Internationella äldredagen: Mänskliga rättigheter har ingen åldersgräns
Publicerad den 1 oktober, 2024

Idag, den 1 oktober, uppmärksammas Internationella äldredagen världen över. Äldre personer har samma mänskliga rättigheter som alla vuxna personer, men i förverkligandet av rättigheterna möter de många specifika utmaningar, inte minst inom äldreomsorgen där ålderism normaliserar allvarliga brister. Det visar vår nya rapport ”Hemma är någon annanstans”.
Covid19-pandemin och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning som lever allt längre har de senaste åren bidragit till att sätta äldres situation inom äldreomsorgen på samhällsagendan. Debatten har framför allt kretsat kring strukturella brister som otillräcklig samordning, kompetensförsörjning och arbetsförhållanden för vårdpersonal. Äldre personers mänskliga rättigheter inom äldreomsorgen har varit en osynlig komponent.
Besök på särskilda boenden
Institutet för mänskliga rättigheter har besökt särskilda boenden och pratat med äldre personer om deras erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Även om de äldre vi har talat med enbart representerar sig själva och sina erfarenheter och inte hela gruppen äldre i omsorg så ger de äldres röster i vår undersökning viktiga perspektiv och nyanser åt de brister som uppmärksammats i de senaste årens äldreforskning.
Vår undersökning visar att förutfattade meningar om äldre personer leder till att beskrivningen av deras behov i hög grad rör sig om mathållning, att vara hel och ren och att ha det städat och tryggt omkring sig. Däremot osynliggörs ofta andra behov som till exempel delaktighet och fysisk träning. ”Jag skulle vilja ha rörelseaktivitet för musklerna förtvinar ju. Det är därför jag blir sämre och sämre, för att jag inte rör mig.”, berättade en av de äldre vi pratade med. ”Personalen vill gärna att jag sitter i rullstolen om vi går ut på gemensamma uteturer, men det vill jag inte alls.”, uttryckte en annan.
Ålderism påverkar möjlighet till rehabilitering
Ålderism påverkar också synen på äldre personers potential, vilket bland annat begränsar möjligheterna till rehabilitering. Äldre personers identitet och personliga bakgrund tillmäts inte heller tillräcklig betydelse för att individanpassa omsorgsinsatserna och bidra till att skapa mening i tillvaron. Insatserna präglas av synen på de äldre som en homogen grupp samtidigt som äldre personer är en av de mest heterogena grupperna i samhället. ”Vi pratar inte om vem man är. De frågar inget, jag berättar inget.”, berättar en av deltagarna i undersökningen.
Rapporten visar också tydliga brister vad gäller äldre personers delaktighet i planering, utformning och genomförande av äldreomsorgen. Involveringen av äldre personer i frågor som berör dem är begränsad och deras erfarenheter och expertis används inte. Intervjupersonerna uttrycker också att de anpassar sina förväntningar och önskemål efter personalens förutsättningar på boendena, och gör på så vis avkall på sina egna behov och mänskliga rättigheter. ”Jag för inget väsen och har små anspråk.”, som en av de boende uttrycker det.
Se äldre som rättighetsbärare och tydliggör ansvar
Det är tydligt att de mänskliga rättigheterna är osynliga och obekanta för de äldre och de som jobbar ute i verksamheterna vi har besökt. Även om lagstiftning, allmänna råd och andra styrdokument med betydelse för äldreomsorgen innehåller flera människorättsprinciper och -begrepp, till exempel självbestämmande, integritet, värdighet och delaktighet, finns det ett behov av att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i verksamheten. Det handlar om att se den äldre personen som rättighetsbärare och tydliggöra medarbetarnas ansvar att efterleva mänskliga rättigheter, eller indikatorer för att mäta effekt. Kunskap om mänskliga rättigheter är viktigt för att individer ska kunna göra anspråk på sina rättigheter men också för att verksamheten ska kunna följa upp hur den faktiskt fullgör sina åtaganden och skyldigheter.
Våra rekommendationer till regeringen
Vi föreslår att regeringen:
- Tar fram förslag till åtgärder för att motverka ålderism inom äldreomsorgen, synliggör ålderismens konsekvenser och dess grundorsaker.
- Ger Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter i uppdrag att i dialog både med äldre i omsorgen och äldres organisationer samla erfarenhet och kunskap om hur rätten till delaktighet och inkludering skulle kunna stärkas i äldreomsorgen.
- Säkerställer att relevant lagstiftning, såsom socialtjänstlagen, stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.
Det finns ett stort behov av ett människorättsperspektiv för att skydda äldres rättigheter inom svensk äldreomsorg. För att bekämpa ålderism och åldersdiskriminering måste de äldres unika behov synliggöras, deras delaktighet och självbestämmande stärkas, och kunskapen om mänskliga rättigheter öka. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum inom äldreomsorgen.