Flyktingar och migranters mänskliga rättigheter

Det säger våra experter

Sverige genomgår omfattande förändringar inom migrationspolitiken, vilket påverkar asylsökandes och migranters rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter har varnat för att de föreslagna lagändringarna kan leda till ökad utsatthet och rättighetsinskränkningar. Vi har till exempel lyft fram

• Förändringar kopplade till EU:s migrationspakt: Den nya EU-migrationspakten innebär stora förändringar i asylprocessen. Kortare överklagandetider och längre vistelser i transitzoner kan försvaga rättssäkerheten. Särskilt oroande är snabbspåret för asylsökande från länder med låg skyddsbeviljandegrad, vilket kan begränsa rätten till individuell prövning. Vi menar att Sverige måste värna rättssäkerheten när migrationspakten genomförs och säkerställa att asylsökandes och migranters rättigheter skyddas.
• Skärpta nationella regler: På nationell nivå föreslår regeringen fler restriktioner, bland annat strängare krav på anhöriginvandring och villkor för boende för asylsökande. Den så kallade förvarsutredningen föreslår längre förvarstider och striktare säkerhetsåtgärder och det finns stor risk för att förvaren kommer likna fängelser i större utsträckning. Vi har i våra remissvar framhållit vikten av att de restriktioner som föreslås måste vara proportionerliga i relation till det syfte som ska uppnås och de rättighetsbegränsningar som de innebär. I flera fall har institutet påpekat att en sådan proportionalitetsbedömning saknas i utredningarna.
• Migranter med funktionsnedsättning riskerar ökad utsatthet: Vi har också lyft att migranter med funktionsnedsättning drabbas särskilt hårt av regeringens föreslagna förändringar. Många saknar tillgång till personlig assistans och anpassat boende, och arbetslösheten är hög. Förslaget om att medborgarskap endast ska ges till personer som försörjt sig själva i åtta år kan leda till att personer med funktionsnedsättning stängs ute. Dessutom har det framkommit att barn med funktionsnedsättning inte alltid får komma till tals i sina asylprocesser.
• Upplysningsplikt och dess risker: Regeringens utredning om stärkt återvändandeverksamhet föreslår att myndigheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska rapportera personer sp, saknar uppehållstillstånd till Migrationsverket och polisen. Även om hälso- och sjukvården och skolan undantas, varnar vi för att detta kan avskräcka papperslösa från att söka nödvändiga samhällstjänster.
• Personer från Ukraina: En lagändring gör det möjligt för personer med tillfälligt skydd att snabbare folkbokföra sig i Sverige, vilket ger dem tillgång till Arbetsförmedlingens etableringsprogram, ekonomiskt bistånd och samma sjukvård som bosatta i Sverige. Däremot undantas de från bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner som barnbidrag och bostadsbidrag, vilket riskerar att försätta dem i ekonomisk utsatthet.

Vårt arbete med migranters mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter arbetar för att främja, skydda och stärka migranters mänskliga rättigheter. Det gör vi bland annat genom att granska Sveriges implementering av EU:s migration- och asylpakt och arbeta för att implementeringen utförs med respekt för Sveriges människorättsliga åtaganden.

Vi är också en aktiv remissinstans i migrationsrelaterade utredningar. Förutom att skriva remissvar har vi i flera fall möten med utredningar för att lyfta våra människorättsliga analyser på de förslag som ges. Vi har även dialog med civilsamhällsorganisationer som arbetar med att främja migranters rättigheter, samt deltar i olika nätverk och konferenser för att synliggöra migranters mänskliga rättigheter.

Våra remissvar

Genom våra remissvar kan vi lämna synpunkter på hur olika förslag stämmer överrens med de mänskliga rättigheterna och Sveriges åtaganden. Här är några av våra aktuella remissvar inom området migration:

• Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar
• Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud
• Mottagandelagen – En ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande
• Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
• Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar

Fler remissvar

FN:s rekommendationer till Sverige

FN rekommenderar Sverige att stärka rättssäkerheten, säkerställa att ingen förhindras från att söka vård och utbildning samt att inkludera funktionsnedsatta migranter i välfärdssystemet.

• Flera FN-organ har framfört kritik mot Sveriges migrationspolitik och varnar för att nya lagförslag kan leda till rättighetskränkningar.
• FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter (OHCHR) har välkomnat EU:s migrationspakt men varnar för att snabbare asylförfaranden kan urholka rättssäkerheten och öka risken för felaktiga beslut.
• FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-kommittén) uppmanar Sverige att värna om rätten till familjeåterförening för flyktingar, asylsökande och alternativt skyddsbehövande. Kommittén rekommenderar också att Sverige vidtar åtgärder för att se till att alla asylsökande får tillgång till tillfredsställande hälso- och sjukvård, och påminner om att hälso-och sjukvårdsinrättningar ska vara tillgängliga för alla utan diskriminering.
• FN:s funktionsrättskommitté (CRPD) är särskilt oroade över migranter med funktionsnedsättning, som ofta saknar tillgång till stöd, arbete och välfärdstjänster. Kommittén kritiserar också att Sverige föreslår medborgarskap endast för personer med åtta års självförsörjning, vilket missgynnar personer med funktionsnedsättningar.
• FN:s barnrättskommitté rekommenderar Sverige att skärpa åtgärderna för att säkerställa att i första hand beakta barnets bästa för barn som är asylsökande, flyktingar och migranter i alla asylprocesser och att deras åsikter hörs, beaktas och tillmäts vederbörlig betydelse. Kommittén rekommenderar också Sverige att förbjuda och förhindra att barn placeras i förvar på grund av deras eller deras föräldrars migrationsstatus.
• FN:s migrationsorganisation (IOM) lyfter fram både framgångar och problem i Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina. Arbetsmarknadsdeltagandet ökar, men begränsad tillgång till ekonomiska stöd kan leda till utsatthet.

Hur arbetar FN med migranters mänskliga rättigheter?

FN arbetar på flera nivåer för att skydda migranters mänskliga rättigheter. Genom internationella konventioner, övervakning och samarbete med regeringar och civilsamhället strävar FN efter att säkerställa att migranter behandlas rättvist och skyddas från diskriminering, exploatering och människorättsbrott. Här är några exempel på centrala FN-organ och initiativ för migranters rättigheter

• FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) – främjar och skyddar flyktingar och migranters rättigheter globalt och uppmuntrar regeringar att förbättra lagar och policyer.
• Internationella organisationen för migration (IOM) – Främjar säker och ordnad migration (ta bort fet) och skyddar migranter från utnyttjande och människohandel samt ger humanitärt stöd.
• FN:s flyktingorgan (UNHCR) – Arbetar med skydd av internationella flyktingar, asylsökande och internflyktingar, ofta i katastrofnära områden, samt hållbara lösningar för deras framtid.
• Internationella arbetsorganisationen (ILO) – arbetar för rättvisa arbetsvillkor för migranter och skydd mot tvångsarbete och exploatering.
  

Genom övervakning, rapportering och samarbete med civilsamhället erbjuder FN också rättshjälp, sjukvård och socialt skydd för migranter, samtidigt som de försöker påverka lagstiftning och praxis i olika länder.

Vem har ansvar för migranters rättigheter i Sverige?

Sveriges regering, riksdagen, myndigheter, kommuner och regioner har det största ansvaret för att säkerställa migranters mänskliga rättigheter. De viktigaste aktörerna är:

Migrationsverket som ansvarar för asylprocessen, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. De handlägger ansökningar om asyl och ska se till att internationella konventioner följs.

Länsstyrelserna samordnar arbetet med flyktingmottagande på regional nivå. De ansvarar för att kommuner får stöd i att ordna bostäder och introduktion för nyanlända.

Kommuner ansvarar för att erbjuda nyanlända bostad, utbildning och socialt stöd via etableringsprogram. De ansvarar för barnens rätt till skolgång och grundläggande välfärdstjänster. De ska också erbjuda SFI (Svenska för invandrare) och annan utbildning för att underlätta integration.

Regioner ansvarar för att erbjuda hälso-och sjukvård till flyktingar och migranter.

Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsinsatser för nyanlända som fått uppehållstillstånd. Det kan handla om att stödja migranter att komma in på arbetsmarknaden genom arbetsmarknadsåtgärder.

Aktuella domar och processer inom migrationsområdet

Sekretesskyddade uppgifter om en elev lämnades ut till polisen

I en dom från Kammarrätten i Göteborg fann domstolen att förskolenämnden skulle lämna ut sekretesskyddade uppgifter om en elev för att Polismyndigheten ska kunna verkställa ett avvisningsbeslut.

I domen görs inte en bedömning av barnets bästa i enlighet med barnkonventionen. Domstolen hänvisar endast till att en avvägning av barnets bästa har gjorts i det enskilda fallet i prövningen av rätten till uppehållstillstånd.

Av artikel 3 i barnkonventionen framgår dock tydligt att en bedömning av barnets bästa ska ske vid alla åtgärder som rör barn. Vi ser en risk att domen kan innebära att föräldrar i praktiken inte kommer att utnyttja rätten till utbildning för barnen

Kammarrätten i Göteborgs dom den 13 november 2024 i mål nummer 5695-24.