Institutet för mänskliga rättigheter är en oberoende myndighet som ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige.

Utgångspunkten för arbetet finns i våra grundlagar och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Institutet ska även utföra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

FN rekommenderar att alla länder har en oberoende institution som skyddar och främjar de mänskliga rättigheterna nationellt. Rekommendationen slås fast i de så kallade Parisprinciperna. Motsvarande nationella institutioner för mänskliga rättigheter finns i hela världen. Vårt institut inrättades den 1 januari 2022 genom lagen om Institutet för mänskliga rättigheter.

Våra uppgifter enligt lagen är att 

• att följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige.
• lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna
•  ha kontakter med internationella organisationer och även i övrigt delta i internationellt samarbete
•  främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.

Institutet ska inte pröva enskilda anmälningar om kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Däremot kan Institutet föreslå för regeringen att Sveriges utvidgar sina åtagande inom området mänskliga rättigheter.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Institutet har ett särskilt ansvar för rättigheter som gäller för personer med funktionsnedsättning. Det särskilda ansvaret innebär att Institutet ska utföra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Enligt denna artikel ska de stater som anslutit sig till konventionen ha en oberoende mekanism för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen. 

Årlig rapport till regeringen

Institutet ska senast den 1 april varje år lämna en rapport till regeringen om sin verksamhet och sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under det senaste året.

Oberoende enligt Parisprinciperna

Ett syfte med att inrätta Institutet för mänskliga rättigheter är att bilda en funktion i Sverige som uppfyller kraven i de internationellt erkända de så kallade Parisprinciperna om nationella institutioner för mänskliga rättigheter. 

Principerna formulerades 1991 i Paris vid ett internationellt arbetsmöte med experter på området i samarbete med FN:s center för mänskliga rättigheter. Av Parisprinciperna framgår att en institution för mänskliga rättigheter ska ha ett så brett uppdrag som möjligt. Uppdraget ska vara tydligt formulerat och slås fast i grundlag eller annan lagstiftning där även institutionens sammansättning och behörighet specificeras. Det framgår också av Parisprinciperna vilka uppgifter institutionen ska ha, vikten av en bred representation från det civila samhället och vilka arbetsmetoder som institutionen ska ha möjlighet att använda. En nationell institution för mänskliga rättigheter ska också ha en stark ställning i genomförandet av sitt uppdrag genom att garanteras ett oberoende, framför allt från regeringen. 

Nationella MR-institutioner som uppfyller alla de krav som ställs enligt Parisprinciperna kan få en erkänd kvalitetsstämpel, så kallad A-status i den globala alliansen för nationella människorättsinstitut, GANHRI.

Vårt Institut har för närvarande inte A-status men har skickat in en ansökan om ackreditering till GANHRI.

Parisprinciperna och nationella institutioner i världen

I augusti 2021 bedömdes 86 av världens länder ha nationella institutioner för mänskliga rättigheter som fullt ut motsvarar Parisprinciperna.

Vill du veta mer om hur det ser ut i andra länder? (pdf)

Historia

Den 5 mars 2018 fick en utredare i uppdrag av Regeringskansliet att utreda hur en nationell institution för mänskliga rättigheter kan inrättas i Sverige. Frågan om att inrätta en sådan institution i enlighet med Parisprincipern hade då redan diskuterats under många år mot bakgrund av bland annat utredningsförslag, uppmaningar från organisationer inom civilsamhället och rekommendationer från internationella organ.

I oktober 2018 lades utredningens förslag fram i departementspromemorian ”Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige”

Regeringen beslutade den 28  januari 2021 att inhämta Lagrådets yttrande om det lagförslag som arbetas fram om Institutet för mänskliga rättigheter. 

I mars 2021 beslutade regeringen propositionen ”Institutet för mänskliga rättigheter”

Riksdagen godkände regeringens förslag i juni 2021. 

Mellan april och december 2021 förbereddes inrättandet av den nya myndigheten. 

Den 28 oktober 2021 utsåg regeringen ledamöter till institutets styrelse.