Hallå där Anna Quarnström – ledamot i Rådet för de mänskliga rättigheterna!

I juni berättade vi att 20 ledamöter var utsedda för Institutets råd – Rådet för mänskliga rättigheterna. Rådets ledamöter representerar många olika delar av civilsamhället och kommer att vara en ovärderlig kunskapskälla för Institutets arbete med att främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Vi är mycket stolta över vårt nyinrättade råd och vill presentera ledamöterna på vår webb och på Linkedin.

Först ut är Anna Quarnström som svarar på några frågor vi ställt till henne. Anna är förbundsjurist på Synskadades Riksförbund och ordförande i Funktionsrätt Stockholm stad. Hon har bred och omfattande erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, särskilt rättigheter för personer med funktionsnedsättning och diskrimineringsfrågor i och utanför domstolen. Anna har nominerats av Funktionsrätt Sverige, Funktionsrätt Stockholm Stad och Riksförbundet För Social och Mental Hälsa (RSMH).

Vad vill du framför allt bidra med i rådets arbete?

Jag har som jurist i snart 12 år dagligen samtalat med människor vars rättigheter borde vara garanterade enligt lag men som inte är det. Här kan jag bidra med summan av dessa människors erfarenheter men även kännedom om praktiskt juridiskt arbete. Jag vill också lyfta frågor som inte får tillräckligt med uppmärksamhet, varken i lagstiftningsarbetet eller av juristkåren i stort. Det handlar om välfärd, om rätten till vård, skola, arbete och bostad men även om trygghet, integritet och värdighet. På grund av min bakgrund har jag också ett särskilt fokus på rättigheter kopplat till funktionsnedsättning och sjukdom.

Vad ser du främst fram emot med arbetet i rådet?

Det finns ett gap mellan människors förväntningar på vad mänskliga rättigheter borde vara och hur de faktiskt tillämpas i praktiken. Här ser jag fram emot att tillsammans med de andra i rådet, och Institutet i övrigt, verka för att det gapet minskar. Det pratas väldigt mycket om mänskliga rättigheter idag men väldigt lite görs för att omsätta ord till handling. Tvärtom backar vi i flera hänseenden som rör mänskliga rättigheter Här kan MR-institutet vara en viktig aktör, om det används på rätt sätt. För egen del hoppas jag ge en röst för, människor i socialt utanförskap, fattigdom, sjuka och personer med funktionsnedsättning (och anhöriga), arbetslösa, tvångsvårdade med flera efter bästa förmåga.

Vad ser du som de största utmaningarna för mänskliga rättigheter idag i Sverige?

Utifrån mina erfarenheter, och det samhälle vi fått, anser jag att de just nu viktigaste frågorna är bristande ansvarstagande för en fungerande välfärd, människors tillgång till ”access to justice” och ett alltmer flexibelt, och problematiskt, synsätt på rättsstatens principer.