Kvinnors mänskliga rättigheter

Det säger våra experter

Trots framsteg i jämställdhetspolitiken är ekonomisk ojämlikhet och mäns våld mot kvinnor fortfarande stora problem i Sverige. Löneskillnader mellan kvinnor och män har inte minskat sedan 2019, och kvinnor arbetar generellt färre avlönade timmar. Det påverkar deras inkomst och pensioner, särskilt för kvinnor med funktionsnedsättning. Här är några områden vi lyfter fram i vår årsrapport 2025.

Ekonomisk jämställdhet

Regeringen behöver göra mer för att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Fördelningen av föräldraledighet, vård av sjukt barn (vab) och det obetalda hem- och omvårdnadsarbetet måste bli mer jämställd. Dessutom behövs fler insatser för att förbättra ekonomin för kvinnor med funktionsnedsättning.

Mäns våld mot kvinnor

Alla kvinnor ska ha lika tillgång till skydd och stöd, oavsett var i Sverige de bor. Extra insatser behövs för särskilt utsatta grupper, som kvinnor med funktionsnedsättning, samiska kvinnor och utrikesfödda kvinnor:

• Rättsväsendet måste bli bättre på att hantera mäns våld mot kvinnor.
• Kvinnojourer och stödinsatser behöver mer finansiering.
• Hedersrelaterat våld och förtryck bör ingå i det jämställdhetspolitiska målet om mäns våld mot kvinnor.
  

Jämställdhet i beslutsfattande

Fler myndigheter bör få tydliga uppdrag om jämställdhetsintegrering. Det behövs också insatser för att öka kvinnors representation i politiken, särskilt i riksdagen och kommunfullmäktige.

Vårt arbete med kvinnors rättigheter

Vi bevakar att Sverige arbete med kvinnors mänskliga rättigheter följer internationella konventioner och riktlinjer.

Våra remissvar

Vi svarar på remisser för att bidra med kunskap om hur olika förslag överensstämmer med nationella och internationella åtaganden inom kvinnors mänskliga rättigheter. Här är några exempel

• Ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål mot våld (SOU 2024:21)
• En översyn av 23 kapitlet i brottsbalken (SOU 2024:55).

Fler remissvar

FN:s rekommendationer till Sverige

I november 2021 granskade FN:s kommitté för Kvinnokonventionen (CEDAW) Sveriges arbete med jämställdhet och kvinnors rättigheter. Kommittén presenterade då flera rekommendationer för att stärka kvinnors ställning i Sverige. Här är några av de centrala rekommendationerna:

• Utvidga diskrimineringslagen så att den omfattar alla internationellt erkända grunder och inkluderar en definition av alla former av diskriminering mot kvinnor enligt konventionen.
• Stärka Jämställdhetsmyndigheten (Jämy) genom att ge den mer resurser och en utökad övervakningsroll, inklusive bättre datainsamling.
• Inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna, vilket Sverige nu gjort genom vårt institut.
• Bekämpa könsbaserat våld genom stärkta strategier och ett intersektionellt perspektiv, där särskild hänsyn tas till kvinnor med funktionsnedsättning.
• Öka kännedomen om konventionen bland relevanta aktörer, inklusive kvinnor själva, samt stärka utbildningsinsatser för rättsväsendet
• Integrera intersektionell analys i jämställdhetspolitiken för att bättre förstå och motverka sammansatta former av diskriminering.

Läs alla kommentarer på engelska Länk till annan webbplats.

Läs sammanfattande slutsatser på svenska Länk till annan webbplats.

Särskild granskning av arbetet med att skydda kvinnor från våld

Europarådets expertgrupp GREVIO granskade 2021 Sveriges arbete med att skydda kvinnor från våld. Sverige får beröm för sin lagstiftning, men rapporten lyfter också brister och innehåller 41 rekommendationer. Bland annat föreslås ökade resurser till kvinnojourer, bättre skydd för utsatta grupper, ökad samordning, mer utbildning och förbättrad statistikinsamling.

Läs mer på Istanbullskonventionens Sverigesida Länk till annan webbplats.

Hur arbetar FN med kvinnors mänskliga rättigheter

FN:s arbete med kvinnors rättigheter sker genom juridiska konventioner, övervakning av länder, globala kampanjer och praktiska insatser i världen.

FN:s juridiska arbete för kvinnors rättigheter

Ett av de viktigaste verktygen för kvinnors rättigheter är FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Sverige och andra länder som har skrivit under konventionen måste rapportera till CEDAW-kommittén, som granskar deras insatser och ger rekommendationer för att stärka kvinnors rättigheter.

CEDAW-kommittén utfärdar också allmänna rekommendationer för att klargöra hur länderna ska tolka och tillämpa konventionen. Dessa rekommendationer täcker områden som jämställdhet i arbetslivet, skydd mot våld och kvinnors rätt till utbildning och hälsovård.

FN-organ som arbetar med kvinnors rättigheter

Flera FN-organ har särskilt fokus på kvinnors rättigheter, här är några exempel:

• UN Women – Leder FN:s arbete för jämställdhet genom forskning, lagförslag, bistånd och tekniskt stöd till stater och kampanjer.
• UNFPA och WHO– Ansvarar för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive preventivmedel och säkra förlossningar (SRHR).
• Internationella arbetsorganisationen (ILO) – Främjar kvinnors rättigheter i arbetslivet, exempelvis genom regler om lika lön och skydd mot trakasserier.

FN:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor

För att ytterligare bevaka kvinnors rättigheter har FN en särskild rapportör för våld mot kvinnor och flickor. Rapportören granskar hur länder hanterar våld mot kvinnor och ger rekommendationer för att förbättra skyddet.

Pekingplattformen, antogs vid FN:s fjärde världskonferens (1995) om kvinnor och innehåller en omfattande handlingsplan för att uppnå jämställdhet.

Aktuella frågor och statistik

Även andra myndigheter gör undersökningar och för statistik som berör kvinnors mänskliga rättigheter. Här hittar du ett urval av dessa:

Brås rapport om dödligt våld 2018–2021 Länk till annan webbplats.

Brottsförebyggande rådet (Brå) analyserar dödligt våld i Sverige. Majoriteten av fallen gäller män som dödar män, men en betydande andel rör partnervåld där kvinnor är offer. Sex av tio dödade kvinnor utsattes av en nuvarande eller tidigare partner, oftast i hemmet.

Jämställdhetsmyndighetens resultatrapport 2024 Länk till annan webbplats.

Rapporten visar fortsatt ojämställdhet inom ekonomi, arbetsmarknad och hälsa. Den lyfter allvarliga brister i stödet till våldsutsatta kvinnor och behovet av förbättringar inom rättsväsendet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Rapport om våld mot samiska kvinnor Länk till annan webbplats.

Ubmejen Universitiähta och Sametinget visar att våld mot samiska kvinnor är allvarligt och underrapporterat. Rapporten efterlyser förbättrad forskning, nationell policy och riktade stödåtgärder.

Utredning om könsrelaterat våld och hedersvåld (2024) Länk till annan webbplats.

Föreslår att hedersrelaterat våld inkluderas i målet om mäns våld mot kvinnor och betonar behovet av en mer sammanhållen strategi.

Ytterligare källor:

• Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) Länk till annan webbplats.
  NIKK är ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet som samlar in, förmedlar och analyserar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhets- och lgbti-området, med ett nordiskt och tvärsektoriellt perspektiv.
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NKC) Länk till annan webbplats.
  NCK vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset är regeringens nationella kunskapscentrum för frågor som rör mäns våld mot kvinnor som inbegriper våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt prostitution och människohandel.
  

Vem har ansvar för kvinnors rättigheter i Sverige?

I Sverige ansvarar flera myndigheter och aktörer för att säkerställa kvinnors rättigheter och jämställdhet. Riksdagen beslutar om lagar som skyddar kvinnors rättigheter. Regeringen ansvarar för att utforma och genomföra jämställdhetspolitiken och har tagit fram en strategi och åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Länk till annan webbplats. Arbetet genomförs på några centrala myndigheter:

• Jämställdhetsmyndigheten – Samordnar och följer upp Sveriges jämställdhetsarbete, samt arbetar mot mäns våld mot kvinnor.
• Diskrimineringsombudsmannen (DO)– Granskar och driver ärenden om könsdiskriminering.
• Arbetsmiljöverket - Övervakar jämställdhet på arbetsplatser, inklusive skydd mot trakasserier.
• Brottsoffermyndigheten - Arbetar med stöd till kvinnor som utsatts för våld och sexuella övergrepp.
• Socialstyrelsen – Ansvarar för skyddade boenden och stöd till våldsutsatta kvinnor.
• Folkhälsomyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen – har ansvar för frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset är regeringens nationella kunskapscentrum för frågor som rör mäns våld mot kvinnor som inbegriper våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt prostitution och människohandel.

På lokal nivå är det kommunerna som ansvarar för stöd till våldsutsatta kvinnor genom socialtjänsten, inklusive skyddade boenden. Däremot ligger ansvar för mödravård, förlossningsvård och abortvård samt vård för kvinnor utsatta för våld på regionerna.

Civilsamhället och kvinnojourer som Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Unizon driver kvinnojourer och ger stöd till utsatta kvinnor.