Ett samordnat vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vaccinerRubrik = synlig på sidan

SOU 2024:2

Datum: 2024-04-25

Socialdepartementet (S2024/00096)

Diarienummer: 3.2.1-129/2024

Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) yttrar sig över betänkandet Ett samordnat vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vacciner (SOU 2024:2). Yttrandet sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet har även en särskild roll som oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).

Sammanfattning

  • Institutet anser att ytterligare analys behövs innan den del av utredningens förslag genomförs som innebär att tillhörighet till viss riskgrupp i fler fall kommer att kunna utläsas. Anledningen är att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har analyserat och beaktat risker för enskilda och grupper av enskilda vid händelse av otillbörlig spridning av de känsliga personuppgifterna.
  • Institutet avstyrker förslaget om att inkludera grupper med annat identifikationsnummer i vaccinationsregistren. Detta eftersom de långsiktiga människorättskonsekvenserna av förslaget är svårbedömda mot bakgrund av att det pågår en utredning omutökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att stärka arbetet med verkställighet av beslut om utvisning.
  • Institutet uppmanar även till att noggrant överväga alternativ som innebär att hantering av integritetskänsliga uppgifter i största möjliga utsträckning sker med respekt för enskildas självbestämmande.

Institutets synpunkter på utredningens förslag och bedömningar

Avsnitt 19 och 21 Om det nationella vaccinationsregistret och utredningens integritetsanalys

Om rätten till privatliv

Rätten till privatliv är en mänsklig rättighet som kommer till uttryck bland annat i 2 kap. 6 § regeringsformen samt i artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och artikel 17 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR).[1] Rättigheten innebär att alla människor har rätt till skydd för sina privata angelägenheter från ingripanden eller intrång från staten eller andra. Detta inkluderar bland annat rätten att bestämma över sin egen personliga information. Eventuella inskränkningar i denna rätt måste stå i proportion till det intresse som man försöker skydda, det vill säga att en avvägning måste göras mellan integritetsintrånget och dess ändamål.

Riskerna för otillbörlig spridning av uppgifter om riskgruppstillhörighet måste beaktas

Institutet anser att ytterligare analys behövs innan den del av utredningens förslag genomförs som innebär att tillhörighet till viss riskgrupp i fler fall kommer att kunna utläsas.

Utredningen föreslår att det nationella vaccinationsregistret ska utökas till att omfatta fler offentligt organiserade vaccinationsinsatser än tidigare. Förslaget innebär att antalet personuppgifter som registreras kommer att öka och delvis få en annan karaktär. Som utredningen konstaterar kan i vissa fall en uppgift om en given vaccination indirekt ge annan information om den person som registrerats, så som att denna tillhör en viss riskgrupp. Tillhörighet till riskgrupp kan exempelvis grundas i ursprung i eller nära koppling till ett visst land, sexuell aktivitet eller beroendeproblematik.[2] Det handlar alltså om uppgifter som kan vara mycket integritetskänsliga.

Utredningen har gjort en integritetsanalys och bedömt att förslaget är proportionerligt i relation till ändamålet som handlar om viktiga samhällsintressen inom folkhälsoområdet. I bedömningen har bland annat beaktats att de insamlade uppgifterna skulle omfattas av absolut sekretess hos myndigheterna.[3] Utredningen har dock inte gjort någon närmare analys av vad personuppgiftsbehandlingen i praktiken kan innebära för dem som uppgifterna rör, exempelvis i form av risker för enskilda eller grupper av enskilda vid händelse av otillbörlig spridning av uppgifterna. Institutet vill framhålla att en analys även av sådana risker är angeläget för att dessa ska kunna vägas in i en proportionalitetsbedömning och för att eventuella behov av riskminimerande åtgärder för att säkerställa rätten till privatliv ska kunna identifieras. Behovet av en omsorgsfull riskanalys är enligt institutets mening särskilt tydligt med hänsyn till den känsliga karaktären av de personuppgifter som det handlar om, samt i ljuset av nyligen rapporterade[4] misstankar om omfattande läckor av uppgifter i just det nationella vaccinationsregistret.

Sammanfattningsvis anser institutet att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har analyserat och beaktat risker för enskilda och grupper av enskilda vid händelse av otillbörlig spridning av uppgifter som kan kopplas till tillhörighet till viss riskgrupp. Institutet understryker även vikten av aktiva åtgärder för att säkerställa integriteten, och därmed rätten till privatliv, när det gäller uppgifter om enskilda som hanteras i det offentligas register.

Det finns fördelar med att inkludera grupper med annat identifikationsnummer, men konsekvenserna är svårbedömda

Institutet avstyrker förslaget om att inkludera grupper med annat identifikationsnummer i vaccinationsregistren.

Utredningen föreslår att det ska finnas laglig möjlighet att registrera uppgift om annat identifikationsnummer i det nationella vaccinationsregistret. Med annat identifikationsnummer menas exempelvis reservnummer, som vanligtvis används för att registrera personer utan personnummer så som asylsökande eller irreguljära migranter. Institutet ser fördelar med att dessa grupper ingår i vaccinationsregistren eftersom det innebär att det kommer att gå att hämta statistik om huruvida vaccinationsinsatser har nått målgruppen, vilket i förlängningen är viktigt för säkerställande av målgruppens rätt till bästa möjliga hälsa. Samtidigt menar institutet att det kan finnas långsiktiga människorättskonsekvenser av förslaget som i nuläget är svåra att förutse. Detta då det pågår en utredning där utredaren ska lämna förslag som möjliggör ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd, det vill säga att myndigheter inom ramen för sin verksamhet kan komma att bli skyldiga att informera Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.[5] Då frågan om utökat informationsutbyte fortfarande utreds kan institutet inte i nuläget göra en fullständig bedömning av hur dessa olika förslag kan komma att påverka varandra. Institutet ser dock att det finns en risk för att vaccinationsregistrering i kombination med ett krav på informationsutbyte ska resultera i att irreguljära migranter avstår från att delta i vaccinationsinsatser, vilket har konsekvenser för rätten till hälsa.[6] Det finns även en risk att förslaget om vaccinationsregister får konsekvenser för den enskildes rätt till privatliv om Folkhälsomyndigheten åläggs att lämna uppgifterna vidare till Migrationsverket eller Polismyndigheten.

Då de långsiktiga människorättskonsekvenserna av förslaget under nuvarande omständigheter är svårbedömda anser institutet att genomförande av förslaget bör avvaktas.

Hantering av integritetskänsliga uppgifter bör i största möjliga utsträckning ske med respekt för enskildas självbestämmande

Institutet konstaterar att utredningen kortfattat har avfärdat alternativet att ge den enskilde möjlighet att invända mot den föreslagna behandlingen av personuppgifter.[7]  Med hänsyn till de aktuella uppgifternas känsliga karaktär uppmanar institutet att i den fortsatta beredningen av förslagen noggrant överväga alternativ som innebär att hantering av integritetskänsliga uppgifter i största möjliga utsträckning sker med den enskildes samtycke.

Institutet framhåller även att det är angeläget att registerlagstiftningen inte leder till att enskilda eller grupper av enskilda väljer att avstå från deltagande i vaccinationsinsatser då detta har betydelse för människors rätt till bästa möjliga hälsa.[8]  

Ärendets handläggning

Detta remissvar har beslutats av direktören Fredrik Malmberg och föredragits av utredaren Katarina Leffler. I den slutliga beredningen har även ställföreträdande direktören Charlotte Palmstierna, enhetschefen Karin Schulz och utredaren Ida Gunge deltagit.

Fredrik Malmberg, direktör


Noter

[1] Rätten till privatliv kommer även till uttryck i bland annat artikel 22 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och artikel 16 i FN:s konvention om barnets rättigheter.

[2] SOU 2024:2 s. 341 f.

[3] SOU 2024:2 s. 348 f.

[4] Bland annat rapporterat av Sveriges Radio den 8 mars 2024: It-konsult kan ha läckt hela svenska vaccinationsregistret – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio

[5] Dir. 2023:126.

[6] Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa kommer till uttryck i bland annat i artikel 12 FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

[7] SOU 2024:2 s. 346.

[8] Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa kommer till uttryck i bland annat i artikel 12 FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.