FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD)
FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) har granskat hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt rasdiskrimineringskonventionen. Den 5 december 2025 lämnade kommittén ett antal rekommendationer till Sverige efter en omfattande granskning, där även Institutet för mänskliga rättigheter och civilsamhällesorganisationer bidrog med rapporter.
Här hittar du kommitténs rekommendationer till Sverige. och våra rapporter inför CERD:s granskning.
CERD:s rekommendationer i korthet
CERD konstaterar att Sverige har många strategier och handlingsplaner på plats men efterlyser tydligare resultat och mer konkreta uppföljningar. Kommittén riktar särskild uppmärksamhet mot tre områden: rasism och hatbrott, diskriminering av minoriteter och migranter samt samernas rättigheter.
Rasism, hatbrott och bristande rättsliga skydd
Kommittén pekar på flera allvarliga brister i Sveriges arbete mot rasism. Bland annat lyfts:
- låg uppklarningsgrad för hatbrott,
- begränsade möjligheter att identifiera och bevisa rasistiska motiv,
- ökande hatpropaganda, även från offentliga personer,
- behovet av att involvera civilsamhället i större utsträckning i arbetet med handlingsplaner.
CERD betonar att Sverige måste stärka sina mekanismer för att förebygga, upptäcka och följa upp rasistiska brott och uttryck.
Diskriminering av minoriteter och migranter
Kommittén uttrycker också oro för omfattande och återkommande diskriminering mot minoriteter och personer med migrantbakgrund. Rekommendationerna omfattar frågor som:
- stora socioekonomiska skillnader för personer med icke-europeisk bakgrund,
- rasprofilering och polisens befogenheter,
- diskriminering inom skola, arbetsliv, hälso- och sjukvård samt bostadsmarknad,
- ökande hatbrott mot muslimer, afrosvenskar, romer och judar.
CERD efterfrågar bättre statistik, starkare skyddssystem och mer effektiva åtgärder för att motverka diskriminering på strukturell nivå.
Samernas rättigheter och skyddet av renbetesområden
Ett tredje område där kommittén uttrycker tydlig oro gäller samernas rättigheter. I sina rekommendationer lyfter CERD behovet av:
- ett starkare skydd för samiska markrättigheter och verkligt inflytande i beslutsprocesser,
- att konsultationslagen tillämpas fullt ut i hela landet,
- åtgärder mot ökande attacker och dödande av renar,
- riktade insatser mot våld som drabbar samiska kvinnor.
Kommittén varnar även för att omfattande exploateringsprojekt riskerar att genomföras utan tillräcklig hänsyn till samernas rättigheter och kultur.
Vår roll under Sveriges granskning
Så här bidrar Institutet för mänskliga rättigheter inför CERD:s granskning:
- List of Themes: först skickar vi in ett dokument med förslag på frågor som kommittén kan ställa till Sverige.
- Granskningsrapport: därefter lämnar vi en analys av situationen i Sverige och förslag på rekommendationer till regeringen.
- Närvaro vid utfrågningen: vi deltar på plats under kommitténs utfrågning för att förtydliga och fördjupa de perspektiv som lyfts i våra rapporter.
Civilsamhällets roll
FN:s rasdiskrimineringskommitté uppmuntrar även civilsamhällesorganisationer att skicka in alternativrapporter eftersom det kan hjälpa dem i deras granskning av Sverige. Det finns också möjlighet för civilsamhället att vara med under själva granskningen och i vissa fall även ha möten med rasdiskrimineringskommittén.
Granskningsprocessens olika steg
- Statsrapport: Sveriges regering lämnar en skriftlig rapport om hur konventionen genomförs nationellt. Ladda ner rapporten Länk till annan webbplats.
- Alternativrapporter: Institutet för mänskliga rättigheter och organisationer inom civilsamhället lämnar egna rapporter för att belysa situationen för olika grupper som utsätts för rasism
- Kommitténs frågor och dialog: Kommittén ställer följdfrågor och håller en dialog med företrädare för den svenska staten under en offentlig session i Genève. Institutet för mänskliga rättigheter har talerätt vilket innebär att vi får fem minuter för att framföra ett uttalande under kommitténs dialog med staten.
- Rekommendationer: Kommittén sammanställer sina slutsatser och lämnar konkreta rekommendationer till Sverige i form av så kallade "slutkommentarer".
- Uppföljning: Sverige förväntas vidta åtgärder baserat på rekommendationerna och rapportera om uppföljningen inom angiven tidsram.
FN:s rasdiskrimineringskonvention (CERD)
CERD kan både vara förkortning för själva konventionen International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination och kommittén som granskar konventionen Committee on the Elimination of Racial Discrimination.
FN:s rasdiskrimineringskonvention förbjuder all form av diskriminering baserad på ras, hudfärg, härkomst eller etniskt och nationellt ursprung. Den skyddar rätten till likabehandling inom bland annat utbildning, arbete, rättsväsende, bostad och hälso- och sjukvård. Konventionen kräver också att stater ser till att diskriminerade personer har rätt till rättsmedel och skydd.
I år är det 60 år sedan FN:s generalförsamling antog FN:s rasdiskrimineringskonvention. Sverige ratificerade konventionen 1971 och ska därför följa och förverkliga . Regeringen måste regelbundet rapportera till FN:s rasdiskrimineringskommitté om hur konventionens rättigheter efterlevs.
Hjälpte informationen dig?
Vi vill gärna veta vad du tycker om vår webbplats! Skriv gärna din feedback nedan. Men vi kan inte svara på frågor här. Har du en fråga om webbplatsen? Kontakta oss via e-post på webbredaktion@mrinstitutet.se.
Skriv ut