Klimat, miljö och mänskliga rättigheter

Vilka mänskliga rättigheter är hotade av klimatförändringar?

Klimatförändringar medför allvarliga risker för flera mänskliga rättigheter, bland andra:

• Rätten till liv: Extremväder som orkaner, översvämningar och värmeböljor leder till förstörelse och livsfara.
• Rätten till hälsa: Försämrade miljöförhållanden kan försvåra luftkvaliteten, sprida sjukdomar och skapa nya hälsorisker.
• Rätten till bostad: Naturkatastrofer kan tvinga människor att flytta och medföra bostadslöshet.
• Rätten till mat och vatten: Klimatförändringar hotar jordbruket och vattenförsörjningen genom torka och extrema väderförhållanden.
• Rätten till kultur: Urfolk, inklusive det samiska folket, påverkas särskilt eftersom deras livsstil och traditioner är starkt kopplade till naturen.
• Rätten till privatliv: Klimatförändringarna utgör ett reellt och omedelbart hot mot rätten till privatliv, konstaterar Europadomstolen.

Våra slutsatser om mänskliga rättigheter och klimatkrisen

Institutet för mänskliga rättigheter ser på läget för rättigheterna i relation till klimatkrisen som oroande och lyfter fram flera områden där rättigheter riskerar att kränkas:

Klimatkrisen utgör akuta hot mot mänskliga rättigheter

Rätten till liv, hälsa, bostad, mat och vatten hotas av extrema väderhändelser. Utsatta grupper drabbas särskilt hårt, inklusive barn, äldre, personer med funktionsnedsättning, urfolk och nationella minoriteter. Vi menar att Sverige behöver stärka klimatarbetet med ett rättighetsperspektiv, till exempel genom att verkligen ta sig an målet om nettonollutsläpp 2045. Dessutom bör utsatta grupper få verkligt inflytande i klimatomställningen och anpassningsåtgärder.

Sveriges klimatpolitik är otillräcklig

Sveriges nuvarande åtgärder är inte tillräckliga för att nå klimatmålen och kan kortsiktigt leda till ökade utsläpp. Klimatpolitiska rådet och SCB har visat att utsläppen ökar. Vi menar att Sverige måste leva upp till sina internationella åtaganden till exempel genom att se till att arbeta för att minska utsläpp i linje med 1,5-gradersmålet och internationella åtaganden. Regeringen behöver genomföra fler klimatåtgärder för att följa Parisavtalet och respekterar mänskliga rättigheter.

Det rättsliga skyddet behöver stärkas

Europadomstolens dom i fallet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz visar att stater har en skyldighet att vidta tillräckliga klimatåtgärder för att skydda mänskliga rättigheter. Sverige måste dra lärdom av detta. Vi menar att domstolar och rättssystemet bör erkänna klimatmål som människorättsfrågor. Klimatprocesser som Auroramålet bör tillåtas, och barn och unga ska ha rätt att få sin sak prövad enligt barnkonventionen.

Några aktuella rättsfall

Hot mot miljöförsvarare och brist på människorättsfokus

Miljöförsvarare ifrågasätts i Sverige trots att de enligt Århuskonventionen har rätt att delta i miljöbeslut och protestera. Många utsätts för hot och hat, i synnerhet i sociala medier. FN:s särskilda rapportör lyfter fram två fall av misstänkta överträdelser mot enskilda människors rätt till fredliga protester för klimatet. Det ena rör en person som inte fick behålla jobbet och det andra en forskare som nekats medborgarskap efter fredliga protester. Vi anser att regeringen måste bidra till att miljöförsvarare har gynnsamma förutsättningar att verka och att eventuella sanktioner mot personer som ägnar sig åt fredlig civil olydnad är proportionerliga och förutsägbara.

Säkerställ att urfolk och lokala samhällen får inflytande i miljöbeslut

Som urfolk har samerna rätt till självbestämmande över sin framtid och utveckling, politiskt och kulturellt. Sverige har bindande skyldigheter att säkerställa samernas reella inflytande i beslut om exempelvis skogsbruk och markanvändning. Dessutom bör Sverige följa de riktlinjer som finns i FN:s konvention om biologisk mångfald och som syftar till att stärka samers rättigheter och synliggör urfolks centrala roll.

Läs mer om urfolksrätt och samers mänskliga rättigheter

Vårt arbete inom mänskliga rättigheter och miljö och klimat

Institutet för mänskliga rättigheter arbetar på olika sätt för att främja och säkerställa att Sveriges klimatåtgärder respekterar mänskliga rättigheter. Det kan handla att rapportera till FN, skicka synpunkter till regeringen och sprida kunskaper till berörda aktörer.

I våra rapporter till FN har vi bland annat påpekat att Sverige behöver stärka sitt arbete för att nå nettonollutsläpp 2045 och säkerställa att utsatta grupper får inflytande över klimatåtgärder.

Vi har även kommenterat Sveriges rapportering om Århuskonventionen, där vi lyft vikten av ett människorättsperspektiv på situationen för miljöförsvarare.

Ta del av våra rapporter

Under 2024 lämnade vi ett så kallat amicus curiae-yttrande i Auroramålet till Högsta domstolen för att belysa vikten av att klimatmål prövas ur ett människorättsperspektiv.

Vårt amicusyttrande

Vi har till exempel i en skrivelse uppmanat regeringen att ställa sig bakom EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), som kräver att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter och miljön.

Vår skrivelse till regeringen

FN:s rekommendationer till Sverige

FN har gett Sverige flera rekommendationer inom området mänskliga rättigheter och klimatförändringar.

Från FN:s granskningsorgan, specialrapportörer och den universella periodiska granskningen (UPR) uppmanas Sverige att

• skydda rätten till en hälsosam miljö genom att stärka lagstiftningen och minska klimatpåverkan, särskilt för utsatta grupper
• respektera urfolks rättigheter och säkerställa samers inflytande i miljöbeslut enligt FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP)
• skydda miljöförsvarare från trakasserier i enlighet med Århuskonventionen
• hålla företag ansvariga för sin miljöpåverkan genom bindande regler och implementering av EU:s due diligence-direktiv, samt införa krav på att statligt ägda företag ska genomföra due diligence-processer i förhållande till mänskliga rättigheter.
• stärka rättslig prövning så att individer och organisationer kan utkräva ansvar vid miljökränkningar.

FN:s arbete mänskliga rättigheter i relation till klimatkrisen

I juli 2022 antog FN:s generalförsamling sin resolution som fastställer att en ren, hälsosam och hållbar miljö är en grundläggande mänsklig rättighet. Redan året innan hade FN:s råd för mänskliga rättigheter antagit en liknande resolution, där denna rättighet kopplades till existerande mänskliga rättigheter som rätten till liv, hälsa och vatten.

FN:s arbete sker på flera nivåer och genom olika initiativ – från politiskt erkännande och internationella avtal till granskning, stöd och rättsliga rekommendationer. Här är några exempel:

Internationella avtal och ramverk

FN har spelat en central roll i att utveckla internationella avtal som ålägger stater skyldigheter att skydda både miljön och mänskliga rättigheter. Exempel på sådana avtal inkluderar Parisavtalet, FN:s ramkonvention om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och Åhuskonventionen som säkerställer allmänhetens rätt att delta i miljöbeslut och få tillgång till relevant information.

Övervakning och granskning

För att säkerställa att länder respekterar och implementerar rätten till en hälsosam miljö har FN flera granskningsfunktioner. Några av dem är

• Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-kommittén) granskar hur stater uppfyller sina åtaganden enligt konventionen, inklusive rätten till hälsa, vatten och en hållbar miljö.
• Kommittén för barnets rättigheter.
• FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter och miljö bevakar utvecklingen och rapporterar om hur miljöproblem påverkar mänskliga rättigheter.

Utöver dessa genomför FN även den universella periodiska granskningen (UPR), där alla medlemsländer regelbundet granskas utifrån sina människorättsåtaganden. Sverige kommer genomgå en UPR-granskning under 2025.

Aktuella domar och processer

Högsta domstolen klargör demonstrationsfriheten i samband med klimatprotester

I ett uppmärksammat mål friade Högsta domstolen (HD) elva miljöaktivister från åtal för sabotage efter att de fredligt blockerat en väg i rusningstrafik för att uppmärksamma klimathotet. Domen tydliggör att grundlagsskyddad demonstrations- och yttrandefrihet måste beaktas vid tillämpning av straffrättsliga bestämmelser, även när aktioner orsakar störningar i det offentliga rummet.

Domstolen bedömde att den tillfälliga vägblockaden utgjorde en legitim opinionsyttring och inte kunde jämställas med sabotage riktat mot vitala samhällsfunktioner (som sabotagebestämmelsen omfattar).

HD lyfter även fram den avkylande effekt som risken för fängelsestraff skulle kunna ha på fredliga demonstrationer.

Fallet belyser den balans som måste finnas mellan ordningsintressen och grundläggande rättigheter som demonstrations- och yttrandefriheten.

rättighet skyddad både i svensk grundlag och internationellt genom bl.a. artikel 21 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Även Århuskonventionen betonar allmänhetens rätt till deltagande i miljöfrågor.

Läs hela domen från Högsta domstolen Länk till annan webbplats.

Klimatmål i Europadomstolen

Den 9 april 2024 meddelade Europadomstolen sina avgöranden i klimatmål med utgångspunkt i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).

Rätten till privatliv

Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland , rörde ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldigheten att skydda rätten till liv och hälsa när de hotas av farliga värmeböljor.

Domstolen slog fast att Schweiz kränkt mänskliga rättigheter genom att inte vidta tillräckliga åtgärder mot klimatförändringar. Äldre kvinnor är enligt domstolen särskilt utsatta för extrema värmeböljor.
Domen kopplar staters klimatarbete till rätten till privatliv (artikel 8 i Europakonventionen) och stärker kraven på klimatåtgärder utifrån ett människorättsperspektiv.

(målnummer 53600/20)