Urfolket samernas rättigheter

Samerna i Sverige är erkända som ett folk och som urfolk. Samerna är också en av Sveriges fem nationella minoriteter. Som urfolk har samerna specifika rättigheter, utöver de mänskliga rättigheter som gäller för alla och de som följer av ställningen som nationell minoritet.

Specifika rättigheter för urfolk och nationella minoriteter syftar till att utjämna förutsättningarna så att dessa grupper har lika rätt till exempelvis kultur, språk och inflytande som majoritetsbefolkningen.

Sveriges historiska politik och förtryck gentemot det samiska folket påverkar deras mänskliga rättigheter idag. Sanningskommissionen för det samiska folket arbetar med att synliggöra dessa oförrätter och dess konsekvenser.

Samisk kultur och identitet är nära kopplade till marker och naturresurser. Genom renskötsel, jakt och fiske bevaras samiska traditioner och sedvänjor.

Urfolksrätt

Urfolk har en historisk koppling till sina traditionella landområden och skiljer sig kulturellt, språkligt eller socialt från majoritetsbefolkningen. De har ofta en unik kultur kopplad till naturresurser. Samernas rättigheter som urfolk skyddas av internationella konventioner och FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Dessa ger urfolk rätt till självbestämmande, kontroll över mark och naturresurser, samt skydd av sin kultur och sina språk.

Rätten till självbestämmande och inflytande

Som urfolk har samerna rätt till självbestämmande över sin framtid och utveckling, politiskt och kulturellt. Det innefattar kontroll över naturresurser och möjlighet att utveckla sitt samhälle, inom statens juridiska ramverk.

Samerna har också rätt till delaktighet och inflytande, en förutsättning för rätten till självbestämmande. Urfolksrättens princip om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) är grundad i rätten till självbestämmande och ickediskriminering. FPIC kan ses som ett verktyg för att säkerställa urfolks självbestämmande och inflytande.

Konsultationslagen från 2022 innebär att regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter är skyldiga att konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden av särskild betydelse för samerna. Från och med den 1 mars 2024 omfattas även kommuner och regioner.

Lagen har medfört att samiska aktörer i viss mån kommit tidigare in i processer. Samtidigt har konsultationsförfrågningar ökat, med resursbrist som följd.

Institutets arbete med samers rättigheter  

Som andra urfolk påverkas samerna av klimatförändringar eftersom deras kultur och traditionella näringar är direkt beroende av naturen. De påverkas även av åtgärder för att möta klimatförändringarna, såsom vindkraftsetableringar, infrastruktursatsningar och mineralutvinning. Samtidigt är urfolks traditionella kunskap och delaktighet en nyckel för att möta klimatutmaningarna.

Institutet har rapporterat om brister i skyddet av samers rättigheter, framför allt inom följande områden:

• Mark- och naturresursfrågor
• Klimatkrisens konsekvenser
• Självbestämmande och inflytande
• Rasism

Forskningskonferens om urfolksrättens ställning och samers rättigheter i klimatomställningen

I september 2023 arrangerade institutet tillsammans med Luleå tekniska universitet och Silvermuséet en forskningskonferens i Luleå.

Under två dagar samlades jurister verksamma inom olika områden med expertis inom samerätten för att diskutera aktuell forskning och aktuella frågor. På programmet stod bland annat diskussioner om minoritetslagen och vad denna innebär för samers rätt till sin kultur och inflytande, konsultationslagen, och människorättsligt skydd mot ingrepp i samiska områden.

Läs mer i konferensrapporten

Panelsamtal om samers rättigheter och företags ansvar

I ett panelsamtal på Mänskliga rättighetsdagarna samtalar vi utifrån tanken om en rättighetsbaserad klimatomställning. Vilket ansvar har företag och andra aktörer för att urfolks rättigheter respekteras och upprätthålls? Hur kan en rättighetsbaserad dialog och process se ut?

FN:s rekommendationer till Sverige

FN:s granskningskommittéer ger viktiga rekommendationer till stater för genomförandet av de mänskliga rättigheterna. År 2024 gav FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter regeringen bland annat följande rekommendationer:

• Säkerställa att konsultationslagen genomförs på ett effektivt sätt
• Stödja arbetet i sanningskommissionen för det samiska folket
• Säkerställa att utarbetandet av ett lagförslag om val till Sametinget och en strategi för klimatanpassning som genom omfattande konsultation återspeglar samernas behov och prioriteringar;
• Garantera i både lag och praktiken samernas fria, informerade förhandssamtycke i alla beslut som påverkar dem, med respekt för samiska traditioner och beslutsprocesser.

FN-kommitténs rekommendationer i sin helhet

Aktuella processer, domar och beslut

Dom om gruvplaner i Gállok

I juni 2024 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sin dom angående gruvplanerna i Gállok (Kallak). Domstolen godkände regeringens tidigare beslut att bevilja bearbetningskoncession för järnmalmsbrytning i området. Detta innebär att företaget får tillstånd att gå vidare med sina gruvplaner.

Beslutet har mötts av stark kritik från berörda samebyar och miljöorganisationer. De uttrycker oro för att gruvdriften kommer att orsaka oåterkalleliga skador på renbetesmarker och negativt påverka renskötseln samt miljön i området. Naturskyddsföreningen har särskilt betonat att en gruva i Gállok skulle innebära ingrepp i ett till stor del oexploaterat naturområde, vilket hotar både naturvärden och samisk kultur.

Sammanfattningsvis innebär domen att gruvprojektet i Gállok kan fortskrida, trots omfattande kritik och oro från samiska intressen och miljöorganisationer.

Högsta förvaltningsdomstolens dom

Sanningskommissionen för det samiska folket

Sanningskommissionen för det samiska folket började sitt arbete 2022. Den undersöker hur den svenska staten har behandlat samerna genom historien och vilka konsekvenser det har fått. Det handlar bland annat om lagar, tvångsförflyttningar, ”lapp ska vara lapp”-politiken och rasbiologi.  Kommissionen ska redovisa sitt slutbetänkande 1 december 2025 men har begärt förlängd tid.

Sanningskommissionen för det samiska folket

FN betonar vikten av oberoende uppföljning av rekommendationer

FN:s specialrapportör för övergångsrättvisa besökte Sverige år 2024. Sanningskommissionen för det samiska folket var huvudfokus för besöket, tillsammans med Sanning- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.

I sin efterföljande rapport till FN:s människorättsråd uppmanar han Sverige att skapa en oberoende uppföljningsfunktion för kommissionernas förslag och rekommendationerna. Han betonar också vikten av att öka kunskapen om både samer och tornedalingar i hela det svenska samhället.

Specialrapportörens rapport

Renmarkskommittén

Renmarkskommittén var en politiskt sammansatt grupp som skulle föreslå en ny renskötsellag efter Högsta domstolens beslut i Girjasdomen. Domen slog fast att Girjas sameby, baserat på urminnes hävd, hade större rätt än staten att bestämma över småviltsjakt och fiske på statlig mark inom samebyns område.

Kommittén ansåg att det fanns starka skäl för att även andra samebyar i Lappland skulle ha samma rätt som Girjas sameby. Detta väckte stark kritik, och i november 2024 meddelade regeringen att kommittén skulle avvecklas.

Regeringen meddelade sin avsikt att avveckla kommittén i ett pressmeddelande innan konsultation genomförts med samiska företrädare. Enligt konsultationslagen ska samiska företrädare få information samt förfrågan om konsultation ”i ett tidigt skede”. Lagen säger också att konsultation ska ske ”i god anda.

Aktuella frågor och statistik

Undersökning om samers rättigheter

I oktober 2023 presenterade Indigenous Navigator en rapport om samers rättigheter i svensk sida av Sápmi. Den bygger på tidigare undersökningar, lagar och internationella människorättsgranskningar. Undersökningen identifierar flera utmaningar och brister i erkännandet och skyddet av samers rättigheter, särskilt vad gäller frågor om mark, territorier och naturresurser, självstyre och autonomi, rätten till fritt informerat förhandssamtycke samt frågor om kulturarv och identitet.

Samers utsatthet för hatbrott trakasserier och rasism

I april 2024 publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) en fördjupad studie om hatbrott mot samer. Den beskriver rasistiska uttryck, hot och våldsbrott och en utsatthet som kan ske i många sammanhang; i skolan, hemma, på offentliga platser, på nätet och på arbetsplatsen. Risken att utsättas tycks vara större för dem som bär tydliga samiska attribut eller namn som är identifierbart samiska. Det är inte ovanligt att renar medvetet skadas och dödas, eller att utrustning kopplat till renskötsel skadas.

Habrott mot samer

MUCF:s lägesbild om rasism mot unga samer visar att nästan hälften av alla unga samer upplever att de blivit illa behandlade eller trakasserade för att de är samer. Barn och unga upplever att rasistiska uttryck har normaliserats och är en del av deras vardag.

Att genomföra insatser som ska bidra till att förebygga och motverka rasism mot samer

Regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott

Regeringen antog 2024 en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott, med ett samhälle fritt från rasism som övergripande mål. En del av handlingsplanen rör specifikt rasism mot samer.  Den beskriver att en mot samer enligt viss forskning kan ha kopplingar till rasistiska idéer med ursprung i rasbiologiska föreställningar, och kan spåras till den svenska statens ökade anspråk i norra Sverige

Handlingsplan mot rasism och hatbrott

Våra remissvar som berör urfolksrätt och samers mänskliga rättigheter

Utkast till rapport om hur Sverige genomför Århuskonventionen

Renmarkskommitténs delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland