FN:s människorättsråd granskade Sverige – Institutet på plats i Genève
Publicerad den 6 maj, 2025
Under måndagsförmiddagen granskades Sverige av FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den allmänna återkommande granskningen (UPR). Sverige mottog cirka 320 rekommendationer från 101 länder. Institutets utredare, Cecilia Sandqvist och Linde Lindkvist följde granskningen på plats i Genève.
Vad var de viktigaste som kom fram?
Flera stater välkomnade framsteg sedan den förra granskning 2020, bland annat etablerandet av Institutet för mänskliga rättigheter. Samtidigt uttryckte flera att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. De områden där Sverige fick flest rekommendationer var
- förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering
- våld mot kvinnor och våld i nära relation
- migranters och flyktingars rättigheter
- barns rättigheter
- urfolket samers rättigheter
- nationella minoriteters rättigheter
- människohandel
- ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
- religionsfrihet.
Många länder uppmanade Sverige att ratificera konventioner och tilläggsprotokoll, däribland den Internationella konventionen om ofrivilliga försvinnanden och ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet. Sverige rekommenderas också att ratificera tilläggsprotokollen som ger individuell klagorätt till FN:s konvention om barnets rättigheter och internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Var det några särskilda rättighetsfrågor som lyftes?
Flera länder efterlyste att Sverige stärker urfolket samers rättigheter. Bland annat rekommenderades Sverige att anta och följa upp på de rekommendationer som väntas från sanningskommissionen för det samiska folket. Sverige uppmanades också att ratificera ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter och förbättra möjligheterna till konsultation för samer i frågor som rör mark och naturresurser.
Precis som institutet lyft som våra prioriterade rekommendationer lyfte även flera stater behovet av att implementera rekommendationerna från sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Vad händer nu med rekommendationerna?
Sverige har till hösten på sig att ta ställning till varje enskild rekommendation, om staten accepterar eller noterar rekommendationen. Institutet för mänskliga rättigheter har uppmuntrat regeringen att i den processen hålla dialog med civilsamhället och andra berörda aktörer.
Rekommendationerna antas sedan av MR-rådet i september/oktober 2025. Därefter påbörjas en viktig process när rekommendationerna som Sverige har accepterat ska implementeras. Sverige rekommenderades under UPR-processen att upprätta en nationell mekanism för att ta hand om rekommendationer från internationella granskningsorgan. Även institutet har efterfrågat en sådan nationell mekanism som är transparant, systematisk och effektiv.