Möte med Äldreupproret

Den 26 april träffade Institutet representanter från Äldreupproret som presenterade ett underlag om äldre personers ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Underlaget har tagits fram med anledning av den kommande FN-granskningen av Sveriges arbete på området. Institutet ser informationen som värdefull och kommer framöver att ta initiativ till dialogmöten om situationen för äldre och deras rättigheter i Sverige.

Äldreupproret uppstod under Covidpandemin som en reaktion på de brister inom sjukvård och äldreomsorg som tydliggjordes då. Det är också ett område som FN:s bevakningskommitté vill ha information om, inför den granskning som ska ske av Sveriges efterlevnad av den internationella konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-rättigheter) i februari 2024. 

-Äldre personers rättigheter har uppmärksammats alldeles för lite och det behöver göras en ordentlig genomlysning av hur mänskliga rättigheter tillvaratas för äldre personer i Sverige. Ingen kan glömma hur illa många äldre blev behandlade under pandemin och nu är en bra tid att itu med den underliggande problematiken, menar Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Äldreupproret belyser bland annat frågor om låg representativitet i riksdag och att många äldre blir uteslutna från nationella undersökningar, tillsammans med olika utmaningar inom välfärden, inte minst när det gäller vård i livets slutskede.

-Vi vill skapa opinion kring en förändrad syn på äldre och för en bra och trygg äldreomsorg, säger Anna Hartmann från Äldreupproret, som tog initiativ till mötet med Institutet. Tillsammans representerar vi yrkesmässig kompetens inom socialtjänst, äldrevård, privata sektorn, psykologi, utbildning och politik. Vi ser fram emot fortsatt samarbete med Institutet.

Fakta om ESK-rättigheter

De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ingår i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948. De har ett folkrättsligt skydd i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som Sverige ställt sig bakom och trädde i kraft 1976.

Konventionen gäller alla, inklusive äldre personer och beskriver vilka garantier som ska finnas, bland annat när det gäller hälsa, social säkerhet och delaktighet i kulturlivet, före och efter att människan blivit 65 år.

I februari 2024 genomförs en ny granskning av Sveriges efterlevnad av konventionen för ESK-rättigheter. Granskningen baseras på en rapport från regeringen, där den har besvarat FN-kommitténs förhandsfrågor om situationen i Sverige. Resultatet kommer förmedlas i ett offentligt dokument med kommitténs slutsatser och rekommendationer till den svenska regeringen.

Under hösten planerar många organisationer inom det svenska civilsamhället att sammanställa en egen, gemensam inlaga om den svenska situationen, en så-kallad parallellrapport, bland annat med stöd av Äldreupprorets underlag. Även institutet tar fram en separat inlaga.
Parallellrapporteringen har en erkänd betydelse, både av kommittén och FN:s medlemsländer.

Mer information på engelska om FN:s bevakningskommitté för ESK-rättigheter