Hbtqi-personers rättigheter

Det säger våra experter

Under 2024 har flera viktiga beslut tagits för att stärka hbtqi-personers rättigheter i Sverige. Samtidigt visar både statistik och vittnesmål att vardagen fortfarande är präglad av diskriminering, hot och otrygghet – särskilt för transpersoner, intersexpersoner, bisexuella och unga.

Ny könstillhörighetslag – stärkt rätt till identitet

Ett viktigt steg under året är den nya könstillhörighetslagen, som riksdagen antog i april 2024. Lagen träder i kraft den 1 juli 2025 och gör det enklare att ändra juridiskt kön. Den sänker åldersgränsen till 16 år och tar bort kravet på könsdysforidiagnos, men det krävs fortsatt en medicinsk bedömning och intyg från hälso- och sjukvården.

Även om lagstiftningen är ett steg i rätt riktning mot ökad självbestämmanderätt för transpersoner lever den fortfarande inte upp till rekommendationer från FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter och Europarådet om transpersoners rättigheter. Juridiskt erkännande av könsidentitet ska alltid baseras på en enkel administrativ process och utgå från individens självbestämmande utan krav på utlåtande från vården.

Oroväckande vardag för många hbtqi-personer

Den senaste EU-undersökningen om hbtqi-personers levnadsvillkor visar en komplex bild. Fler vågar leva öppet, men samtidigt ökar våld, trakasserier och utsatthet. I Sverige är situationen bättre än i de flesta EU-länder men hbtqi-personer upplever fortfarande diskriminering på flera områden, till exempel:.

• 32 procent undviker att hålla sin partners hand offentligt.
• 40 procent uppger att de trakasserats det senaste året.
• 21 procent har utsatts för omvändelseförsök.
• 58 procent har blivit mobbade i skolan på grund av sin identitet.

Unga transpersoner lyfter särskilt vikten av att bli bemötta med rätt namn och pronomen, samt behovet av trygga mötesplatser där olika berättelser får plats. Många upplever bristande stöd från familj, skola och samhälle.

Omvändelseförsök – ännu inget förbud

Omvändelseförsök – alltså försök att ändra en persons sexuella läggning eller könsidentitet – förekommer fortfarande, trots tidigare politiska löften om förbud. En statlig utredning presenterades 2023, men kom fram till att nuvarande lagstiftning räcker. Flera remissinstanser, bland annat Institutet för mänskliga rättigheter, har däremot betonat att omvändelseförsök utgör allvarliga kränkningar och bör kriminaliseras. Regeringen har ännu inte beslutat i frågan, men öppnat för ett förbud framöver.

Läs mer i vår årsrapport 2025

Vårt arbete med hbtqi-personers rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter arbetar för att skydda och stärka hbtqi-personers mänskliga rättigheter. Här är några exempel från vårt arbete:

• Vi granskar hur offentliga aktörer följer FN:s konventioner och andra åtaganden för mänskliga rättigheter. Om vi upptäcker brister kan vi kritisera regeringen eller ansvariga myndigheter och ge rekommendationer om vad som behöver förbättras.
• Vi rapporterar till FN:s kommittéer när Sverige granskas. Under 2024 och 2024 har Sverige granskats till exempel när det gäller ekonomiska, social och kulturella rättigheter. Våra rapporter ger underlag för kommittéernas rekommendationer till Sverige.
• Vi tar fram en årlig rapport som vi överlämnar till riksdag och regering om hur Sverige lever upp till de mänskliga rättigheterna. Den innehåller även slutsatser och förslag om vad som behöver göras för fler ska kunna tillgodogöra sig sina rättigheter.

FN:s rekommendationer till Sverige

FN har genom sitt Människorättsråd och andra organ gett rekommendationer till Sverige för att förbättra skyddet av hbtqi-personers rättigheter. Dessa rekommendationer handlar både om att stärka rättsliga skydd och att förbättra tillgången till välfärdstjänster för hbtqi-personer. Här är några exempel på viktiga rekommendationer som FN har gett till Sverige:

• Säkerställa att diskriminering mot hbtqi-personer inte förekommer inom viktiga samhällsområden som arbete, utbildning, hälsa och bostad.
• Skydda transpersoners rättigheter, till exempel att införa en mer tillgänglig och enkel process för könstillhörighetsändring, särskilt för transpersoner som söker att ändra sitt juridiska kön.
• garantera lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla hbtqi-personer, särskilt för transpersoner som kan möta stora hinder i vårdsystemet.
• Stärka skyddet för hbtqi-flyktingar och asylsökande och förbättra sina asylprocesser och rättsskydd för hbtqi-personer.
• Stärk arbete mot hatbrott mer systematiskt och långsiktigt arbete för att förebygga och bekämpa våld mot hbtqi-personer, inklusive åtgärder för att utbilda rättsväsende och polis om hbtqi-relaterade frågor

Sverige har under 2000-talet genomfört flera förändringar som är i linje med FN:s rekommendationer, till exempel samkönade äktenskap (2009), möjlighet till adoption av samkönade par och rätt till assisterad befruktning (2003-2005), förändringar i könstillhörighetslagen (2013) som gjorde det möjligt transpersoner att ändra sitt juridiska kön utan att genomgå sterilisering, behöva förstöra sparade könsceller och 2019 tillkom även straffskärpningsregeln vid hatbrott med motiv kopplade till könsöverskridande identitet eller uttryck, alltså personer som är trans eller bryter mot könsnormer.

Hur arbetar FN med hbtqi-personers mänskliga rättigheter

Även om hbtqi-personer inte alltid nämns uttryckligen i FN:s konventioner, har FN:s organ tydligt klargjort att de rättigheter som fastslås i flera konventioner också gäller personer med olika könsidentiteter, könsuttryck och sexuella läggningar. Det innebär bland annat rätt till icke-diskriminering, privatliv, hälsa, utbildning och skydd mot våld. FN:s kvinnokommitté har uttryckligen inkluderat transkvinnor och icke-binära i sina tolkningar av könsdiskriminering.

Här är några exempel på FN:s arbete

Människorättsrådet och särskild expert

FN:s människorättsråd har antagit flera resolutioner om skydd av hbtqi-personers rättigheter och inrättade år 2016 en oberoende expert med särskilt uppdrag att:

• övervaka situationen för hbtqi-personer globalt
• dokumentera kränkningar
• ge rekommendationer till medlemsstater.

Ta reda på mer om FN:s oberoende expert Länk till annan webbplats.

Högkommissarien för mänskliga rättigheter (OHCHR)

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter driver kampanjen Free & Equal, som syftar till att öka kunskapen om hbtqi-personers rättigheter och uppmana regeringar att avskaffa diskriminerande lagar. OHCHR publicerar även vägledningar och rapporter, och stödjer stater i deras reformarbete.

Läs mer om OHCHR arbete för hbtqi-personers rättigheter Länk till annan webbplats.

Yogyakarta-principerna

FN-organ använder också Yogyakarta-principerna som riktlinjer i sitt arbete. Principerna tydliggör hur befintliga människorättsnormer ska tillämpas på frågor som rör sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. De omfattar bland annat rätten till juridiskt erkännande, skydd mot våld och tillgång till vård.

Läs mer om Yogyakarta-principerna Länk till annan webbplats.

Våra remissvar

Här är exempel på våra remissvar som berör hbtqi-personers mänskliga rättigheter:

Förstärkt skydd för den personliga integriteten: Behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök

Vem har ansvar för hbtqi-personers rättigheter i Sverige?

Sveriges regering, riksdagen, myndigheter, kommuner och regioner har det största ansvaret för att hbtqi-personer ska få tillgång till sina mänskliga rättigheter. Här beskriver vi hur ansvaret ser ut på en övergripande nivå:

• Regeringen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att Sveriges lagar och politik lever upp till internationella människorättsprinciper, inklusive de som rör hbtqi-personers rättigheter.
• Riksdagen har ansvar för att besluta om lagändringar och nya lagar som påverkar hbtqi-personers rättigheter. När internationella konventioner som FN:s rekommendationer för hbtqi-rättigheter påverkar svensk lagstiftning, är det riksdagen som har befogenhet att genomföra lagändringar.
• Diskrimineringsombudsmannen (DO) har ett viktigt ansvar för att övervaka och säkerställa att diskrimineringslagen efterlevs.
• Skolinspektionen ska säkerställa att alla skolor följer den svenska skollagen, som inkluderar krav på att förebygga och motverka diskriminering och trakasserier. Skolverket ger skolor stöd i att arbeta för en inkluderande och trygg skolmiljö, där alla elever, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, kan känna sig accepterade och respekterade.
• Socialstyrelsen ansvarar för att säkerställa att hälsovården är tillgänglig och inkluderande för alla, även för hbtqi-personer.
• Polisen och Åklagarmyndigheten har ansvar för att utreda och lagföra brott som rör hatbrott och diskriminering mot hbtqi-personer, till exempel homofobi, transfobi, bifobi och andra former av hbtqi-fientligt våld.
• Fackförbund, ideella organisationer och hbtqi-organisationer (som RFSL och Transammans) spelar en viktig roll genom att driva på för förändring, erbjuda stöd och rådgivning, samt bevaka att rättigheter respekteras. Dessa organisationer arbetar för att ge hbtqi-personer tillgång till rättslig hjälp och stöd och är viktiga påverkansaktörer för att hålla både politiker och myndigheter ansvariga.