Rättsstatens principer

Det säger våra experter om rättsstatens principer i Sverige

Den senaste tidens lagförslag om kraftfullare åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten riskerar att inskränka grundläggande fri- och rättigheter och utmana rättsstatliga principer i Sverige. De principer vi under mycket lång tid betraktat som självklara är inte längre givna.

Vi ser lagar och förslag om vistelseförbud, anonyma vittnen, visitationszoner (säkerhetszoner), preventiva tvångsmedel, tillgång för polisen till biometriska uppgifter, utökade möjligheter för socialtjänsten att göra kontroller i belastningsregister och så vidare. Det handlar inte bara om enstaka förslag och lagar som bidrar till att urholka skyddet för grundläggande fri- och rättigheter, utan om att de sammantaget utmanar många av de viktiga principer rättsstaten vilar på.

Lagstiftningstakten är dessutom väldigt hög. Det är inte bara många nya lagförslag som staplas på varandra, utan även snabbspår, korta utredningstider och förkortade svarstider för remissinstanser.

Brister i lagstiftningsprocessen

Att lagar tas fram genom öppna, demokratiska och välgrundade processer är en grundläggande del av rättsstaten. Under senare år har dock många utredningar genomförts under kort tid och ofta med snäva direktiv. Flera utredningar pågår samtidigt inom exempelvis kriminal- och migrationspolitiken. Detta försvårar en analys av de sammantagna konsekvenserna.

I vissa fall har regeringen genom direktiven styrt utredare mot specifika lösningar, vilket minskar bredden i analysen. Trots en ny förordning om konsekvensutredningar saknas tydliga krav på att bedöma hur lagförslag påverkar grundläggande rättigheter enligt exempelvis Europakonventionen eller barnkonventionen.

Civilsamhället har uttryckt oro över att viktiga beredningsrutiner åsidosätts, vilket riskerar att viktiga perspektiv inte tas med i beslutsfattandet.

Rättssäkerhetsbrister och begränsad möjlighet att utkräva ansvar

Det finns flera rättssäkerhetsproblem som påverkar individens möjlighet att hävda sina rättigheter gentemot staten. Det kan vara svårt för en enskild att få rätt mot en myndighet. Domstolar går i majoriteten av fallen på myndighetens linje, och även när den enskilde får rätt får man inte ersättning för rättegångskostnader. Detta kan avskräcka personer från att driva ärenden vidare.

FN har riktat kritik mot Sverige, bland annat vad gäller bristande tillgång till rättvisa för personer med funktionsnedsättning.

Det finns kritik mot asylprocessen som gäller Migrationsverkets förmåga att upprätthålla enhetlighet och rättssäkerhet i asylprövningar. Dessutom gör Migrationsverkets olika regionala kontor olika bedömningar vilket leder till skillnader när det gäller hur många bifall och avslag de ger på asylansökningar och i vilken utsträckning migrationsdomstolarna ändrar överklagade beslut.

Domstolars oberoende och rättvis rättegång

En ny lag tillåter anonyma vittnen i brottmål. Möjligheterna att använda anonyma vittnen är dock ytterst begränsade eftersom rättssäkerhetsgarantier måste beaktas och i de fall anonyma vittnen tillåts måste bevisvärdet vara lågt. Vi sa nej till lagförslaget eftersom det finns en risk för att lagen kommer att uppfattas som symbolisk eller leda till orealistiska förväntningar på möjligheten att kunna vittna anonymt. Båda dessa utfall kan i längden rubba förtroendet för rättsväsendet. Skulle däremot anonyma vittnen få stor betydelse för domstolens ställningstagande, skulle detta riskera att bryta mot rätten till rättvis rättegång.

Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som nomineras av de politiska partierna aktualiserar frågan om domstolars oberoende och opartiskhet. En nämndeman har samma rösträtt som juristdomaren. Det är avgörande att nämndemän både agerar, och uppfattas kunna agera, självständigt i förhållande till de politiska partierna.

Vi har skickat en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer där vi föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna.

Läs skrivelsen om att rekyringsmodellen för nämndemän bör utredas

Brottsbekämpning och rättighetsskydd

Vi ser med oro på det gängrelaterade våldet i Sverige. Det är avgörande att staten vidtar relevanta åtgärder för att öka tryggheten i samhället och stoppa våldet. De åtgärder som vidtas måste dock vara förenliga med de svenska grundlagarna och de internationella konventionsåtaganden som Sverige är bundet av. När skyddet av fri- och rättigheter stärktes i vår grundlag betonades vikten av ett starkt skydd av mänskliga rättigheter i tider av stora samhällsutmaningar: ”det är främst i sådana situationer som det kan finnas risk för att de demokratiska institutionerna sviktar i omsorg om medborgarfriheterna”.

Flera nya lagar och lagförslag under senare år innebär långtgående inskränkningar, exempelvis kroppsvisitering utan konkret misstanke i så kallade visitationszoner, utökad kamerabevakning, vistelseförbud utan domstolsprövning, ökad tillgång för polisen till biometriska uppgifter, barnfängelser och sänkt straffbarhetsålder.

Vårt arbete med rättsstatens principer

Vi arbetar med frågor som rör rättsstatens principer på flera olika sätt, till exempel:

• Vi svarar på remisser om nya lagförslag inom området och uttalar oss om förslagen är förenliga med mänskliga rättigheter eller inte.
• Vi bidrar även årligen med en rapport om situationen för rättsstatens principer i Sverige till det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter (European Network of National Human Rights Institutions, ENNHRI). Europeiska kommissionen använder rapporten som ett av många underlag till sin årliga rapport om rättsstatsprincipen i Europeiska unionen (se även ENNHRIs rapport om rättsstatsprincipen 2025 Länk till annan webbplats.)
• Vi diskuterar även frågan direkt med Europeiska kommissionen när de genomför sina så kallade landbesök.
• Vi bidrar med information som rör rättsstatsprincipen till olika FN-organ

Internationella rekommendationer till Sverige

Europeiska kommissionen publicerar varje år en årsrapport om rättsstatsprincipen. I rapporten beskriver kommissionen viktiga händelser och går igenom läget för rättsstatsprincipen i alla EU-länder, inklusive Sverige. Rapporten innehåller även rekommendationer. I den senaste rapporten (2025) fick Sverige följande trerekommendationer:

• Säkerställa att systemet för utseende av nämndemän garanterar deras oberoende, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende.
• Stärka bekämpandet av mutor utomlands, inbegripet genom att ändra det befintliga regelverket och förbättra verkställigheten.
• Säkerställa lämplig uppföljning av utvärderingen av karensregler.
  

Hur arbetar FN med rättsstatens principer?

Rättsstatens principer är nära kopplade till de medborgerliga och politiska rättigheterna. Dessa skyddas i flera konventioner men framför allt i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Exempel på medborgerliga och politiska rättigheter är yttrandefrihet, rätten att sprida och ta emot information, religionsfrihet, mötes- och demonstrationsfrihet, rätten till en rättvis rättegång, rätten till personlig säkerhet, och rätten till privat- och familjeliv.

Kommittén för mänskliga rättigheter består av 18 oberoende experter som övervakar hur den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter genomförs av dess medlemsstater. Länder måste regelbundet rapportera till kommittén, som sedan lämnar rekommendationer och sammanfattande slutsatser. Kommittén granskar också individuella klagomål och klagomål mellan stater.

Läs mer om kommittén för mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats.

Särskilda rapportörer

Ett annat sätt som FN arbetar med frågor som rör rättsstatens principer är genom så kallade särskilda rapportörer. En särskild rapportör är en oberoende expert utsedd av FN:s råd för mänskliga rättigheter för att granska, rapportera och ge rekommendationer om specifika människorättsfrågor eller länder. De är inte anställda av FN utan arbetar självständigt och rapporterar direkt till FN:s råd för mänskliga rättigheter och ibland till FN:s generalförsamling.

Exempel på särskilda rapportörer som arbetar med frågor som har nära koppling till rättsstatens principer är:

• FN:s särskilda rapportör om domares och advokaters oberoende
• FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare
• FN:s särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
• FN:s särskilda rapportör om rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet
• FN:s särskilda rapportör om främjandet och skyddet av rätten till yttrandefrihet och åsiktsfrihet
• FN:s särskilda rapportör om främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i kampen mot terrorism

Läs mer om de särskilda rapportörerna Länk till annan webbplats.

Dessutom arbetar flera olika FN-organ med att utveckla rättvisa institutioner och upprätthålla rättsstatliga normer, till exempel

• FN:s utvecklingsprogram Länk till annan webbplats. (UNDP)
• FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats. (OHCHR)
• FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott Länk till annan webbplats. (UNODC).

Våra remissvar om rättsstatens principer

Genom våra remissvar yttrar vi oss om lagförslag som relaterar till rättsstatens principer. Här är några exempel där rättsstatens principer aktualiseras på ett eller annat sätt.

• Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2)
• Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)
• Förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning (Ds 2024:11)
• Stärkt konstitutionell beredskap (SOU 2023:75)
• Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott (Ds 2023:31)
• Anonyma vittnen (SOU 2023:67)
• Vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser (DS 2023:17)
• Förstärkt skydd för demokratin och domstolars oberoende (SOU 2023:12)

Vem ansvarar för rättigheterna i Sverige?

I Sverige är flera aktörer ansvariga för att rättsstatens principer efterlevs.

Regering och riksdag

Regeringen och riksdagen har ett viktigt ansvar för att rättsstatens principer upprätthålls. Regeringen föreslår lagar som ska vara förenliga med de grundläggande rättsprinciper som finns fastslagna i grundlagarna och Sveriges internationella folkrättsliga åtaganden. Riksdagen stiftar lagarna och ska se till att dessa är förenliga med de grundläggande rättsprinciperna. En effektiv och rättssäker lagstiftning är avgörande för att rättsstatens principer ska kunna tillämpas på ett korrekt sätt.

Domstolarna

En avgörande roll i detta sammanhang har domstolsväsendet. De allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna med Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen som de högsta instanserna, har en central roll i att säkerställa att rättsstatens principer tillämpas korrekt. Domstolarna ska vara opartiska och oberoende och ansvarar för att rättvisa skipas på ett rättssäkert sätt, i enlighet med gällande lagstiftning.

Myndigheter

Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) har också viktiga roller i att rättsstatens principer efterlevs. JO granskar myndigheternas verksamhet och säkerställer att dessa agerar i enlighet med lag. JK har tillsyn över myndigheter, företräder staten i rättsliga tvister och är ensam åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål.

Ekobrottsmyndigheten bekämpar ekonomisk brottslighet, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utövar tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna, och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) arbetar för att skydda personuppgifter.

Dessutom upprätthåller Polismyndigheten lag och ordning genom att utreda och förhindra brott och Skatteverket säkerställer att skatter och avgifter betalas enligt lag och bekämpar skattebrott.