det blir avgörande att även länder som hittills inte varit drivande för en äldrekonvention, såsom Sverige, tar plats vid förhandlingsbordet. Detta för att säkerställa en framåtdrivande normutveckling som stärker skyddet av äldre personers mänskliga rättigheter globalt, regionalt och i Sverige. 

• Sverige har goda förutsättningar att främja meningsfull involvering av äldre personer och civilsamhällets aktörer i det fortsatta arbetet för en konvention, vilket är viktigt för att konventionen ska bli välförankrad och anpassad också till Sverige. Institutet för mänskliga rättigheter ser fram emot att bidra i arbetet.

Vad gör Institutet för mänskliga rättigheter i frågan om en äldrekonvention?

• Vi har uppmärksammat regeringen på behovet av en äldrekonvention i en skrivelse till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
• Vi har i vår senaste årsrapport och i vår rapport ”Hemma är någon annanstans” rekommenderat regeringen att ta en aktiv roll i framtagandet av en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. 
• Vi för dialog med och inhämtar kunskap och perspektiv från olika seniororganisationer om äldre personers mänskliga rättigheter.
• Vi sprider kunskap om äldre personers mänskliga rättigheter och varför en äldrekonvention behövs i rapporter, i media och i sociala medier.
• Vi bevakar sakfrågan både internationellt och på hemmaplan.