Frihet från rasism och rasdiskriminering

”...varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som syftar till eller har effekten att begränsa eller förneka människors rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor inom politik, ekonomi, socialt liv, kultur eller andra områden i samhället.”

Rasdiskriminering handlar om att behandla människor olika eller skapa hierarkier på grund av ras, hudfärg, härkomst, etnicitet eller nationella ursprung. Det kan visa sig genom ord, handlingar eller kroppsspråk, genom att osynliggöra eller misstänkliggöra någon, eller genom fysiska attacker som syftar till att skada eller såra. Exempel på rasism är afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi.

Sveriges historia innehåller skamliga övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter mot både grupper och individer. Tyvärr är rasism inte bara ett historiskt problem – det förekommer fortfarande idag. Många människor i Sverige kan berätta om erfarenheter av rasistiskt hat, hot, rasism och diskriminering, eftersom det fortfarande påverkar vardagen. Därför är det viktigt att fortsätta arbeta mot rasism och diskriminering. I det arbetet är de mänskliga rättigheterna viktiga verktyg, liksom de lagar i Sverige som till exempel förbjuder diskriminering och hatbrott.

Rättigheter i praktiken

I Sverige ska alla ha lika rättigheter och möjligheter oavsett vilken hudfärg eller religion du har. Det finns olika lagar som utvecklats i takt med internationella överenskommelser och som skyddar rättigheterna:

Diskrimineringslagen

Den svenska diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och definierar det som att någon blir missgynnad eller kränkt och att det finns ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, köns­överskrid­ande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Sådant som kan anses vara olagligt är till exempel:

• Om du söker ett arbete och uppfyller kraven i annonsen men inte blir kallad till intervju på grund av din etniska tillhörighet
• Om en lärare hånar eller nedvärderar din tro genom att till exempel reta dig för att du bär hijab.

Hets mot folkgrupp

Ytterligare ett exempel är förbudet mot hets mot folkgrupp som innebär att det är ett brott att sprida hot eller missaktande meddelanden mot en viss folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Även sådant som klädesplagg, symboler, texter eller andra budskap som innehåller rasistiska budskap eller innehåll som syftar till att kränka eller nedvärdera en person eller en grupp utifrån dennes etniska, religiösa eller kulturella tillhörighet kan utgöra hets mot folkgrupp.

Hatbrott

Ett hatbrott är ett brott där gärningspersonen genomför ett brott och har ett motiv som grundar sig i hat, fördomar eller negativa föreställningar mot en person eller grupp baserat på egenskaper som ras, etnicitet, nationalitet, hudfärg, religion, sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Hatbrott är inte en egen brottsrubricering utan en förutsättning för att en gärningsperson kan dömas till ett strängare straff. Det kan till exempel handla om hot, skadegörelse eller ofredande.

Barnkonventionen

För den som är under arton gäller dessutom barnkonventionen som svensk lag och enligt den får inget barn diskrimineras eller utsättas för våld eller trakasserier på grund av exempelvis hudfärg, etnicitet eller religiös åskådning.

Är du utsatt för diskriminering eller rasism och undrar vad du kan göra? Länk till annan webbplats.

Det säger våra experter

I årsrapport 2026 skriver vi ett fördjupningskapitel om rasistisk hatpropaganda och hatbrott i Sverige. Kapitlet baseras på information som framkommit i institutets dialoger med personer som utsätts för rasism. Dialogerna genomförde under 2025 i samband med att vi tog fram en granskningsrapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté inför deras granskning av Sverige.

I årsrapporten lyfter vi följande problem och risker:

• Rasistisk retorik etableras i det offentliga samtalet och blir en del av vardagsspråket.
• Rasism normaliseras vilket riskerar att begränsa människors faktiska möjlighet att utöva sina fri- och rättigheter, så som sin yttrandefrihet och religionsfrihet.
• Barn och unga är särskilt utsatta i skolan och i digitala miljöer där rasistiskt språkbruk blir allt vanligare.
• Rasistiskt motiverade hatbrott står för hälften av alla anmälda hatbrott i Sverige.
• Polis och domstolar identifierar och utreder inte alltid rasistiska motiv.
  Få anmälningar av hatbrott leder till lagföring.
  Bristande tillit till polis och rättsväsende gör att färre anmäler. Det försvårar ytterligare rätten till upprättelse.
  

Rekommendationer till regering och riksdag i Årsrapport 2026

Institutet för mänskliga rättigheter rekommenderar riksdag och regering att:

1. Stärka arbetet mot hatbrott inom hela rättsväsendet och utveckla polisens förebyggande och tillitsskapande insatser.
2. Vidta omedelbara åtgärder för att motverka och ta avstånd från rasistisk hatpropaganda och främlingsfientliga uttalanden.
3. Säkerställa att jämlikhetsdata kan samlas in och användas på ett rättighetsbaserat sätt.

Vårt arbete mot rasism och diskriminering

Vi följer, granskar och rapporterar om situationen för människor som upplever rasism i Sverige. Under 2025 och 2026 fokuserar institutets arbete på rapportering och uppföljning av FN:s rasdiskrimineringskommittés granskning av Sverige.

Inom det arbetet har vi genomfört dialoger med individer som utsätts för rasism i Sverige samt representanter för organisationer som arbetar mot rasism i Sverige. Den insamlade informationen tillsammans med granskningar av olika myndighetsrapporter har utgjort underlaget för vår granskningsrapport FN:s rasdiskrimineringskommitté. (se mer på denna sida under rubriken Det säger våra experter).

I december 2025 inkom kommittén med sina rekommendationer till Sverige. Institutet arbetar idag med att sprida rekommendationerna och följa upp hur Sverige implementerar dessa.

Vi bevakar också nya lagförslag för att de ska ta hänsyn till de åtaganden Sverige har inom ramen för CERD. Det gör vi främst genom våra remissvar men också genom dialog och kommunikation med olika aktörer både bland rättighetsbärare och skyldighetbärare.

Lagstiftningstakten har de senaste åren varit hög, Det gör det svårt att få en överblick av de sammantagna konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna. I flera av statens offentliga utredningar inom kriminal- och migrationspolitik som hittills har presenterats saknas ofta en bedömning av förslagens risk att leda till ökad diskriminering somhar samband med etnisk tillhörighet.

Våra remissvar

Här är några av våra remissvar som gäller utredningar som innehåller förslag som strider mot eller riskerar att strida mot CERD.

• Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och utlänningslagen Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.
• Migrations- och asylpakten Länk till annan webbplats.
• Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar Länk till annan webbplats.
• Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd
• Vissa åtgärder för stärkt återvändande¬verksamhet och utlänningskontroll
• Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott
• Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter

Fler remissvar

FN:s rekommendationer till Sverige

FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) granskar Sveriges efterlevnad av konventionen mot rasdiskriminering och lämnar rekommendationer ungefär vart fjärde år. Den senaste granskningen var november 2025 då både vi och civilsamhället bistod CERD med information bland annat genom vår granskningsrapport.

Kommittén uttryckte oro över flera områden och gav specifika rekommendationer för att stärka skyddet mot rasdiskriminering, till exempel:

Rasism, hatbrott och bristande rättsliga skydd

Kommittén pekar på flera allvarliga brister i Sveriges arbete mot rasism. Bland annat lyfts:

• låg uppklarningsgrad för hatbrott,
• begränsade möjligheter att identifiera och bevisa rasistiska motiv,
• ökande hatpropaganda, även från offentliga personer,
• behovet av att involvera civilsamhället i större utsträckning i arbetet med handlingsplaner.

CERD betonar att Sverige måste stärka sina mekanismer för att förebygga, upptäcka och följa upp rasistiska brott och uttryck.

Diskriminering av minoriteter och migranter

Kommittén uttrycker också oro för omfattande och återkommande diskriminering mot minoriteter och personer med migrantbakgrund. Rekommendationerna omfattar frågor som:

• stora socioekonomiska skillnader för personer med icke-europeisk bakgrund,
• rasprofilering och polisens befogenheter,
• diskriminering inom skola, arbetsliv, hälso- och sjukvård samt bostadsmarknad,
• ökande hatbrott mot muslimer, afrosvenskar, romer och judar.

CERD efterfrågar bättre statistik, starkare skyddssystem och mer effektiva åtgärder för att motverka diskriminering på strukturell nivå.

Samernas rättigheter och skyddet av renbetesområden

Ett tredje område där kommittén uttrycker tydlig oro gäller samernas rättigheter. I sina rekommendationer lyfter CERD behovet av:

• ett starkare skydd för samiska markrättigheter och verkligt inflytande i beslutsprocesser,
• att konsultationslagen tillämpas fullt ut i hela landet,
• åtgärder mot ökande attacker och dödande av renar,
• riktade insatser mot våld som drabbar samiska kvinnor.

Kommittén varnar även för att omfattande exploateringsprojekt riskerar att genomföras utan tillräcklig hänsyn till samernas rättigheter och kultur.

Samtliga rekommendationer på CERD:S webbplats Länk till annan webbplats.

Hur arbetar FN med konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering?

FN arbetar med konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering genom FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD). Kommittén har flera viktiga uppgifter:

• Den övervakar och främjar genomförandet av konventionens bestämmelser i de länder som har ratificerat den.
• Den ger rekommendationer och allmänna kommentarer som vägleder medlemsstaterna i hur de ska tolka och tillämpa konventionens artiklar.
• Den tar emot och granskar klagomål om allvarliga fall av rasdiskriminering från individer eller grupper i länder som har godkänt konventionens tilläggsprotokoll.

Konventionen är en av FN:s mest ratificerade människorättskonventioner och visar på en global samsyn om att alla människor, oavsett ras eller ursprung, ska ha samma rättigheter och möjligheter.

Aktuella frågor och processer

Sverige rapporterar till FN:s rasdiskrimineringskommitté i december 2026

Under 2026 kommer FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) följa upp den granskning som gjordes under 2025.

Ny handlingsplan mot rasism och hatbrott (2024–2029)

Senast den 5 december 2026 ska Sverige rapportera om implementeringen av tre särskilt skyndsamma rekommendationer från kommittén. Dessa rör möjligheter att anmäla utsatthet för rasism inom skolan, säkerställandet av tillräckliga resurser till Sanningskommittén för det samiska folket och höjd dagersättning för asylsökande. Institutet kommer att bistå kommittén med en egen granskningsrapport av Sveriges implementering av rekommendationerna.

2029 ska Sverige lämna in sin rapport om hur man arbetat med efterlevnaden av kommitténs rekommendationer i sin helhet.

Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI)

I juni 2025 publicerade ECRI en rapport som uppmanar Sverige att vidta åtgärder mot hatpropaganda, risker för etnisk profilering och att stärka utbildningens roll i att främja ett inkluderande samhälle. Rapporten betonar behovet av att öka polisens resurser för att effektivt utreda hatbrott och att förbättra lagstiftningens tillämpning för att motverka rasism.

Vem ansvarar för att CERD ska bli verklighet i Sverige?

I Sverige är det regeringen som har det övergripande ansvaret för att FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) ska efterlevas. Regeringen ska se till att lagar, politik och åtgärder är förenliga med konventionen.

För den praktiska implementeringen och övervakningen finns flera aktörer:

• Riksdagen – ska stifta lagar som är förenliga med CERD och följa upp regeringens arbete.
• Diskrimineringsombudsmannen (DO) – har ansvar för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter, inklusive frågor som rör rasdiskriminering.
• Domstolar och myndigheter – ska tillämpa lagar som förhindrar rasism och diskriminering, till exempel diskrimineringslagen och brottsbalkens regler om hatbrott.

Institutet för mänskliga rättigheter är en oberoende myndighet med uppdrag att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Det inkluderar konventioner som CERD.

Även Frivilligorganisationer och civilsamhället – spelar en viktig roll för att rapportera och övervaka diskriminering, samt driva på förändringar.