Institutets uppgifter 

Institutet för mänskliga rättigheter är en statlig myndighet som har inrättats från och med januari 2022 genom lag, lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska enligt lagen främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och andra för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. 

Institutet uppgifter enligt lagen är att följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Det ska institutet göra genom att lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, ha kontakter med internationella organisationer och även i övrigt delta i internationellt samarbete, och främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna. 

Institutet ska fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Enligt denna artikel ska de stater som anslutit sig till konventionen ha en oberoende mekanism för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen. 

Institutet får föreslå för regeringen att Sveriges folkrättsliga åtaganden utvidgas inom området mänskliga rättigheter. Institutet ska inte pröva enskilda klagomål om kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 

Institutet ska senast den 1 april varje år lämna en rapport till regeringen om sin verksamhet och sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under det närmast föregående kalenderåret. 

Institutet bestämmer självt inom ramen för sina uppgifter sin organisation och den närmare inriktningen av sitt arbete. 

Bakgrund 

Den 5 mars 2018 fick en utredare i uppdrag av Regeringskansliet att utreda hur en nationell institution för mänskliga rättigheter kan inrättas i Sverige. Frågan om att inrätta en sådan institution i enlighet med de internationella s.k. Parisprinciperna hade då redan diskuterats under många år mot bakgrund av bl.a. tidigare utredningsförslag, uppmaningar från organisationer inom det civila samhället och rekommendationer från internationella organ. I oktober 2018 lades utredningens förslag fram i departementspromemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4). Regeringen beslutade den 28 januari 2021 att inhämta Lagrådets yttrande om det lagförslag som arbetas fram om Institutet för mänskliga rättigheter. 

I mars 2021 beslutade regeringen propositionen Institutet för mänskliga rättigheter (prop. 2020/21:143). Riksdagen godkände regeringens förslag i juni 2021. 

Mellan april och december 2021 har en utredning förberett inrättandet av den nya myndigheten. 

Den 28 oktober 2021 utsåg regeringen ledamöter till institutets styrelse. 

Nationella institutioner för mänskliga rättigheter enligt s.k. Parisprinciperna 

Ett syfte med att inrätta Institutet för mänskliga rättigheter är att bilda en funktion i Sverige som uppfyller kraven i de internationellt erkända s.k. Parisprinciperna om nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Principerna formulerades 1991 i Paris vid ett internationellt arbetsmöte med experter på området i samarbete med FN:s center för mänskliga rättigheter. Av Parisprinciperna framgår att en institution för mänskliga rättigheter ska ha ett så brett uppdrag som möjligt. Uppdraget ska vara tydligt formulerat och slås fast i grundlag eller annan lagstiftning där även institutionens sammansättning och behörighet specificeras. Det framgår också av Parisprinciperna vilka uppgifter institutionen ska ha, vikten av en bred representation från det civila samhället och vilka arbetsmetoder som institutionen ska ha möjlighet att använda. En nationell institution för mänskliga rättigheter ska också ha en stark ställning i genomförandet av sitt uppdrag genom att garanteras ett oberoende, framför allt från regeringen. 

Här kan du läsa Parisprinciperna i sin helhet (engelska): OHCHR | Principles relating to the Status of National Institutions 

I augusti 2021 bedömdes 86 av världens länder ha nationella institutioner för mänskliga rättigheter som fullt ut motsvarar Parisprinciperna. Här finns mer information om hur det ser ut i olika länder: https://ganhri.org/wp-content/uploads/2021/08/StatusAccreditationChartNHRIs.pdf 

Ledning  

Institutet leds av en styrelse. Hur styrelsen utses regleras i lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter. Styrelsen ska bestå av direktören och sju andra ledamöter. De andra ledamöterna utses av regeringen för en tid om fem år. Styrelsen utser en ordförande och en vice ordförande inom sig.  

Inom styrelsen ska det finnas ledamöter med sakkunskap inom området mänskliga rättigheter och erfarenhet av kvalificerat arbete inom det civila samhället, rättsväsendet och advokatverksamhet samt forskningen och högskoleutbildningen. För vart och ett av verksamhetsområdena ska det finnas två ledamöter som har erfarenhet från området. 

I styrelsen ingår följande personer: 

Elisabeth Rynning, gästprofessor i medicinsk rätt Uppsala universitet och före detta chefsJO (styrelsens ordförande)

Elisabeth Rynning har som chefsjustitieombudsman (2016-2021) bl.a. haft i uppdrag att se till att enskildas grundläggande fri- och rättigheter inte kränks i den offentliga verksamheten samt förebygga omänsklig och förnedrande behandling av frihetsberövade. Hon var tidigare justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och dessförinnan professor i medicinsk rätt, där hennes forskning var inriktad framför allt på patienters och försökspersoners rättigheter och rättsskydd. Elisabeth har bl.a. varit sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd, styrelseledamot i Nationellt centrum för Kvinnofrid och Myndigheten för vårdanalys samt ledamot av Pressens opinionsnämnd. Hon har deltagit i många internationella samarbeten, inom forskningen och med ombudsmannainstitutioner i andra länder. Sedan den 1 januari 2022 är Elisabeth gästprofessor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet. 

Negin Tagavi, (styrelsens vice ordförande)

Negin Tagavi är utbildad diplomat och jurist och arbetar idag som biträdande VD på Fryshuset. Innan hon gick diplomatprogrammet på UD arbetade hon på en affärsjuridisk advokatbyrå. Hon har varit posterad på ambassaden i Bagdad och svenska FN-representationen i New York. Negin har även tjänstgjort på UD:s enhet för mänskliga rättigheter och folkrätt vid utrikesdepartementet i Stockholm där hon bland annat drev och förhandlade svensk MR-politik i olika multilaterala forum.  Negin lämnade UD och Regeringskansliet 2017 och har sedan dess varit verksam inom civilsamhället i olika befattningar.                            

Annika Jyrwall Åkerberg arbetar som Senior Legal Adviser för Civil Rights Defenders. Hennes arbetsområden täcker frågor som situationen på låsta institutioner, rätten till en rättvis rättegång och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Annika har tidigare arbetat för Barnrättskommittén i Geneve, för FN:s tidigare specialrapportör för funktionshindersfrågor  och har deltagit i framtagandet av funktionsrättskonventionen. I Sverige har hon varit ledamot i Stockholms råd för mänskliga rättigheter,  examinator för kurser vid Enskilda högskolan för mänskliga rättigheter och jobbat för den svenska funktionsrättsrörelsen. Hon har även specialiserat sig på diskriminering av personer på grund av funktionsnedsättning och skrivit en bok i ämnet.

Leif Ljungholm, Advokat

Leif Ljungholm är advokat och verksam vid Ljungholm & Boström Advokater AB i Lund. Han har tidigare varit delägare i några av de större affärsjuridiska advokatbyråerna i Sverige. 

Leif har och har haft flera uppdrag för Advokatsamfundet. Han har varit styrelseledamot och sedan ordförande för Advokatsamfundet. Han är vice ordförande i Advokatsamfundets disciplinnämnd och har tidigare varit Samfundets representant i IBA:s (International Bar Association) Council. Han har arbetat med olika MR frågor och varit styrelseledamot i Raoul Wallenberg Institutet för mänskliga rättigheter , RWI, under 12 år. Han har vidare varit ledamot av Pressens Opinionsnämnd (idag Mediernas Etiknämnd) och är sedan 1997 styrelseledamot i Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning. 

Niklas Martti, Internationell projektledare

Niklas Martti är verksam som internationell projektledare på RFSL, där han ansvarar för ett regionalt program som syftar till att stärka hbtqi-organisering i Asien och Afrika. Niklas är även styrelseledamot i Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) och deltar därigenom i olika nationella processer med fokus på antidiskriminering och rättigheter för nationella minoriteter i Sverige. Niklas har tidigare bl.a. jobbat på Sida, MyRight, IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete, och som människorättsobservatör i Palestina och Israel. Niklas är uppvuxen i Tornedalen och har utöver svenska även meänkieli och finska som modersmål.  

Pål Wrange, Professor i folkrätt 

Pål Wrange är professor i folkrätt vid Stockholms universitet, föreståndare för Stockholm Centre for International Law and Justice (scilj.se), medlem av Internationella skiljedomstolen och tidigare folkrättsrådgivare vid UD. Han har sedan mer än trettio år undervisat och forskat om folkrätt och mänskliga rättigheter i Sverige och internationellt och han har representerat Sverige i bl a FN, EU och Internationella brottmålsdomstolen. 

Titti Mattsson, Professor i offentlig rätt

Titti Mattsson är professor i offentlig rätt vid Lunds universitet. Hennes forskning rör främst samhälleliga insatser och ingripanden inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården med särskilt intresse för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Hon koordinerar miljöerna Health Law Research Centre samt Rätt och utsatthet vid den juridiska fakulteten. Hennes mångåriga engagemang i sociala, rättsliga och etiska frågor utanför akademin återspeglas i olika uppdrag, såsom sakkunnig i Statens medicinetiska råd (Smer) och vice ordförande i Region Skånes etiska råd.

Vikarierande direktör Anders Kompass, f.d. diplomat

Anders Kompass har ett långt engagemang för mänskliga rättigheter och internationellt utvecklingsarbete bakom sig. Anders avslutade sitt senaste utlandsuppdrag som Sveriges ambassadör i Guatemala 2020 med sidoackreditering i övriga sex länder i Centralamerika. 

Under 1980-talet arbetade Anders för den svenska biståndsorganisationen Diakonia i Centralamerika och därefter på Sveriges ambassad i Mexiko City med ansvar för humanitärt bistånd i Centralamerika samt på Utrikesdepartementet i Stockholm. I samband med fredsavtalet i El Salvador (januari 1992) fick Anders uppdraget att utforma FN:s stöd till fredsprocessen som chef för utvecklingsprogrammet UNDP.  Under åren 1999-2016 arbetade Anders som representant för FN:s Högkommissarie för mänskliga rättigheter i Colombia, Mexiko och Guatemala samt som chef för fältavdelningen på huvudkontoret i Genève.

Kontakt 

Vill du komma i kontakt med oss?  

E-postadress : registrator@mrinstitutet.se 

Besöksadress: Mobilvägen 10, Lund  

Postadress:  Institutet för mänskliga rättigheter 
Mobilvägen 10, 223 68 Lund  

Telefonnummer: 046 – 287 39 00

Press: 046 – 287 39 99 (09.00-16.00 vardagar), e-post press@mrinstitutet.se