Hallå där Marie Cham – ledamot i Rådet för de mänskliga rättigheterna!

Marie Cham är ordförande för Afrosvenskarnas Riksorganisation (ASR) sedan 2021. ASR är Sveriges största organisation för afrosvenskar och verkar för lika rättigheter och mot rasism, inklusive afrofobi och islamofobi. Marie en av 20 ledamöter i Institutets råd och blev nominerad av en privatperson. Här svarar hon på de tre frågor vi ställt till samtliga rådsledamöter

Vad vill du framför allt bidra med i rådets arbete?

Jag vill bidra till att stärka arbetet med att mänskliga rättigheter skyddas och respekteras i Sverige och lyfta hur samhällsproblemen på en strukturell och institutionell nivå ofta drabbar rasifierade hårdast. Sverige är i stort behov av att etablera ett antirasistiskt perspektiv i MR-arbetet. Många som försöker belysa frågor om strukturell rasism och rasdiskriminering upplever ett hårt motstånd.
Jag vill också stärka rätten till respekt för privat- och familjelivet, rätten till skydd mot diskriminering och Sveriges åtagande att vidta nödvändiga åtgärder för eliminering av rasism enligt Rasdiskrimineringskonventionen.

Vad ser du främst fram emot med arbetet i rådet?

Jag ser fram emot att tillsammans med andra engagerade experter bli en röst för grupper som vanligtvis inte får sina åsikter hörda av beslutsfattare. Och att vi i rådet gemensamt hittar synergieffekter som kan stärka arbetet för ett jämlikt Sverige där ingen ska bli särbehandlad på grund av sin hudfärg och/eller diskrimineringsgrund. Som representant för en civilsamhällesorganisation med örat mot marken kan jag öka förståelsen för våra perspektiv. Jag hoppas att få möjlighet att tala klarspråk om rasism och vilka det drabbar samt hur vi gemensamt kan arbeta för att motverka den.

Vad ser du som de största utmaningarna för mänskliga rättigheter idag i Sverige?

Trots att diskriminering är olagligt i Sverige, har vi stora utmaningar med att tillse att lagarna följs. Därutöver saknar vi verktyg för att bekämpa rasism, diskriminering och islamofobi. Sverige har skyldigheter att samla in #jämlikhetsdata. Trots det finns ett motstånd mot att införa jämlikhetsdata vilket inneburit att Sverige fått skarp kritik från FN. Med jämlikhetsdata kan vi på en tydligt se hur rasism påverkar samhället och det är först när vi vet hur problemen ser ut kan vi besluta om adekvata insatser för att motverka dem.

Många vet fortfarande inte tillräckligt om sina rättigheter eller hur man kan agera när dessa rättigheter kränks. Här behöver Institutet agera.

.