Barn och unga

Det säger våra experter

I Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport för 2025 och tar vi upp barns rätt till utbildning och det brottsförebyggande arbetet riktat till barn.

Skolan

Stort behov av att förbättra stöd till elever med funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättningar nekas ofta det stöd de har rätt till, vilket strider mot både svensk lag och internationella konventioner. För många elever uteblir anpassningar, stödet sätts in för sent eller fungerar inte.

FN har rekommenderat att Sverige tar fram en nationell strategi för inkluderande utbildning, förbättrar tillgängligheten i skolan och stärker stödet för barn med funktionsnedsättningar. Alla barn har rätt att utvecklas, delta och känna sig trygga i skolan.

I ett avgörande under 2024 slog Högsta domstolen fast att en elev diskriminerats när hen inte fick särskilt stöd. Domen har förutsättningar att bidra till ett stärkt genomslag av rättigheterna för barn och elever med funktionsnedsättning.

Ojämlik tillgång till utbildning

Skolan klarar inte av att kompensera för att elever har olika bakgrunder och förutsättningar. Skolresultaten i Sverige påverkas i hög grad av faktorer som socioekonomisk bakgrund, kön, funktionsnedsättning och etnicitet. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har uttryckt oro över växande skolsegregation och uppmanar Sverige att minska ojämlikheten i utbildningssystemet. Vi delar denna bedömning och betonar behovet av ett mer systematiskt arbete för att säkerställa lika tillgång till utbildning.

Kränkningar, mobbning och otrygghet hotar barns rätt till utbildning

Nästan hälften av skolbarn mellan 10 och 16 år uppger att de utsätts för kränkningar eller mobbning, enligt Friends. Hot och våld i skolmiljön ökar, och särskilt drabbade är flickor som oftare upplever psykisk ohälsa. Detta leder till hög skolfrånvaro och allvarliga konsekvenser för barns rätt till utbildning och hälsa – något som vi lyfter som mycket oroande. FN:s kommitté för ekonomiska, social och kulturella rättigheter lyfter fram samma negativa trend. De uppmanar Sverige att stärka förmågan hos skolmyndigheterna att förebygga, övervaka och hantera diskriminering, trakasserier och hatpropaganda i skolan.

Brottförebyggande åtgärder

Under 2024 har Institutet för mänskliga rättigheter sett både positiva och oroande brottsförebyggande åtgärder mot barn och unga. Positivt är att regeringen har presenterat en ny nationell strategi för att stärka det brottsförebyggande arbetet. FN:s barnrättskommitté har rekommenderar Sverige att fokusera på förebyggande arbete baserat på forskning och analys av orsakerna till att barn dras in i kriminalitet. Detta inkluderar tidiga insatser för barn i riskzonen och stöd till deras familjer.

Regeringen har under 2024 föreslagit att sänka straffbarhetsåldern till 14 år och att införa särskilda barnfängelser. Vi kritiserade båda förslagen:

• Att sänka straffbarhetsålder strider mot FN:s barnrättskommittés rekommendationer. Frihetsberövande av barn ska endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.
  Läs mer i vårt remissvar om straffbarhetsålder
• Förslaget om barnfängelser är inte är i linje med internationella normer om att ha det dömda barnets återanpassning i fokus Att sätta barn i fängelse kan innebära oacceptabla risker för skador på deras hälsa och utveckling.
  Läs mer i vårt remissvarsom rör regleringen om frihetsberövande påföljder för unga
  

Läs mer om situationen och våra slutsatser i vår årsrapport 2025

Vårt arbete för barns rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter arbetar för att skydda och stärka barns mänskliga rättigheter. Det gör vi bland annat genom att granska hur offentliga aktörer följer barnkonventionen. Om vi upptäcker brister kan vi kritisera regeringen eller ansvariga myndigheter och ge rekommendationer om vad som behöver förbättras. Under 2025 undersöker vi situationen för barn och unga vid de särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse.

Vi rapporterar också till FN:s barnrättskommitté när Sverige granskas. Senast skedde det 2023. Vår rapport ger underlag för kommitténs rekommendationer till Sverige.

Läs vår senaste rapport till FN

Varje år skriver vi en rapport om hur Sverige lever upp till de mänskliga rättigheterna. I den ger vi också rekommendationer, främst till regeringen.

Ta del av alla våra rapporter

FN:s rekommendationer till Sverige

I februari 2023 lämnade FN:s barnrättskommitté flera rekommendationer till Sverige för att stärka barns rättigheter. Här är några av de centrala rekommendationerna:

• Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen – Det skulle ge barn möjlighet att framföra klagomål direkt till FN:s barnrättskommitté.
• Barnkonventionen i lagstiftning och beslut – Sverige bör säkerställa att barns rättigheter beaktas i alla beslut som rör barn.
• Stärk datainsamling och forskning – För att förstärka insatserna för barns rättigheter behövs jämlikhetsdata om olika grupper barn.
  
• Främja inkluderande utbildning – Sverige bör arbeta för att skapa inkluderande utbildning, särskilt för barn med funktionsnedsättning.
• Åtgärder mot diskriminering – Sverige bör genomföra åtgärder för att skydda barn från diskriminering, oavsett bakgrund.
• Förebygg våld mot barn – FN rekommenderar att Sverige intensifierar arbetet mot alla former av våld mot barn och ser till att utsatta barn får stöd och skydd.

Hur arbetar FN med barnkonventionen?

Det är ungefär 196 länder som godkänt och förbundit sig till att följa barnkonventionen. Det innebär att de regelbundet måste rapportera till FN om hur de arbetar med att uppfylla barnkonventionen. FN:s barnrättskommittén granskar regelbundet ländernas rapporter om hur de efterlever konventionen. Kommittén ger också rekommendationer och publicerarallmänna kommentarer för att vägleda länder i hur de ska tolka olika artiklar i barnkonventionen.

Barnrättskommitténs allmänna kommentarer Länk till annan webbplats.

Dessutom kan kommittén ta emot och granska klagomål om allvarliga brott mot barns rättigheter från personer i länder som har godkänt konventionens tilläggsprotokoll. Sverige har inte skrivit under tilläggsprotokollet och det innebär alltså att barn i Sverige inte kan klaga till kommittén

Aktuella rättsprocesser som rör barns rättigheter

Auroramålet

En grupp ungdomar har stämt staten vid Nacka tingsrätt. Bland annat rör målet frågan om att fastställa att staten är skyldig att vidta vissa åtgärder för att motverka klimatförändringarna. Med stöd av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna kräver de att Sverige tar sitt ansvar för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer.

Nacka tingsrätt vände sig till Högsta domstolen (HD) för att få klarhet i om ungdomarnas grupptalan kunde och borde tillåtas. HD gav prövningstillstånd vilket innebar att de skulle ta ställning till tingsrättens fråga.

Institutet för mänskliga rättigheter in ett amicus-yttrande till Högsta domstolen, bland annat för att belysa frågan om talerätten ur ett människorättsperspektiv. Vi hänvisade till den internationella rättens betydelse för frågan om talerätt, beskrev hur andra länder hanterat klimatmål och menade att talan kunde tillåtas. Den 3 juli 2024 fattade Högsta domstolen ett unikt beslut att tillåta vårt yttrande i målet.

I februari 2025 meddelade Högsta domstolen sitt beslut: Nacka tingsrätt ska inte tillåta talan i den form den då fördes. Föreningen Aurora har därefter begärt att ta över talan i egenskap av förening, och processen fortsätter nu i tingsrätten.

Läs mer i domen Länk till annan webbplats.

Läs vårt Amicus-yttrande

Vem ansvarar för barn och ungas rättigheter i Sverige?

Regeringen, riksdagen, myndigheter, kommuner och regioner har huvudansvaret för barnkonventionen. Föräldrar har också ett stort ansvar för att stödja sina barns rättigheter.

• Regeringen ansvarar för att genomföra barnkonventionen i Sverige genom att styra och utforma politiken i enlighet med barnkonventionen.
• Vissa statliga myndigheter bedriver verksamhet som riktas direkt till barn. Det gäller exempelvis Statens institutionsstyrelsen (SiS) som driver de särskilda ungdomshemmen och Specialpedagogiska skolmyndigheten som driver specialskolor. Myndigheter som Socialstyrelsen, Skolverket och Skolinspektionen har en övergripande, samordnande och normerande roll genom att ta fram regler, föreskrifter och vägledning.
• De flesta offentliga verksamheterna som möter barn och unga finns på kommunal och regional nivå. Kommuner och regioner har ansvar för att genomföra barnkonventionen i sina verksamheter, till exempel i skolan, vården och genom socialtjänsten.
• Barnombudsmännen bevakar barns rättigheter enligt barnkonventionen.