Sveriges säkerhet i etern

Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) har som uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet har även en särskild roll som oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).

Yttrande

Utredningen är ett av flera lagstiftningsinitiativ som rör opinionsfriheterna. Som exempel kan nämnas; En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, Översyn av ordningslagen, Skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd samt Ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet.

Den höga lagstiftningstakten medför utmaningar att överblicka och bedöma den samlade inverkan som olika föreslagna lagändringar kan få för skyddet av opinionsfriheterna.

Betänkandet presenterar förslag som kan riskera att begränsa yttrandefriheten, informationsfriheten och den fria åsiktsbildningen. Av utredningen framgår inte tydligt att riskerna för Sveriges säkerhet är så överhängande eller konkreta att de förslag utredningen presenterar är motiverade.

Det saknas en proportionalitetsbedömning av förslagen liksom en grundlig analys av deras konsekvenser i förhållande till för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.

Mot denna bakgrund avstår institutet från att avge en inställning till förslagen.

Ärendets handläggning

Remissvaret har beslutats av direktören Fredrik Malmberg och föredragits av utredaren Matilda Wilhelm. Vid den slutliga handläggningen har också ställföreträdande direktör Charlotte Palmstierna deltagit.

Fredrik Malmberg, direktör