Civilsamhället – viktig kunskapskälla när Institutet rapporterar till FN

Utredarna Katarina Leffler, Emma Melander Borg och Ola Linder står vid ett  bord och samtalar, fotografi
Utredarna Katarina Leffler, Emma Melander Borg och Ola Linder

Katarina Leffler, Emma Melander Borg och Ola Linder har arbetat med Institutets rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rapporten skickades in till FN i dagarna och kommer vara ett viktigt underlag när kommittén ska granska hur Sverige lever upp till kraven i konventionen. Här berättar de om arbetet med rapporten där dialogen med civilsamhället varit central.

Hur har arbetet med rapporten gått till?

-Vi har samlat in kunskap på flera olika sätt men vår viktigaste källa har varit civilsamhället och personer med funktionsnedsättning själva. Bland annat har vi genomfört två större dialogmöten som gav oss värdefull kunskap om vad personer med funktionsnedsättning möter för hinder när det gäller tillgången till sina rättigheter. Institutets råd för mänskliga rättigheter har också bidragit med kunskap till rapporten.

-Det finns några formella krav när vi ska rapportera till FN som till exempel begränsar hur många ord rapporten får innehålla. Eftersom vi fick in så mycket material och utrymmet är begränsat var det en utmaning att välja vad vi skulle ta upp. Med hjälp av civilsamhället tog vi fram ett antal principer som skulle hjälpa oss i urvalet. Det har inneburit ett större fokus på vissa områden och frågor, till exempel områden där vi kan se allvarliga och ingripande kränkningar av rättigheter, frågor som är relevanta för grupper som inte har andra starka företrädare och frågor där vi bedömer att institutet kan ge tydliga och tunga rekommendationer.

-En annan källa är enkätundersökningen – Rivkraft – som vi genomförde under 2023. En panel som bestod av personer med funktionsnedsättning fick svara på 18 frågor. Frågorna handlade till exempel om de kände till konventionen för personer med funktionsnedsättning, om de visste hur de kan utkräva sina rättigheter, och om deras upplevelser av hot mot mänskliga rättigheter. Resultatet från undersökningen kommer publiceras i en egen rapport senare i år.

Under arbetets gång har vi haft kontakt med andra relevanta aktörer som också bidragit med kunskap, till exempel forskare, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för delaktighet.

Vad har förvånat er mest?

– Det är nedslående att se att många problem återkommer eller inte har åtgärdats, fastän de varit kända länge. Det gäller på flera olika områden, exempelvis att det fortfarande förekommer tvång och begränsningar i boenden för personer med funktionsnedsättning. Detta framgick i en större granskning, gjord av Inspektionen för vård och omsorg, som kom ut under 2023. Vi ser också allvarligt på att det faktiskt till och med går bakåt på flera områden. Till exempel har tillgången till stöd blivit sämre för personer med synnedsättning.

– Sveriges regering har ansvar för att genomföra konventionen. Men det saknas en tydlig plan för hur det ska gå till, vilket oroar oss. Styrningen är idag inte tillräcklig för att säkerställa att rättigheterna uppfylls.

– Sist men inte minst är vi mycket imponerade av civilsamhället som gör ett jättejobb och arbetar utifrån ett mycket tydligt rättighetsperspektiv. De har stor och ovärderlig kunskap som de generöst har delat med sig av till institutet i vårt arbete med rapporten.

Vad händer nu?

–I kommitténs granskning ingår bland annat att hålla en dialog med representanter för Sveriges regering den 11–12 mars, 2024. Även institutet kommer att vara där. Granskningen avslutas med att kommittén lämnar ett antal rekommendationer till Sverige, om vad som behöver göras för att i högre utsträckning än idag uppfylla kraven enligt konventionen. – Sverige ska då vidta de åtgärder som behövs för att kunna omhänderta rekommendationerna.

– Sveriges hantering av kommitténs rekommendationer från förra kommittégranskningen, 2014, var inte bra nog. De rekommendationer som nu kommer behöver tas om hand på ett bättre sätt. Civilsamhället måste också involveras i detta arbete.

Hur kommer Institutet följa upp rekommendationerna?

– Vi kommer att följa upp hur staten arbetar med rekommendationerna på flera nivåer. Dels kommer vi att följa vilken struktur och vilket system som staten etablerar för att hantera rekommendationer från kommittén. Dels kommer vi att följa hur staten arbetar med rekommendationerna i relation till varje enskild rättighet. I detta arbete är ett nära samarbete med civilsamhället helt fundamentalt.

– Vi planerar just nu en konferens där vi kommer bjuda in aktörer som är centrala för genomförandet av konventionen, bland annat socialdepartementet och civilsamhället.