Universal Periodic Review (UPR)

Universal Periodic Review (UPR) är en FN-process där alla medlemsländer granskas regelbundet för att se hur de följer mänskliga rättigheter. Det handlar om en form av återkommande granskning av de mänskliga rättigheterna där FN:s medlemsländer utvärderar varandra enligt en fyra till femårscykel.

Gransknigen äger rum inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter och bygger på information från regeringar, FN, civilsamhällesorganisationer, nationella människorättsinstitutioner och andra aktörer. 

UPR syftar till att: 

• Identifiera framsteg och utmaningar inom mänskliga rättigheter. 

• Främja dialog mellan stater, FN, civilsamhället och andra aktörer

• Ge rekommendationer för att förbättra respekten för mänskliga rättigheter. 

UPR-processen för Sverige 2025 

Sverige genomgår sin fjärde UPR-granskning under 2025. FN:s medlemsstater granskar Sveriges arbete med mänskliga rättigheter och ger rekommendationer för förbättring. Inför granskningen har Institutet för mänskliga rättigheter samt civilsamhället bidragit med analyser och rapporter. 

Vår rapport till FN (Kompletterande information från Institutet för mänskliga rättigheter)

Våra föreslagna rekommendationer

Inför UPR 2025 lyfter Institutet för mänskliga rättigheter fram fyra viktiga områden: 

• En ny strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter: Sverige antog 2016 en nationell strategi för mänskliga rättigheter, men implementeringen har varit bristfällig. Det saknas en systematisk uppföljning och integrering av internationella rekommendationer i nationell politik. Regeringen bör ta fram en långsiktig strategi med tydliga mål som innehåller en konkret handlingsplan för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras i alla sektorer. 
  Faktablad med rekommendationer: Sweden needs a new human rights strategy and action plan
• Skydda urfolket samers rättigheter : Samerna är ett urfolk med rättigheter enligt internationella konventioner, men står inför ökade hot från klimatförändringar, gruvdrift och infrastrukturprojekt. Den svenska lagstiftningen skyddar inte tillräckligt samernas markrättigheter och deras möjligheter till självbestämmande. Sverige bör säkerställa att beslutsprocesser om markanvändning sker i nära samråd med samerna och att principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) tillämpas fullt ut. 
  Faktablad med rekommendationer: Indigenous Sami human rights
• Genomför Sannings- och Försoningskommissionens rekommendationer: Tornedalingar, Kväner och Lantalaiset har historiskt utsatts för systematisk assimileringspolitik, vilket har lett till en allvarlig utarmning av deras språk och kultur. Den svenska regeringen har inrättat en Sannings- och Försoningskommission som har lämnat rekommendationer för hur Sverige kan erkänna och gottgöra de historiska övergreppen. För att säkerställa en verklig försoningsprocess bör Sverige omedelbart anta och genomföra dessa rekommendationer i nära samråd med berörda grupper.
  Faktablad med rekommendationer: The Truth and Reconciliation Commission for Tornedalians, Kvens, and Lantalaiset
• Inför ett uttryckligt skydd mot hatbrott på grund av funktionsnedsättning: Personer med funktionsnedsättning är idag inte skyddade som en särskild grund i svensk hatbrottslagstiftning, vilket innebär att brott med sådana motiv inte noteras eller åtgärdas effektivt. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) föreskriver att alla länder måste säkerställa ett skydd mot diskriminering och våld baserat på funktionsnedsättning. Sverige bör snarast inkludera funktionsnedsättning som en skyddad kategori i hatbrottslagstiftningen samt förbättra insamling av data kring sådana brott. 
  Faktablad med rekommendationer: Persons with disabilities insufficiently protected against hate crime

Ansvar under UPR-processen 

Regeringen rapporterar sina framsteg och tar emot rekommendationer från FN:s medlemsstater. Det är avgörande att regeringen säkerställer att rekommendationerna genomförs på ett transparent och effektivt sätt. 

Civilsamhället bidrar med rapporter och analyser för att ge en heltäckande bild av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Organisationer inom civilsamhället har en nyckelroll i att övervaka och driva på implementeringen av reformer. 

Institutet för mänskliga rättigheter förslår åtgärder för att säkerställa Sveriges efterlevnad av internationella mänskliga rättigheter. Genom våra rapporter och rekommendationer bidrar vi till att stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige.