Frågor och svar om sänkt straffbarhetsålder

Varför är Institutet för mänskliga rättigheter emot en sänkt straffbarhetsålder?

Vi anser att en sänkning från 15 år strider mot barns rättigheter. FN barnrättskommitté har uppmanat Sverige att inte sänka straffbarhetsåldern och har betonat att länder inte bör sänka en redan fastställd straffbarhetsålder. Sverige har haft en straffbarhetsålder på 15 år sedan 1864.

Barn har inte samma förmåga som vuxna att bedöma risker och förstå konsekvenser utvecklas fortfarande. Därför har barn också rätt till ett särskilt skydd.

Varför är det ett problem att barn kan dömas till fängelse?

Internationella erfarenheter visar att fängelse kan få allvarliga konsekvenser för barn. Det kan påverka deras psykiska hälsa och skolgång och öka risken för fortsatt brottslighet. Isolering innebär dessutom särskilt stora risker för barns hälsa och utveckling.

Ett barn mitt i en känslig utvecklingsfas behöver skolgång, trygga vuxna, stabilitet och fungerande relationer. Det är viktiga skyddsfaktorer för att ett barn ska kunna lämna kriminalitet bakom sig.

Måste inte samhället kunna ingripa när barn begår allvarliga brott?

Jo. Barn som begår allvarliga brott behöver mötas av snabba och tydliga insatser från samhället. I vissa fall kan det också behövas låsta vårdformer eller skyddsplaceringar.

Men det är inte samma sak som att barn ska behandlas som vuxna i straffsystemet. Insatserna måste vara anpassade till barn och ha som mål att bryta en kriminell utveckling och ge barnet möjlighet att återanpassas till samhället.

Innebär er kritik att ni inte tar den grova ungdomsbrottsligheten på allvar?

Nej. Det gängrelaterade våldet och rekryteringen av barn till kriminella nätverk är mycket allvarliga problem. Staten måste agera kraftfullt för att skydda både barn och samhället.

Men åtgärderna måste vara effektiva, rättssäkra och förenliga med Sveriges grundlagar och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Tuffare straff är inte automatiskt detsamma som effektivare åtgärder.

Vad säger barnkonventionen om straffbarhetsåldern?

Barnkonventionen kräver att stater har en lägsta ålder för när barn kan hållas straffrättsligt ansvariga. Den betonar också att rättssystemet ska ta hänsyn till barnets ålder och främja barnets återanpassning till samhället.

FN barnrättskommitté har rekommenderat stater att höja och inte sänka straffbarhetsåldern. När Sverige granskades 2023 fick regeringen dessutom en särskild rekommendation om att inte sänka den svenska straffbarhetsåldern från 15 år.

Vad bör Sverige göra i stället?

Samhället behöver framför allt förebygga att barn rekryteras till kriminella nätverk och stärka skyddet för barn som befinner sig i riskzonen. Barn som redan har begått allvarliga brott behöver snabba och kraftfulla insatser som är anpassade till deras ålder och behov.

Målet måste vara både att skydda samhället här och nu och att minska risken för att barn fastnar i en kriminell livsbana. Att ge barn möjlighet att lämna kriminalitet är också en investering i samhällets långsiktiga trygghet.