Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter – Sveriges oberoende nationella institution för mänskliga rättigheter – sin första årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. En rapport som ger en aktuell nulägesbild av mänskliga rättigheter i Sverige.
Ett av institutets viktigaste uppdrag är att göra oberoende analyser av utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige och ge förslag om åtgärder som kan stärka och främja rättighetsskyddet i landet.
– Vår förhoppning är att årsrapporten kan användas av många aktörer i den fortsatta debatten om hur skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige ska kunna stärkas trots de utmaningar som finns i vår omvärld och som inte heller vi i Sverige är immuna mot, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.
Årsrapporten belyser teman som på olika sätt berör mänskliga rättigheter och som bland annat av FN:s generalsekreterare uttalats som några av vår tids stora samhällsutmaningar. Omvärldsanalysen fokuserar på fyra teman; klimatförändringar och mänskliga rättigheter, hot mot demokratin och rättsstatens principer, ökad social ojämlikhet, diskriminering och rasism samt teknologisk utveckling och digitalisering. I slutet av rapporten presenteras en överblick av rättspraxis och lagändringar under 2022.
Rapporten konstaterar också att respekten för mänskliga rättigheter ofta behöver stärkas i sammanhang där vi tillbringar en stor del av våra liv och är som mest sårbara. När institutet genomförde en enkät (en webbpanel med cirka 2200 deltagare) hösten 2022 svarade 47 procent att de upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige idag. Rätten till frihet från hat, hot och våld, frihet från diskriminering och rätten till vård och omsorg är de rättigheter som flest ansåg vara hotade.
Årsrapporten innehåller också en överblick över vårt arbete i övrigt under 2022, bland annat institutets första rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter. FN:s barnrättskommitté har i sina senaste rekommendationer till Sverige uppmärksammat våld och övergrepp mot barn i den statliga samhällsvården och under 2023 kommer institutet att följa upp barnrättskommitténs observationer särskilt.
Ladda ned och läs hela årsrapporten här.
För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 073-421 77 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Årsrapport:
Rapporten finns att ladda ned som tillgänglighetsanpassad PDF från institutets hemsida. Den sammanfattande inledningen kommer att översättas till svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. En lättläst sammanfattning av årsrapporten kommer att publiceras på hemsidan inom kort. Rapporten kommer även att översättas i sin helhet till engelska.
Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2022 och har till uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Ett av institutets viktigaste uppdrag är att göra oberoende analyser av utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige och ge förslag om vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka och främja rättighetsskyddet i landet.