Frihet från rasism och rasdiskriminering

”...varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som syftar till eller har effekten att begränsa eller förneka människors rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor inom politik, ekonomi, socialt liv, kultur eller andra områden i samhället.”

Rasdiskriminering handlar om att behandla människor olika eller skapa hierarkier på grund av ras, hudfärg, härkomst, etnicitet eller nationella ursprung. Det kan visa sig genom ord, handlingar eller kroppsspråk, genom att osynliggöra eller misstänkliggöra någon, eller genom fysiska attacker som syftar till att skada eller såra. Exempel på rasism är afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi.

Sveriges historia innehåller skamliga övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter mot både grupper och individer. Tyvärr är rasism inte bara ett historiskt problem – det förekommer fortfarande idag. Många människor i Sverige kan berätta om erfarenheter av rasistiskt hat, hot, rasism och diskriminering, eftersom det fortfarande påverkar vardagen. Därför är det viktigt att fortsätta arbeta mot rasism och diskriminering. I det arbetet är de mänskliga rättigheterna viktiga verktyg, liksom de lagar i Sverige som till exempel förbjuder diskriminering och hatbrott.

Rättigheter i praktiken

I Sverige ska alla ha lika rättigheter och möjligheter oavsett vilken hudfärg eller religion du har. Det finns olika lagar som utvecklats i takt med internationella överenskommelser och som skyddar rättigheterna:

Diskrimineringslagen

Den svenska diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och definierar det som att någon blir missgynnad eller kränkt och att det finns ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, köns­överskrid­ande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Sådant som kan anses vara olagligt är till exempel:

• Om du söker ett arbete och uppfyller kraven i annonsen men inte blir kallad till intervju på grund av din etniska tillhörighet
• Om en lärare hånar eller nedvärderar din tro genom att till exempel reta dig för att du bär hijab.

Hets mot folkgrupp

Ytterligare ett exempel är förbudet mot hets mot folkgrupp som innebär att det är ett brott att sprida hot eller missaktande meddelanden mot en viss folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Även sådant som klädesplagg, symboler, texter eller andra budskap som innehåller rasistiska budskap eller innehåll som syftar till att kränka eller nedvärdera en person eller en grupp utifrån dennes etniska, religiösa eller kulturella tillhörighet kan utgöra hets mot folkgrupp.

Hatbrott

Ett hatbrott är ett brott där gärningspersonen genomför ett brott och har ett motiv som grundar sig i hat, fördomar eller negativa föreställningar mot en person eller grupp baserat på egenskaper som ras, etnicitet, nationalitet, hudfärg, religion, sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Hatbrott är inte en egen brottsrubricering utan en förutsättning för att en gärningsperson kan dömas till ett strängare straff. Det kan till exempel handla om hot, skadegörelse eller ofredande.

Barnkonventionen

För den som är under arton gäller dessutom barnkonventionen som svensk lag och enligt den får inget barn diskrimineras eller utsättas för våld eller trakasserier på grund av exempelvis hudfärg, etnicitet eller religiös åskådning.

Är du utsatt för diskriminering eller rasism och undrar vad du kan göra? Länk till annan webbplats.

Det säger våra experter

Under 2025 ska FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) granska hur väl Sverige följer FN:s konvention mot rasdiskriminering. Sveriges regering har skickat in sin rapport till kommittén. Inför granskningen har Institutet för mänskliga rättigheter skickat in en alternativrapport där vi föreslår rekommendationer till Sverige

I arbetet med rapporten har vi träffat organisationsrepresentanter, aktivister, forskare och rättighetsbärare från olika grupper som utsätts för rasism i Sverige. Budskapet från alla grupper är att läget har försämrats när det gäller rasism i Sverige sedan FN:s rasdiskrimineringskommitté senast granskade Sverige 2018. Vid sidan av dialogerna fördjupade vi oss också i aktuella rapporter från andra organisationer och myndigheter om rasism i Sverige.

Utifrån vår analys av dialogerna och andra källor rekommenderar vi bland annat följande till svenska staten:

• Vidta omedelbara åtgärder för att motverka och ta avstånd från rasistisk hatpropaganda och främlingsfientliga uttalanden, inte minst inför det svenska riksdagsvalet 2026.
• Utöka och prioritera polisens förebyggande och tillitsskapande insatser så att fler väljer att anmäla rasistiska hatbrott samt prioritera brott med hatbrottsmotiv inom hela rättsväsendet för att öka antalet uppklarade hatbrott.
• Säkerställ alla barns rätt till utbildning genom att effektivt motverka diskriminering och rasism i skolan.
• Säkerställ rätten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa för alla, inklusive jämlik hälso- och sjukvård genom att exempelvis bekämpa fördomsfullt och kränkande bemötande och diskriminering inom vården.
• Säkerställ att jämlikhetsdata kan samlas in, analyseras och användas på ett rättighetsbaserat sätt, i nära dialog med och med respekt för de grupper som berörs.

Vårt arbete mot rasism och diskriminering

Institutet för mänskliga rättigheter arbetar för att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Under 2025 och 2026 har vi fokus på FN:s granskning av Sverige inom ramen för konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, CERD (se mer under Det säger våra experter). Det innebär bland annat att vi genomför dialoger med rättighetsbärare för att samla in upplevelser av rasism för vår rapport till FN.

När rekommendationerna kommer från FN arbetar vi vidare för att fler ska känna till dem och börja arbeta med dem. Vi kommer också följa upp rekommendationerna.

Vi bevakar också nya lagförslag för att de ska ta hänsyn till de åtaganden Sverige har inom ramen för CERD. Det gör vi främst genom våra remissvar men också genom dialog och kommunikation med olika aktörer både bland rättighetsbärare och skyldighetbärare. Lagstiftningstakten har de senaste åren varit hög, särskilt inom kriminal- och migrationspolitiken. Det gör det svårt att få en överblick av de sammantagna konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna. I flera av statens offentliga utredningar inom kriminal- och migrationspolitik som hittills har presenterats saknas ofta en bedömning av förslagens potentiella risk att leda till ökad diskriminering, bland annat diskriminering på etnisk grund.

Våra remissvar

Här är några av våra remissvar som gäller utredningar som innehåller förslag som strider mot eller riskerar att strida mot CERD.

• Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd
• Vissa åtgärder för stärkt återvändande¬verksamhet och utlänningskontroll
• Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott
• Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter

Fler remissvar

FN:s rekommendationer till Sverige

År 2018 granskade FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) Sveriges efterlevnad av konventionen mot rasdiskriminering. Kommittén uttryckte oro över flera områden och gav specifika rekommendationer för att stärka skyddet mot rasdiskriminering.

• Bekämpa rasistisk hatpropaganda och våld
  Kommittén uttryckte oro över förekomsten av rasistisk hatpropaganda och våld, särskilt riktat mot afrosvenskar, judar, muslimer och romer. CERD rekommenderade att Sverige effektivt genomför och upprätthåller gällande lagstiftning samt vidtar nödvändiga åtgärder för att skydda främst från rasistisk hatpropaganda, rasistiskt våld och andra hatbrott.
• Förbjuda organisationer som främjar och uppmanar till rashat
  CERD rekommenderade att Sverige ändrar lagstiftningen för att förbjuda organiserandet av grupper som främjar och uppmanar till rashat, i enlighet med artikel 4 i konventionen.
• Förstärk Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) mandat
  CERD rekommenderade att Sveriges regering förstärker DO:s mandat för att bättre skydda sårbara grupper från diskriminering till exempel genom att tillhandahålla tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser för att DO ska kunna utföra sitt uppdrag.
• Etablera ett nationellt människorättsinstitut
  CERD uppmanade Sverige att inrätta en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter enligt Parisprinciperna, vilket alltså har skett genom inrättandet av Institutet för mänskliga rättigheter 2022.

Mer om rekommendationerna från 2018 och arbetet med att genomföra dem hittar du på regeringens webbplats Länk till annan webbplats.

Observera att det kommer nya rekommendationer från CERD till Sverige i slutet av november 2025.

Hur arbetar FN med konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering?

FN arbetar med konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering genom FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD). Kommittén har flera viktiga uppgifter:

• Den övervakar och främjar genomförandet av konventionens bestämmelser i de länder som har ratificerat den.
• Den ger rekommendationer och allmänna kommentarer som vägleder medlemsstaterna i hur de ska tolka och tillämpa konventionens artiklar.
• Den tar emot och granskar klagomål om allvarliga fall av rasdiskriminering från individer eller grupper i länder som har godkänt konventionens tilläggsprotokoll.

Konventionen är en av FN:s mest ratificerade människorättskonventioner och visar på en global samsyn om att alla människor, oavsett ras eller ursprung, ska ha samma rättigheter och möjligheter.

Aktuella frågor och processer

CERD:s granskning av Sverige

Under 2025 ska FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) granska hur väl Sverige följer FN:s konvention mot rasdiskriminering. Sveriges regering har skickat in sin rapport till kommittén. Se mer under Det säger våra experter.

Ny handlingsplan mot rasism och hatbrott (2024–2029)
Regeringen har antagit en handlingsplan för att bekämpa rasism och hatbrott. Planen fokuserar särskilt på anti-muslimsk rasism, antisemitism, anti-svart rasism, antizigansim och rasism mot samer. Arbetet är strukturerat inom fyra fokusområden: skolan, rättsväsendet, välfärdssystemet och arbetslivet. Forum för levande historia har fått i uppdrag att koordinera och följa upp genomförandet av handlingsplanen.

Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI)

I juni 2025 publicerade ECRI en rapport som uppmanar Sverige att vidta åtgärder mot hatpropaganda, risker för etnisk profilering och att stärka utbildningens roll i att främja ett inkluderande samhälle. Rapporten betonar behovet av att öka polisens resurser för att effektivt utreda hatbrott och att förbättra lagstiftningens tillämpning för att motverka rasism.

Vem ansvarar för att CERD ska bli verklighet i Sverige?

I Sverige är det regeringen som har det övergripande ansvaret för att FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) ska efterlevas. Regeringen ska se till att lagar, politik och åtgärder är förenliga med konventionen.

För den praktiska implementeringen och övervakningen finns flera aktörer:

• Riksdagen – ska stifta lagar som är förenliga med CERD och följa upp regeringens arbete.
• Diskrimineringsombudsmannen (DO) – har ansvar för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter, inklusive frågor som rör rasdiskriminering.
• Domstolar och myndigheter – ska tillämpa lagar som förhindrar rasism och diskriminering, till exempel diskrimineringslagen och brottsbalkens regler om hatbrott.

Institutet för mänskliga rättigheter är en oberoende myndighet med uppdrag att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Det inkluderar konventioner som CERD.

Även Frivilligorganisationer och civilsamhället – spelar en viktig roll för att rapportera och övervaka diskriminering, samt driva på förändringar.