En snabbare utbyggnad av häkten och anstalter

Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) yttrar sig över promemorian En snabbare utbyggnad av häkten och anstalter (Ds 2024:25).Yttrandet sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet har även en särskild roll som oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).

Sammanfattning

Institutet avstyrker utredningens förslag då utredningen inte beaktat mänskliga rättigheter:

• Det är av yttersta vikt att experter i mänskliga rättigheter, med god kännedom om det internationella regelverket rörande frihetsberövade, finns representerade i det föreslagna expertrådet.
• Det är viktigt att den föreslagna vägledningen för plan- och byggprocessen avseende häkten och anstalter beaktar internationella regelverk rörande frihetsberövades mänskliga rättigheter.
• Framtida typhus måste följa höga standarder och kunna anpassas beroende på omgivningen och situationen för att säkerställa att verksamheten är fullt förenlig med de internationella regelverken rörande frihetsberövades mänskliga rättigheter.
• I övrigt framför institutet att det i huvudsak krävs andra åtgärder för att komma till rätta med överbeläggningen på svenska häkten och anstalter. Det handlar om förebyggande insatser och åtgärder som syftar till att minska antalet personer som hamnar i häkten och på anstalter.

Övergripande synpunkter

Institutet har inte anmodats att yttra sig över förslaget. Institutet vill dock framföra följande punkter.

Institutet avstyrker utredningens förslag då de inte beaktar mänskliga rättigheter.

Atikel 10 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) slår bland annat fast att var och en som har berövats sin frihet ska behandlas humant och med aktning för mäniskans inneboende värde. Sverige har ratificerat denna konvention och är således folkrättsligt förbunden att säkerställa att rättigheterna i konventionen kan åtnjuts till fullo i Sverige.

Internationella fängelsestandarder regleras bland annat i Nelson Mandela Rules[1], Bangkok Rules[2] och de Europeiska fängelsereglerna[3]. I relation till barn och unga aktualiseras bland annat Beijing Rules[4] och Havanna Rules[5].

På ett generellt plan är institutet bekymrade över den nuvarande överbeläggningen på svenska anstalter med en beläggningsgrad på 120 procent.[6] En sådan beläggningsgrad försvårar efterlevanden av dessa regler. Vid överbeläggning kan det exempelvis vara svårt att bibehålla en återfallsförebyggande och rehabiliterande kriminalvård. Det kan även vara svårt att upprätthålla god hälsa och säkerhet. Institutet ser därför positivt på åtgärder som syftar till att minska överbeläggningen på svenska anstalter och häkten, men vill understyrka att utbyggnad av häkten och anstalter inte bör vara den huvudsakliga åtgärden för att komma till rätta med överbeläggningen.

Institutet anser först och främst att det  brottsförebyggande arbetet är av yttersta vikt för att minska antalet brott och därmed också antalet personer som kan dömas till fängelse. Därutöver vill institutet understryka att enligt FN:s gemensamma ståndpunkt om fängelse så ska fängelse endast användas som en sista utväg och av Tokyo Rules framgår att stater ska utveckla alternativa åtgärder för att minska användningen av fängelse.[7] Av artikel 37 (b) i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) framgår även uttryckligen att ett frihetsberövande endast får användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. Genom att använda alternativ till fängelse minskar antalet frihetsberövade och därmed även beläggningsgraden på anstalter.

6.5 Ett expertråd inrättas

Utredningen föreslår inrättandet av ett rådgivande organ, Expertrådet för Kriminalvårdens utbyggnad, för att säkerställa en snabbare och effektivare utbyggnad av häkten och anstalter.

Intitutet avstyrker utredningens förslag i sin nuvarande form.

Utredningen anser att den föreslagna sammansättningen av rådet kommer ge Kriminalvården förutsättningar att skapa sig en helhetsbild av hur utbyggnaden kan göras så snabbt som möjligt. Utredningens förslag beaktar inte efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Institutet anser att det är av yttersta vikt att experter i mänskliga rättigheter, med god kännedom om det internationella regelverket rörande frihetsberövades mänskliga rättigheter, finns representerade i det föreslagna expertrådet.

Institutet vill framhålla betydelsen av att inte enbart beakta utbyggnadstakten, utan även att säkerställa att denna utveckling sker i enlighet med det internationella regelverket för frihetsberövades mänskliga rättigheter, däribland Nelson Mandela Rules, Bangkok Rules och de Europeiska fängelsereglerna.

Arkitekturen och infrastrukturen i häkten och anstalter kan påverka behandlingen av frihetsberövade på antingen ett positivt eller negativt sätt beroende på utformningen. Arkitekturen och infrastrukturen kan antingen möjliggöra eller motverka en human behandling i enlighet med internationella regelverk. Exempelvis kan placeringen av fängelser påverka frihetsberövades hälsa och rehabilitering. Avlägsna eller olämpliga platser kan isolera frihetsberövade från sina familjer eller försvåra nödvändiga sjukhusbesök. Detta kan öka känslan av fysisk och emotionell isolering och i längden öka risken för återfall i brott.

Det är även viktigt att de säkerhetsåtgärder som planeras för infrastrukturen är balanserade. Om de säkerhetsåtgärder som vidtas inte motsvarar den faktiska risken som frihetsberövade kan utgöra för sig själva och andra kan detta innebära både onödigt höga kostnader, men även sänkt livskvalitet för de frihetsberövade. Anstalter måste ha en fysisk infrastruktur som både främjar en säker miljö och stödjer frihetsberövades rehabilitering. Detta innebär till exempel tillgång till arbete, utbildning, familjebesök och andra aktiviteter för att stärka rehabiliteringen.

Om regeringen går vidare med sina planer att placera barn och unga i fängelse, vilket institutet avstyrkt[8], kräver det att barns och ungas speciella behov beaktas när nya häkten och anstalter planeras och byggs. Detta kan röra sig om allt från att underlätta de frihetsberövades kontakt med familj till att säkerställa att det finns specifika och ändamålsenliga skollokaler.

Det är viktigt att ovanstående beaktas tidigt i planeringen av nya anstalter. Om verksamhetens tänkta innehåll inte påverkar hur anstalten utformas, kommer utformningen att styra verksamhetens innehåll, vilket kan leda till att internationella fängelsestandarder inte efterlevs.

6.7 En tydligare vägledning behövs

Utredningen föreslår att regeringen ger Boverket i uppdrag att ta fram en samlad vägledning för plan- och byggprocessen avseende häkten och anstalter.

Intitutet avstyrker utredningens förslag i sin nuvarande form.

Utredningen anser att Boverket i arbetet med att ta fram en sådan vägledning bör ta del av de erfarenheter som finns hos Kriminalvården och Specialfastigheter samt andra aktörer som är involverade i byggandet av häkten och anstalter eftersom deras erfarenheter bedöms kunna bidra till en samlad och tydlig vägledning. Utredningens förslag beaktar inte vikten av att mänskliga rättigheter efterlevs.

Institutet anser, med samma motivering som ovan, att det är av yttersta vikt att Boverket i detta arbete involverar experter på frihetsberövades mänskliga rättigheter. Det är viktigt att säkerställa att vägledningen beaktar exempelvis Nelson Mandela Rules, Bangkok Rules och de Europeiska fängelsereglerna, och i de fall planerna berör barn och unga, Beijing Rules och Havanna Rules.

6.9 En förenklad process för byggande av typhus bör tas fram

Utredningen föreslår att en förenklad bygglovs- och byggprocess för byggande av typhus för häkten och anstalter tas fram. Utredningens förslag beaktar inte vikten av att mänskliga rättigheter efterlevs.

Intitutet avstyrker utredningens förslag i sin nuvarande form.

Institutet vill i likhet med ovanstående ställningstagande framföra vikten av att internationella regler rörande frihetsberövades mänskliga rättigheter måste beaktas om så kallade typhus ska tas fram. Framtida typhus måste följa höga standarder och kunna anpassas beroende på omgivningen och situationen om det behövs för att säkerställa att verksamheten är fullt förenlig med de internationella regelverken rörande frihetsberövades mänskliga rättigheter.

Ärendets handläggning

Detta remissvar har beslutats av direktören Fredrik Malmberg och föredragits av utredaren/juristen Andreas Ljungholm. I den slutliga beredningen har även ställföreträdande direktören Charlotte Palmstierna deltagit.

Fredrik Malmberg, direktör

---

Noter

[1] UN Standard Minimum Rules on the Treatment of Prisoners (Nelson Mandela Rules), Resolution adopted by the General Assembly on 17 December 2015, A/RES/70/175

[2] United Nations Rules for the Treatment of Women Prisoners and Non-custodial Measures for Women Offenders (the Bangkok Rules), Resolution adopted by the General Assembly on 21 December 2010, A/RES/65/229

[3] Ministerkommitténs rekommendation Rec(2006)2 till medlemsstaterna avseende de europeiska fängelsereglerna, Antagen av Ministerkommittén den 11 januari 2006 vid det 952:a mötet med ministrarnas ställföreträdare

[4] United Nations Standard Minimum Rules for the Administration of Juvenile Justice (”The Beijing Rules”) Adopted by General Assembly resolution 40/33 of 29 November 1985

[5] United Nations Rules for the Protection of Juveniles Deprived of their Liberty Adopted by General Assembly resolution 45/113 of 14 December 1990

[6] KOS 2023, Kriminalvård och statistik, sid 114, tabell 7.5.

[7] United Nations System Common Position on Incarceration, April 2021, s. 2 och artikel 1.5 i Tokyo Rules.

[8] Se Institutets remissvar: ”En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga” (SOU 2023:44), 14 december 2023. Institutets Dnr: 1.1.2-420/2023