Hallå där Jenny Nilsson – ledamot i Rådet för de mänskliga rättigheterna!

Jenny Nilsson har tidigare varit ordförande i Dövas världsförbunds ungdomssektion och arbetat vid FN:s expertkommitté för personer med funktionsnedsättning i Genève. Som teckenspråkig döv har Jenny också egen erfarenhet av att tillhöra en språklig minoritet.

Idag arbetar Jenny som barnombud på Specialpedagogiska Skolmyndigheten med fokus på barnrätt, funktionsrätt och minoritetsfrågor. Jenny har nominerats av Sveriges Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk, samt ett flertal privatpersoner.

Vad vill du framför allt bidra med i rådets arbete?

Jag vill stärka rättigheterna för de mest utsatta grupperna och individerna i samhället med funktionsrättsperspektivet där intersektionalitet är väldigt viktigt att ha med från början. Jag har praktisk erfarenhet av att arbeta med flera rättighetsperspektiv samtidigt som till exempel #barnrätt, #funktionsrätt, #jämställdhet och språkliga rättigheter det ser jag fram emot att kunna bidra med i rådets arbete.

Vad ser du främst fram emot med arbetet i rådet?

Det är en stor ära och det känns spännande att få möjligheten tillsammans med de andra experter utforma rådets arbete och sätta en bra grund för ett starkt institut. Jag ser fram emot att lyssna på vad de andra experter har att säga och tillsammans kunna uppmärksamma de individer och grupper som har de största utmaningarna.

Vad ser du som de största utmaningarna för mänskliga rättigheter idag i Sverige?

Vi är i tider med ökat oro och perspektivträngsel som ofta innebär att individer och mindre grupper som har svårast att uppmärksamma sina rättigheter glöms eller prioriteras bort. Det såg vi bland annat under pandemin där unga tjejer och kvinnors utsatthet för våld ökade och jag vet att situationen har varit och är särskilt tufft för tjejer och kvinnor som har en funktionsnedsättning och dessutom talar svenskt teckenspråk, de hade det enormt svårt att få tillgång det stöd som de har rätt till. Jag tycker att en av de grundläggande utmaningarna är att paradigmskiftet som betonas i funktionsrättskonventionen inte riktigt genomsyras i samhället där debatt och beslut ofta handlar om att begränsa hur mycket åtgärden skulle kosta samhället istället för rättighetsperspektivet och ett långsiktigt helhetstänk för individen.

20 ledamöter utsågs i juni för Institutets råd. Ledamöterna representerar många olika delar av civilsamhället och kommer att vara en ovärderlig kunskapskälla för Institutets arbete med att främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Vi är mycket stolta över vårt nyinrättade råd och presenterar var och en genom att de får svara på tre frågor. På fredag presenterar vi nästa ledamot.