Bostad och social trygghet

Våra slutsatser om rätten till bostad och social trygghet i Sverige

Sverige har stora utmaningar med ökande ekonomisk utsatthet, hemlöshet och diskriminering på bostadsmarknaden. Inflationen, nya lagar och brist på sociala insatser påverkar många människors möjlighet att få en trygg bostad och tillgodose sina grundläggande behov. Detta är särskilt problematiskt för grupper som redan är utsatta, såsom barnfamiljer, personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare.

FN och andra internationella organ har riktat kritik mot Sveriges hantering av dessa frågor, särskilt med hänsyn till bristande anpassningar till mänskliga rättigheter och ökande fattigdom.

Många upplever att rättigheten är hotad

Rätten till social trygghet är också den mänskliga rättighet som människor uppfattar vara mest hotad i Sverige, enligt. Röda Korset, Svenska Kyrkan, Stadsmissionerna och många andra civilsamhällesorganisationer vittnar om att fler och fler vänder sig till dem för att få stöd med det mest grundläggande.

Det bekräftas av en undersökning vi genomförde tillsammans med våra systermyndighter i Danmark och Norge. Hälften av respondenterna i Sverige ser rätten till bostad som hotad (vilket är en av de fem mest hotade rättigheterna).

Vår årsrapport 2025

Institutet för mänskliga rättigheter lämnar varje år över en årsrapport till regeringen. I årsrapport 2025 drar vi bland annat följande slutsatser om vad regeringen behöver göra för att tillgodose rättigheterna:

• Indexera dagersättning till asylsökande
  Anpassa ersättningen till faktiska levnadskostnader för att säkerställa asylsökandes rätt till en tillfredsställande levnadsstandard
• Vidta åtgärder för att minska fattigdom bland personer med funktionsnedsättning
  Säkerställ att dessa individer inte drabbas oproportionerligt av fattigdom, och genomför regelbundna studier för att analysera orsakerna.
• Förbättra stödet till ekonomiskt utsatta barnfamiljer
  Permanenta det höjda bostadsbidraget istället för att trappa ner det, för att möta kvarstående höga kostnader.
• Stärk skyddet för rätten till bostad
  Förbättra samordningen mellan olika myndighetsnivåer och samla in mer omfattande statistik över hemlöshet för att hantera dess grundorsaker.
• Revidera nya hyresregler för att minska risken för vräkning av barnfamiljer
  Säkerställ att lagar och regler för vräkning inte strider mot barnkonventionen eller äventyrar barns rättigheter.
• Bekämpa diskriminering på bostadsmarknaden
  Öka tillsynen och stärk regelverket mot diskriminering baserad på funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet.

Läs mer om rätten till bostad och social trygghet i vår årsrapport 2025.

Hur arbetar FN med rätten till bostad och social trygghet?

FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) har godkänts av 171 länder. Det innebär staterna åtagit sig att implementera konventionens bestämmelser i sina nationella lagar och politiska system. Sverige och andra länder måste regelbundet lämna rapporter om hur de genomför rättigheterna till FN.

ESK-kommitté är det FN-organ som övervakar hur länderna följer konventionen. Kommittén granskar rapporterna och ger rekommendationer om förbättringar. De ger också rekommendationer och allmänna kommentarer för att vägleda länder i hur de ska tolka olika artiklar i konventionen. Ytterligare en uppgift är att ta emot och granska klagomål om allvarliga brott mot konventionen. Det är bara personer i länder som har godkänt konventionens tilläggsprotokoll kan skicka klagomål till kommittén (Sverige har inte skrivit under).

FN har även en särskild rapportör som granskar boendesituationen i olika länder. Det är en oberoende expert som granskar boendesituationen i olika länder, identifierar kränkningar och rapporterar dessa till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Arbetet inkluderar att genomföra landbesök, utreda specifika fall och ge rekommendationer för att förbättra rätten till bostad.

FN:s rekommendationer till Sverige

Under 2024 granskade FN Sverige kommitten för ekonomiska, social och kulturella rättigheter (ESK-kommittén) med stöd av parallellrapporter från bland annat Institutet för mänskliga rättigheter och civilsamhället. Kommittén gav Sverige bland annat följande rekommendationer:

• motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården.
• anta åtgärder för att ta itu med de grundläggande orsakerna till hemlöshet, inklusive åtgärder som riktar sig till missgynnade och marginaliserade grupper, särskilt de som är nya på bostadsmarknaden, såsom ungdomar och nyanlända invandrare.
• stärka samordningen mellan lokala, kommunala och nationella myndigheter när det gäller strategier för bostäder, hemlöshet och bostadsförvaltning och betonar vikten av att samla in statistiska uppgifter om omfattningen av hemlöshet.
• Se till att det sociala skyddet, inklusive den grundläggande arbetslöshetsersättningen och dagersättningen för asylsökande, indexeras efter faktiska levnadskostnader och fastställs på nivåer som garanterar en tillräcklig levnadsstandard.

FN-kommitténs rekommendationer i sin helhet (FN:s webbplats) Länk till annan webbplats.

Våra remissvar

Förslag om lättnader i krav på tillgängliga studentbostäder

Boverkets föreslog under 2024 att minska tillgänglighetskraven för studentbostäder. Vi bedömde att förslaget är oförenligt med Sveriges åtaganden under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen). Förslaget bör därför omarbetas för att bättre följa konventionens krav på tillgänglighet och universell utformning. Det är till exempel viktigt att skydda mot diskriminering inom bostadsområdet och säkerställa jämlika valmöjligheter.

Läs hela remissvaret Länk till annan webbplats.

Aktuellt om rätten till bostad och social trygghet

Mål om bostadsanpassning

En ung man som drabbades av en allvarlig sjukdom 2022 och fick bestående funktionsnedsättning ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att göra nödvändiga anpassningar i sitt hem. Kommunen avslog ansökan med hänvisning till tidigare byggnationer som inte uppfyllde tillgänglighetskrav, men ärendet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.

Vi skickade ett så kallat Amicus curiae-yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen för att belysa rättigheten för personer med funktionsnedsättning att ha självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor. I yttrandet understryker vi att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, enligt FN:s konventioner, måste beaktas vid tolkningen av bostadsanpassningslagen. Vi menar att lagen ska tillämpas på ett sätt som garanterar rätten till självbestämmande och inkludering i samhällsgemenskapen oavsett funktionsförmåga. Den unge mannen ska få det stöd han behöver för att leva ett självständigt liv på jämlika villkor.

Vem ansvarar för rättigheterna i Sverige?

Riksdagen ansvarar för att stifta lagar som skyddar rättigheterna, regeringen ansvarar för att avsätta budgetmedel till social trygghet, bostadsstöd och andra välfärdstjänster och att kommunerna ska planera för bostadsbyggande och erbjuda stöd till hemlösa och ekonomiskt utsatta.