Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) yttrar sig över promemorian Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (Ds 2024:2). Yttrandet sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet har även en särskild roll som oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).

Synpunkter

Institutet har beretts tillfälle att yttra sig över den aktuella promemorian. Institutet anser dock att det saknas ett tillräckligt underlag i promemorian för att ta ställning till om förslaget är förenligt med våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet avstår därför från att lämna synpunkter på förslaget.

Institutet vill i sammanhanget påtala att alla nya lagar och regler som införs i Sverige måste vara förenliga med Sveriges människorättsåtaganden enligt regeringsformen och de internationella människorättskonventioner Sverige har ratificerat. Institutet vill därför understryka vikten av att kontrollera nya lagars förenlighet med våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Detta utgör ett centralt och viktigt inslag i normkontrollsystemet. Enligt exempelvis 2 kap. 19 § regeringsformen föreligger ett förbud mot att meddela föreskrifter som strider mot Sveriges åtaganden enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Vidare gäller FN:s konvention om barnets rättigheter som lag. Enligt institutet krävs att hela lagstiftningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas av ett människorättsperspektiv för att på bästa sätt säkerställa att Sverige lever upp till sina människorättsåtaganden.[1]

Ärendets handläggning

Detta remissvar har beslutats av direktören Fredrik Malmberg och föredragits av utredaren Andreas Ljungholm. I den slutliga beredningen har även institutets ställföreträdande direktör Charlotte Palmstierna och enhetschef för Utredning och analys Karin Schulz deltagit.

Fredrik Malmberg, direktör

---

Noter

[1] Se även Remissvar Bättre konsekvensutredningar Ds 2022:22, institutets dnr 1.1.2-407/2022

Namn Efternamn, titel (ex Fredrik Malmberg, direktör)