Bostad och social trygghet

Det säger våra experter

Sverige har stora utmaningar med ökande ekonomisk utsatthet, hemlöshet och diskriminering på bostadsmarknaden. Inflationen, nya lagar och brist på sociala insatser påverkar många människors möjlighet att få en trygg bostad och tillgodose sina grundläggande behov. Detta är särskilt problematiskt för grupper som redan är utsatta, såsom barnfamiljer, personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare.

FN och andra internationella organ har riktat kritik mot Sveriges hantering av dessa frågor, särskilt med hänsyn till bristande anpassningar till mänskliga rättigheter och ökande fattigdom.

Många upplever att rättigheten är hotad

Rätten till social trygghet är också den mänskliga rättighet som människor uppfattar vara mest hotad i Sverige. Röda Korset, Svenska Kyrkan, Sveriges stadsmissioner och många andra civilsamhällesorganisationer vittnar om att fler och fler vänder sig till dem för att få stöd med det mest grundläggande.

Det bekräftas av en undersökning vi genomförde tillsammans med våra systermyndighter i Danmark och Norge. Hälften av respondenterna i Sverige ser rätten till bostad som hotad (vilket är en av de fem rättigheterna som anses mest hotade). Mer om undersökningen hittar du i rapporten
Exploring human rights awareness, attitudes and perception in Scandinavia

Social trygghet i årsrapport 2026

Institutet för mänskliga rättigheter lämnar varje år över en årsrapport till regeringen. I årsrapport 2026 har vi bland annat indetifierat följande problem och risker

• Nivån på arbetslöshetsersättningen trappas succesivt ned och har en sluttid.​
• Nivån på assistansersättningen släpar efter i förhållande till löne- ​och kostnadsutveckling.​
• Nivån på dagersättningen för asylsökande är låg och har inte ändrats ​på decennier.
• Lagförslag om kvalificering till socialförsäkringen medför en risk för diskriminering och kan vara oförenligt med Sveriges människorättsåtaganden.
• Förslag om aktivitetskrav och andra villkor och begränsningar för försörjningsstöd riskerar att vara diskriminerande och inte ge människor tillgång till en tillfredsställande levnadsstandard.
  

Sammantaget finns en risk att människor inte får sina grundläggande behov av mat, bostad och trygghet tillgodosedda.

Våra rekommendationer

Institutet för mänskliga rättigheter rekommenderar Sveriges riksdag och regering att:

1. Göra en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
2. Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till FN:s konvention om barnets rättigheter om ett klagomålsförfarande, och tilläggsprotokollet till FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om ett klagomålsförfarande.
3. Säkerställa att sociala ersättningar är tillgängliga och tillräckligt höga och varaktiga för att uppnå en tillfredsställande levnadsstandard för människor som behöver dem.

Hur arbetar FN med rätten till bostad och social trygghet?

FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen) har godkänts av 171 länder. Det innebär att staterna har gjort ett rättsligt bindande åtagande om att implementera konventionens bestämmelser i sina nationella lagar och politiska system. Sverige och andra länder måste regelbundet lämna rapporter om hur de genomför rättigheterna till FN.

ESK-kommittén är det FN-organ som övervakar hur länderna följer konventionen. Kommittén granskar rapporterna och ger rekommendationer om förbättringar. De ger också allmänna kommentarer för att vägleda länder i hur de ska tolka olika artiklar i konventionen. Ytterligare en uppgift är att ta emot och granska klagomål från enskilda om kränkningar av deras rättigheter enligt konventionen. Det är bara personer i länder som har godkänt konventionens tilläggsprotokoll som kan skicka klagomål till kommittén (Sverige har inte skrivit under).

FN har även en särskild rapportör om rätten till lämplig bostad. Det är en oberoende expert som granskar boendesituationen i olika länder, identifierar kränkningar och rapporterar dessa till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Arbetet inkluderar att genomföra landbesök, utreda specifika fall och ge rekommendationer för att förbättra rätten till bostad. Rapportören har ännu inte besökt Sverige.

FN:s rekommendationer till Sverige

Under 2024 granskade FN Sverige kommitten för ekonomiska, social och kulturella rättigheter (ESK-kommittén) med stöd av parallellrapporter från bland annat Institutet för mänskliga rättigheter och civilsamhället. Kommittén gav Sverige bland annat följande rekommendationer:

• motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården.
• anta åtgärder för att ta itu med de grundläggande orsakerna till hemlöshet, inklusive åtgärder som riktar sig till missgynnade och marginaliserade grupper, särskilt de som är nya på bostadsmarknaden, såsom ungdomar och nyanlända invandrare.
• stärka samordningen mellan lokala, kommunala och nationella myndigheter när det gäller strategier för bostäder, hemlöshet och bostadsförvaltning och betonar vikten av att samla in statistiska uppgifter om omfattningen av hemlöshet.
• Se till att det sociala skyddet, inklusive den grundläggande arbetslöshetsersättningen och dagersättningen för asylsökande, indexeras efter faktiska levnadskostnader och fastställs på nivåer som garanterar en tillräcklig levnadsstandard.

FN-kommitténs rekommendationer i sin helhet (FN:s webbplats) Länk till annan webbplats.

Våra remissvar

Administrativa sanktioner i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och i arbetslöshetsförsäkringen

Utredningen föreslår att införa sanktionsavgifter vid felaktiga uppgifter i arbetsmarknadspolitiska stöd och arbetslöshetsförsäkring, även när felet inte är avsiktligt. Institutet för mänskliga rättigheter avråder från förslaget i sin helhet.

• Vi bedömer att sanktionerna riskerar att vara diskriminerande, särskilt mot personer med funktionsnedsättning som kan ha svårare att förstå regler eller lämna korrekta uppgifter.
• Det finns också en risk att tillämpningen blir rättsosäker och godtycklig.
• Förslaget kan dessutom få allvarliga konsekvenser för personer i ekonomiskt utsatta situationer, eftersom stöden handlar om deras försörjning. Sanktionsavgifter utöver återkrav kan leda till skuldsättning och drabba även barn.
• Det finns också en risk att människor avstår från att söka stöd de har rätt till, av rädsla för att göra fel. Det kan strida mot rätten till social trygghet och principen om icke-diskriminering.

Förslaget bör därför inte genomföras utan i stället ersättas med åtgärder som är proportionerliga, rättssäkra och tar hänsyn till människors olika förutsättningar.

Ett nationellt förbud mot tiggeri

Utredningen föreslår att införa ett nationellt tiggeriförbud. Vi bedömer att ett sådant förslag är oförenligt med Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter. Förslaget riskerar att strida mot bland annat rätten till privatliv, yttrandefrihet och skydd mot diskriminering.

Ett förbud riskerar dessutom att särskilt drabba redan utsatta grupper, såsom personer i fattigdom och romer, och kan förstärka negativa stereotyper. Fokus bör i stället ligga på att motverka fattigdom och social utsatthet.

Förslaget bör därför inte genomföras, utan i stället ersättas med åtgärder som stärker människors rätt till en tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet.

Läs hela remissvaret om tiggeriförbud

Förslag om lättnader i krav på tillgängliga studentbostäder

Boverkets föreslog under 2024 att minska tillgänglighetskraven för studentbostäder. Vi bedömde att förslaget är oförenligt med Sveriges åtaganden under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen). Förslaget bör därför omarbetas för att bättre följa konventionens krav på tillgänglighet och universell utformning. Det är till exempel viktigt att skydda mot diskriminering inom bostadsområdet och säkerställa jämlika valmöjligheter.

Läs hela remissvaret om studentbostäder

Ytterligare remissvar om bostad och social trygghet

• Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare
• Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper.
• En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022.
• Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet

Aktuellt om rätten till bostad och social trygghet

FN granskar Sveriges arbete med rätten till social trygghet

FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-kommittén) genomför under 2026-2027 en uppföljande granskning av hur Sverige lever upp till rätten till social trygghet och en tillfredsställande levnadsstandard. Sverige har redan lämnat sin rapport till kommittén.

En central fråga i granskningen är behovet av att indexera sociala ersättningar i takt med levnadskostnaderna. Om ersättningarna inte följer kostnadsutvecklingen riskerar de att urholkas över tid, vilket kan leda till att människor inte får sina grundläggande behov tillgodosedda.

Institutet för mänskliga rättigheter kommer att komplettera bilden genom en alternativrapport med våra perspektiv. Även civilsamhällesorganisationer har möjlighet att bidra med egna rapporter till kommittén.

Sveriges rapport inför ESK-kommitténs uppföljande granskning Länk till annan webbplats.

Hur gör du för att din organisation ska kunna bidra med en rapport Länk till annan webbplats.

Snabbguide till kapitel 4 i vår årsrapport Rätten till social trygghet: ett skyddsnät som riskerar att brista

Rättsfall

Mål om bostadsanpassning

En ung man som drabbades av en allvarlig sjukdom 2022 och fick bestående funktionsnedsättning ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att göra nödvändiga anpassningar i sitt hem. Kommunen avslog ansökan med hänvisning till tidigare byggnationer som inte uppfyllde tillgänglighetskrav, men ärendet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.

Vi skickade ett så kallat Amicus curiae-yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen för att belysa rättigheten för personer med funktionsnedsättning att ha självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor. I yttrandet understryker vi att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, enligt FN:s konventioner, måste beaktas vid tolkningen av bostadsanpassningslagen. Vi menar att lagen ska tillämpas på ett sätt som garanterar rätten till självbestämmande och inkludering i samhällsgemenskapen oavsett funktionsförmåga. Den unge mannen ska få det stöd han behöver för att leva ett självständigt liv på jämlika villkor.

Vem ansvarar för rätten till lämplig bostad i Sverige?

• Riksdagen ansvarar för att stifta lagar som skyddar rättigheterna,
• Regeringen ansvarar för att avsätta budgetmedel till social trygghet, bostadsstöd och andra välfärdstjänster och
• Myndigheterna att bedriva sin verksamhet och fatta beslut som främjar och inte strider mot enskildas rättigheter på området
• Kommunerna ska planera för bostadsbyggande och erbjuda stöd till hemlösa och ekonomiskt utsatta.