Lättläst information om Institutet för mänskliga rättigheter
En ny myndighet
I januari 2022 startade Institutet för mänskliga rättigheter.
Innan dess hade Sverige fått förslag från andra länder om att starta ett institut i Sverige.
Institutet för mänskliga rättigheter ska se till att de mänskliga rättigheterna följs i Sverige.
Institutet har en speciell uppgift när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Lättläst version av årsrapporten 2024
Många länder har liknande institut
År 1991 träffades internationella experter inom mänskliga rättigheter i Paris.
De tyckte att varje land skulle ha ett institut för mänskliga rättigheter.
Därför kallas det dokument som de skrev för Parisprinciperna.
Enligt principerna är det viktigt att
- det står i lagen vad institutet ska göra
- personer från olika delar av samhället finns med i institutet
- institutet är starkt och inte styrs av regeringen
Flera länder har redan institut för mänskliga rättigheter som bygger på Parisprinciperna.
Här finns mer information (på engelska): https://ganhri.org/wp-content/uploads/2021/08/StatusAccreditationChartNHRIs.pdf
Mänskliga rättigheter ställer krav på staten
Staten måste följa de mänskliga rättigheterna.
Det betyder att staten inte får ha all makt över människorna.
Varje person har mänskliga rättigheter. Varje person ska också känna till vilka rättigheterna är.
Därför måste staten, kommunerna och regionerna i Sverige se till att alla vet vilka rättigheter de har.
Det är också statens ansvar att ingen ska kunna ta bort någon annans mänskliga rättigheter.
Politikerna beslutar om rättigheterna
Regeringen och riksdagen bestämmer hur de mänskliga rättigheterna ska skyddas.
Men också kommunerna och regionerna har ett ansvar för att skydda rättigheterna.
Mänskliga rättigheter gäller alla
Alla mänskliga rättigheter hänger ihop.
Ingen rättighet är viktigare än någon annan.
De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor, i alla länder.
Men i speciella fall kan inte alla rättigheter gälla fullt ut.
Det kan till exempel vara om det blir krig eller för att skydda folkhälsan.
Sverige följer internationella bestämmelser
Vad räknas som mänskliga rättigheter?
Det har flera länder kommit överens om.
Här är en länk till en sida som beskriver mänskliga rättigheter:
På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter? – Regeringen.se
FN har skapat regler om mänskliga rättigheter.
Reglerna kallas konventioner.
Sverige har lovat att följa många av konventionerna, till exempel
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
- Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
- Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor
- Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
- Konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen)
- Konventionen om skydd av personer med funktionsnedsättning.
Konventioner om mänskliga rättigheter finns också inom Europarådet, till exempel för att skydda minoriteter, hindra tortyr eller arbeta mot våld i hemmet.
EU har en särskild stadga om fri- och rättigheter.
Institutets uppgifter
Institutet för mänskliga rättigheter skapades i januari 2022.
Det har riksdagen beslutat.
Det finns regler om hur institutet ska arbeta i en särskild lag som riksdagen beslutat.
Institutet ska
- kontrollera att mänskliga rättigheter följs i Sverige
- föreslå för regeringen hur de mänskliga rättigheterna ska skyddas
- samarbeta med andra länder
- stödja utbildning, forskning och information om mänskliga rättigheter.
Institutet ska också se till att Sverige skyddar rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Men institutet är ingen domstol.
Man kan alltså inte klaga där om de mänskliga rättigheterna inte följs.
Institutet har en styrelse och ett råd
Institutet har en styrelse som leder arbetet. Styrelsen bestämmer vem som ska vara chef för myndigheten.
Chefen för myndigheten kallas för direktör.
Det finns en lag som bestämmer hur styrelsen ska bildas och hur direktören ska utses.
Regeringen bestämmer vilka personer som ska sitta i styrelsen.
Den ska ha åtta medlemmar, och de är just nu
- Elisabeth Rynning, som är gästprofessor och har varit justitieombudsman, JO. (Hon är ordförande i styrelsen.)
- Negin Tagavi, som är biträdande direktör på Fryshuset. (Hon är vice ordförande i styrelsen.)
- Annika Jyrwall Åkerberg, som är jurist
- Leif Ljungholm, som är advokat
- Niklas Martti, som är internationell projektledare
- Pål Wrange, som är professor i folkrätt
- Titti Mattsson, som är professor i offentlig rätt
- Charlotte Palmstierna, tf vikarierande direktör.
Alla i styrelsen ska vara kvar i fem år.
I styrelsen ska det finnas experter inom mänskliga rättigheter, men också personer med kunskap om juridik, forskning och utbildning.
Direktören ska vara chef i sex år.
Det ska också finnas ett råd för att stödja institutet.
På så sätt får institutet information från andra som jobbar med mänskliga rättigheter.
I rådet ska det finnas minst tio personer.
Rådet ska ha medlemmar från organisationer som kämpar för personer med funktionsnedsättning.
Information till regeringen varje år
Varje år måste Institutet för mänskliga rättigheter berätta för regeringen vad institutet har gjort under året innan.
Institutets årsrapport 2023 (lättäst version)
Kontakt
Jobba hos oss
Under 2022 kommer Institutet för mänskliga rättigheter att anställa flera personer.
Platsannonserna kommer att finnas på
- institutets webbplats
- Arbetsförmedlingens webbplats
- Arbetsgivarverkets webbplats.