Redovisningen av uppdrag om att lämna förslag om organisationsförändring gällande Myndigheten för ungdoms -och civilsamhällesfrågor och Myndigheten för stöd till trossamfund
Datum: 2024-06-14
Socialdepartementet (S2023/03010)
Diarienummer: 3.2.1-203/2024
Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) yttrar sig över redovisningen av uppdraget om att lämna förslag om organisationsförändring gällande Myndigheten för ungdoms -och civilsamhällesfrågor och Myndigheten för stöd till trossamfund. Yttrandet sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet har även en särskild roll som oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).
Sammanfattning
Myndigheten för ungdoms -och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har getts i uppdrag att lämna förslag på hur SST:s uppgifter kan överföras till och inordnas i MUCF och ge andra förslag på hur myndigheternas uppgifter kan läggas samman. Utgångspunkten är att uppgifterna som myndigheterna har för närvarande, ska vara oförändrade.
Institutet har inga kommentarer på de förslag som lämnas i redovisningen, men vill betona statens ansvar för att säkerställa rätten till religionsfrihet utan åtskillnad av något slag. Religionsfriheten är grundlagsskyddad i 2 kap. 1§ 6 p. regeringsformen men även i andra för Sverige folkrättsligt bindande konventioner såsom artikel 9 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), artikel 18 i den internationella konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna (ICCPR), artikel 5 i den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (ICERD), samt artikel 14 barnkonventionen.
I oktober 2023 besökte FN:s specialrapportör för religionsfrihet, Sverige. I den landsrapport som hon överlämnade till FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2024 betonar hon särskilt behovet av en öppen och tillitsfull dialog mellan stat och trossamfund.[1] I sina rekommendationer lyfter hon vikten av att fortsatt stärka den regelbundna dialogen med trossamfund och interreligiösa sammanslutningar inte bara på nationell nivå utan även på lokal och regional nivå. Hon rekommenderar också staten att stödja och uppmuntra interreligiösa initiativ särskilt gräsrotsinitiativ och de som initierats av civilsamhället själva.[2] Mot bakgrund av dessa rekommendationer vill institutet betona vikten av statens roll att verka för att dialog och engagemang med trossamfunden tillgodoses vid den kommande organisationsförändringen. Likt rapportören vill institutet särskilt betona att en betydelsefull del av skyldigheten att främja och säkerställa rätten till religionsfrihet är att underlätta och uppmuntra interreligiösa initiativ, i synnerhet de som organiseras av trossamfund och civilsamhällesorganisationer själva.
Ärendets handläggning
Detta remissvar har beslutats av direktören Fredrik Malmberg och föredragits av utredaren Amelie Sällfors. I den slutliga beredningen har även institutets ställföreträdande direktör Charlotte Palmstierna, t.f. enhetschef för Utredning och analys Abigail Booth, och utredaren Linde Lindkvist deltagit.
Fredrik Malmberg, direktör
Noter
[1] Report of the Special Rapporteur on freedom of religion or belief, Nazila Ghanea, Visit to Sweden, A/HRC/55/47/Add.2, 1 March 2024
[2] Report of the Special Rapporteur on freedom of religion or belief, Nazila Ghanea, Visit to Sweden, A/HRC/55/47/Add.2, 1 March 2024, VIII, punkt 98 (o)