Rätten till en ren, hälsosam miljö

Klimatförändringar, förlust av natur och biologisk mångfald samt föroreningar, utgör några av de största hoten mot mänskligheten. De påverkar allvarligt människors förutsättningar att utöva och åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Konsekvenserna förstärker strukturella hinder för personer, grupper och folk som redan befinner sig i utsatta situationer. Urfolk, äldre personer, personer med funktionsnedsättning samt barn och unga är exempel på grupper som är särskilt påverkade av olika former av miljöförstöring såsom klimatförändringar.

I ett historiskt beslut i juli 2022 förklarade FN:s generalförsamling att en ren, hälsosam och hållbar miljö är en mänsklig rättighet. 161 länder, däribland Sverige, röstade för resolutionen.

Klimatförändringar och mänskliga rättigheter

Klimatförändringar innebär verkliga och akuta risker för rätten till liv och hälsa och påverkar flera mänskliga rättigheter:

• Rätten till liv: Klimatförändringar leder till extremväder som orkaner, översvämningar och värmeböljor, vilket kan orsaka dödsfall och förstörelse.
• Rätten till hälsa: Förändrade klimatförhållanden kan öka spridningen av sjukdomar, förvärra luftkvaliteten och skapa nya hälsorisker.
• Rätten till bostad: Extrema väderhändelser kan förstöra hem och tvinga människor att flytta, vilket hotar deras rätt till en säker bostad.
• Rätten till mat och vatten: Klimatförändringar påverkar jordbruket och tillgången till vatten. Torka, översvämningar och förändrade regnmönster kan minska matproduktionen och förvärra vattenbristen, vilket hotar människors rätt till tillräcklig mat och rent vatten.
• Rätten till en säker miljö: Alla människor har rätt att leva i en hälsosam och hållbar miljö. Klimatförändringar skadar ekosystem och biologisk mångfald, vilket påverkar människors livskvalitet och framtida generationers möjlighet att njuta av en ren och säker planet.
• Rätten till kultur: Det samiska folket, precis som andra urfolk i världen påverkas allvarligt av klimatförändringarna eftersom deras kultur och traditionella näringar är direkt beroende av naturen. De påverkas även av de åtgärder som vidtas för att möta ett förändrat klimat och minska koldioxidutsläpp såsom omfattande vindkraftsetableringar, infrastruktursatsningar och mineralutvinning.

Skyldigheter inom området klimatförändringar och mänskliga rättigheter

Det finns internationella överenskommelser som uttryckligen uppställer skyldigheter för staten att vidta åtgärder för att motverka klimatförändringar som till exempel FN:s klimatkonvention och Parisavtalet. På nationell nivå finns i Sverige en klimatlag.

Stater är skyldiga att respektera, skydda och förverkliga mänskliga rättigheter. Rättigheterna finns nedtecknade i olika överenskommelser (ofta kallade konventioner) på internationell och europeisk nivå. Några exempel är Europakonventionen och Barnrättskonventionen.

För att skydda rättigheterna måste stater vidta åtgärder för att motverka klimatförändringarna och förhindra deras negativa effekter på de mänskliga rättigheterna. Om stater inte vidtar tillräckliga åtgärder kan det innebära att de inte lever upp till sina skyldigheter i fråga om de mänskliga rättigheterna.
Vad beslutsfattare gör eller inte gör åt klimatförändringarna är alltså inte bara en politisk fråga. Stater och företag stäms numera i domstol för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter och klimaträttsliga skyldigheter. Dessa mål blir komplexa och har många regelverk att förhålla sig till.

Remissvar

Utkast till rapport om hur Sverige genomför Århuskonventionen

Aktuella processer, domar och beslut

Europadomstolen

Den 9 april 2024 meddelade Europadomstolen sina avgöranden i tre klimatmål meds utgångspunk i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen):

• KlimaSeniorinnen med flera mot Schweiz (53600/20)
  Domstolen tog upp ärendet till prövning, och Schweiz dömdes för att ha kränkt rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen och rätten till respekt för privatliv, familjeliv och hem enligt artikel 8 i Europakonventionen (16-1).
• Carême mot Frankrike (7189/21) och Duarte med flera mot Portugal och Norge med flera (39371/20)
  Domstolen tog inte upp fallen med motiveringen att de processuella villkoren för att väcka talan vid Europadomstolen inte var uppfyllda. Således fastställdes inga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i dessa två fall, som tillsammans riktades mot 32 länder, däribland Sverige.

Vad säger Europadomstolen efter domarna?

Europadomstolen menar att klimatkrisen är i första hand en politisk uppgift. Nationella myndigheter har direkt demokratisk legitimitet och är bättre lämpade att bedöma lokala behov och kompromisser i komplexa frågor. Domstolarna kan aldrig ta över denna roll. Samtidigt har domstolarna – inklusive Europadomstolen – rätt och skyldighet att kontrollera att rättigheterna respekteras.

Utifrån Europadomstolens senaste praxis i klimatmål verkar staters positiva skyldigheter att motverka klimatförändringar inkludera:

• En tidsram för att uppnå koldioxidneutralitet och en övergripande koldioxidbudget för samma tidsram, som är i linje med nationella och internationella åtaganden om klimatförändringar.
• Etappmål och vägar för att minska växthusgasutsläppen som kan uppfylla de övergripande nationella målen inom relevanta tidsramar.
• Bevis på hur staten har uppdaterat och genomfört målen i god tid, med tillbörlig aktsamhet (due diligence) och på ett lämpligt och konsekvent sätt, baserat på bästa tillgängliga vetenskap.
• Förfarandegarantier (procedural safeguards) för att säkerställa tillgång till information och allmänhetens deltagande vid framtagande och genomförande av klimatåtgärder.

Auroramålet

I Sverige och internationellt har barn och unga tagit en framträdande roll i klimat- och miljörörelsen, inte minst med hänvisning till klimatförändringarnas konsekvenser för barn, unga och kommande generationers liv och hälsa. Ett exempel är föreningen Aurora. Auroramålet är en process i domstol där ungdomar har ansökt om stämning mot den svenska staten eftersom de anser att staten inte gör tillräckligt när det gäller klimatförändringarna. Bakom målet står också den ideella ungdomsorganisationen Aurora

Aurora hävdar att statens klimatmål är otillräckliga och inte uppfylls, och de anser att detta äventyrar barns och ungas rätt till liv, hälsa och utveckling enligt Europakonventionen. Målet är att försvara barns och ungas lagstadgade rättigheter till en god miljö och hälsa genom att driva en rättsprocess mot staten för dess bristande klimatarbete. Nacka tingsrätt utfärdade stämning. Staten argumenterade att talan borde avvisas vilket Aurora motsatte sig. Till slut kom parterna fram till att Högsta domstolen skulle få avgöra om Auroras talan skulle tillåtas eller inte. Högsta domstolen kom fram till att målet inte kan tas upp till prövning bl.a. eftersom en domstol inte kan bestämma att riksdagen eller regeringen ska vidta en viss åtgärd.