Rättigheter för barn och unga

Barnkonventionen fastställer specifika rättigheter för barn under 18 år. Den antogs av FN år 1989 och har ratificerats av nästan alla länder i världen. Sverige ratificerade barnkonventionen utan reservationer 1990, och sedan 2020 är den svensk lag. Barnkonventionen utgår från att barn är i behov av särskilt skydd och stöd. Fyra grundprinciper är särskilt viktiga för konventionens genomförande:

• Ingen får diskrimineras – alla barn har samma rättigheter och lika värde.
• Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet vid beslut och åtgärder som påverkar barn.
• Alla barn har rätt till liv och rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
• Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad.

Barnkonventionen innehåller bestämmelser om statens respektive vårdnadshavares ansvar för barnets rättigheter. Konventionen innebär i praktiken att barn har rätt att såväl utvecklas och skyddas som att vara delaktiga i samhället.

Institutets rapporter och rekommendationer

Om barn och ungas rättigheter i årsrapporten 2024

Institutet lämnar årligen en rapport till regeringen om sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter i Sverige under det senaste året. I årsrapporten 2024 berörs barns rättigheter på en rad olika sätt.

Förbättra möjligheten att utkräva barns rättigheter

Det finns ett behov av att förbättra möjligheten för barn och deras företrädare att utkräva sina rättigheter. Den individuella klagorätten till granskningskommittéerna i FN är ett av flera viktiga instrument för att rättigheterna ska kunna utkrävas i praktiken.

Sverige har ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism, som gör det möjligt för enskilda att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Hittills har 50 stater anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Av EU-länderna har 17 av 27 länder anslutit sig, däribland Danmark och Finland.

Institutet rekommenderar i årsrapporten 2024 regeringen att:

• Föreslå för riksdagen att Sverige ratificerar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om ett individuellt klagomålsförfarande.

Stärk rätten till utbildning för barn med funktionsnedsättning

Barn och unga med funktionsnedsättning går i huvudsak i grundskola eller så kallad anpassad skola. Oavsett skolform får barn med funktionsnedsättning i lägre utsträckning än andra barn sin rätt till utbildning tillgodosedd.

Forskning visar att kraven i grundskolans läroplan, särskilt vad avser exekutiva funktioner och förmågan att tillämpa komplexa kognitiva processer, är för högt ställda för många barn. Ett annat hinder som elever med funktionsnedsättning möter i grundskolan är att de inte erbjuds tillräckliga stödinsatser för att ge dem tillgång till utbildning i samma omfattning och av samma kvalitet som andra elever.

Ofullständiga betyg i grundskolan påverkar kraftigt den socioekonomiska situationen för personer på sikt och är en av de starkaste riskfaktorerna för framtida psykosociala problem.

Många barn med intellektuell funktionsnedsättning går i anpassad skola. Flera av dessa skolor brister i att ge eleverna de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling, och många lärare saknar rätt behörighet.

Institutet uppmanade i sin alternativrapport till FN:s funktionsrättskommitté 2024 Sverige att göra en översyn av hur rätten till utbildning uppfylls för barn med funktionsnedsättning i anpassad skola, specialskolan och grundskolan.

Kompletterande information till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning – Institutet för mänskliga rättigheter (mrinstitutet.se)

Åtgärda problem med utsatthet och våld inom tvångsvården

Enligt barnkonventionens artikel 37 får barn endast berövas sin frihet om det är en sista utväg, och i så fall för kortast lämpliga tid. Barnet ska behandlas med respekt för människans inneboende värdighet, och på ett sätt som beaktar behoven hos personer av dess ålder. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

I Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem kan barn och unga tvångsvårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller för att verkställa påföljden särskild ungdomsvård efter att ha dömts för brott. Under lång tid har upprepade granskningar visat på brister i hur SiS använder sig av olika tvångsåtgärder. Det handlar om så kallad avskiljning, där barnet eller den unge skiljs från både personal och andra intagna under en period av längst fyra timmar och vård i enskildhet, där barnet eller den unge för längre perioder hindras från att träffa andra intagna som vårdas i hemmet.

Flickor, yngre barn och individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar drabbas i högre grad än andra av olika former av tvångsåtgärder under vistelsen på SiS.

Granskningar under senare år har visat att det förekommer att barn och unga hålls avskilda under längre perioder än vad som är tillåtet, och att åtgärder som fasthållning och nedläggning används utan stöd i lag.

Barn och unga beskriver även att det förekommer att personal hotar med tvångsåtgärder och att tvångsåtgärder används som bestraffning. Det förekommer också att mycket unga barn placeras i ungdomshemmen: vid en inspektion noterade exempelvis JO att en nioåring som var placerad på en avdelning för 13–16 åringar vårdades i enskildhet, för att säkerställa barnets trygghet.

I februari 2023 lämnade FN:s barnrättskommitté rekommendationer till Sverige att förbjuda avskiljning av barn. Institutet noterar att det ännu saknas en strategi för att avskaffa användningen av ingripande åtgärder som begränsar barns och ungas frihet i den sociala ungdomsvården. I stället har utvecklingen gått mot att utöka användningen av de särskilda befogenheterna enligt LVU.

Årsrapport 2024 (mrinstitutet.se)

Rapport till FN:s barnrättskommitté

I augusti 2022 lämnade Institutet för mänskliga rättigheter sin första rapport till FN:s barnrättskommitté. Rapporten innehöll bland annat  rekommendationer till Sverige på följande områden:

• Förstärk möjligheten för barn (eller deras företrädare) att utkräva rättigheter om de anser att staten inte har uppfyllt sina skyldigheter och barnets rättigheter har kränkts. Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till FN:s barnkonvention om ett individuellt klagomålsförfarande.
• Öka kunskapen om vilka rättigheter barn har och hur de kan utkrävas. Här behöver staten sätta in åtgärder för att sprida kunskap om barns rättigheter samt hur barn och deras företrädare kan utkräva dem.
• Åtgärda de brister som återstår i svenska lagar för att svensk lag ska bli förenlig med barnkonventionen och integrera barnkonventionen i lagstiftningsprocessen.
• Följ upp den nationella strategin för att genomföra barnkonventionen.

Institutets rapport till FN:s kommitté för barns rättigheter

Institutets remissvar som rör barn och ungas rättigheter

Genom våra remissvar kan vi lämna synpunkter på hur olika förslag stämmer överens med grundlagen och Sveriges förpliktelser enligt folkrätten. Institutet svarar löpande på remisser som rör barn och ungas mänskliga rättigheter.

Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola

Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen

En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga

En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga

Förstärkt skydd för den personliga integriteten: Behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök

Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn

Utökade befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem

En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn

Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Aktuella processer, domar och beslut avseende barns rättigheter

Auroramålet

Aurora är en ungdomsledd grupp som har stämt svenska staten i allmän domstol för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris. De menar att staten, med stöd i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, måste göra sin rättvisa andel av det globala arbetet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer. Detta ska ske genom både minskade av utsläpp av växthusgaser och ökat upptag av växthusgaser från atmosfären.

Tingsrätten har ställt frågan till Högsta domstolen om talan kan och ska tillåtas. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd.

Institutet för mänskliga rättigheterhar skickat in ett så kallat amicusyttrande till Högsta domstolen för att belysa sambandet för att belysa sambandet mellan mänskliga och klimatförändringarna. 

Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet.