Möte med konstitutionsutskottet

I dag på Europadagen har företrädare för Institutet för mänskliga rättigheter träffat konstitutionsutskottet. Institutet presenterade sin årsrapport för utskottet och beskrev den unika roll institutet har med ett brett mandat att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige. Ett mandat som har sin grund i internationella principer för institutioner för mänskliga rättigheter.

Institutet ska i enlighet med lagen om institutet för mänskliga rättigheter årligen lämna en rapport till regeringen om situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Institutets första årsrapport lämnades under april till regeringen. Nu har rapporten även presenterats för konstitutionsutskottet. Samtliga riksdagsledamöter och Samtingets ledamöter får också årsrapporten.

Liknande rapporter från motsvarande institutioner diskuteras och debatteras årligen i parlament runt om i EU.

–Vår förhoppning är att detta är en start för diskussion även i Sveriges riksdag och vi är mycket glada över att konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen avslutade mötet med att en presentation av vår årsrapport kommer att vara en återkommande rutin för utskottet, säger institutets ordförande Elisabeth Rynning.

Sverige inrättade Institutet för mänskliga rättigheter i januari 2022 efter att frånvaron av en sådan fått ihållande kritik från det internationella samfundet. Sverige var under lång tid ett av få länder i EU som inte hade en sådan institution. I EU har nu alla medlemsländer förutom Malta en motsvarande nationell människorättsinstitution med uppdrag att främja och skydda mänskliga rättigheter – en oberoende institution som varken ska representera staten eller civilsamhället.

Genom institutets unika mandat och expertis kan vi ge oberoende råd till regeringen för att stödja dem att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna i Sverige. EU:s ministerråd har under det svenska ordförandeskapet varit tydligt med att alla medlemsstater ska ha en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Ministerrådet är också tydligt med att sådana institutioner ska värnas och att deras oberoende från regeringen ska garanteras i lag och med tillräckliga resurser.

–Vi lyfte även behovet av att stärka det institutionella skyddet för institutioner för mänskliga rättigheter och att det kan finnas skäl att se över hur både vårt oberoende och långsiktiga finansiering kan säkerställas ytterligare, säger institutets direktör Fredrik Malmberg.