Utkast till rapport om hur Sverige genomför Århuskonventionen

SOU-nummer (eller motsvarande)

Datum: 2024-12-02

Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2024/01733)

Diarienummer: 3.2.1-739/2024

Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) yttrar sig över Utkast till rapport om hur Sverige genomför Århuskonventionen. Yttrandet sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerhetsställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet har även en särskild roll som oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).

Sammanfattning

Institutet är inte anmodade att svara på denna remiss. Institutet väljer ändå att kommentera det utkast till rapport om hur Sverige genomför Århuskonventionen.

Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. I genomförandet av konventionen ska alla länder som anslutit sig till den lämna in en rapport till konventionens sekretariat om hur konventionen genomförs. Regeringen har tagit fram ett utkast till rapport som nu är ute på remiss.

Institutet väljer i detta remissvar att kommentera tre frågor där institutet anser att rapporten brister:

  • Rapporten uttrycker en avvikande hållning till fördragskonform tolkning.
  • Rapporten redogör inte för de nationella hinder som har uppstått vid genomförandet av artikel 3.8 om att ”varje part skall se till att personer som utövar sina rättigheter i enlighet med bestämmelserna i denna konvention inte på något sätt bestraffas, förföljs eller trakasseras för detta”.
  • Rapporten saknar resonemang om rättsliga prövningars relevans för konventionens tredje pelare, såsom Auroramålet.

Avvikande hållning till fördragskonform tolkning (Punkt 2)

I rapportutkastet skriver regeringen att Sverige genom att ratificera en konvention blir folkrättsligt bunden av konventionen och nationella bestämmelser kan (egen kursivering) tolkas konventionsenligt.[1] Formuleringen innebär en avvikelse från hur regeringen tidigare uttryckt sig om fördragskonform tolkning.

Institutet vill påminna regeringen om att principen om fördragskonform tolkning innebär att domstolar och andra myndigheter så långt det är möjligt är skyldiga att tolka svenska interna rättsregler på ett sådant sätt att de blir förenliga med Sveriges internationella åtaganden. Principen om fördragskonform tolkning gäller vid all rättstillämpning, både för domstolar och statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.[2] Principen gäller samtliga konventioner som Sverige har skrivit under, oavsett om de ha inkorporerats i svensk lagstiftning eller inte.

Av Wienkonventionen om traktaträtten (Wienkonventionen) framgår att en stat inte kan åsidosätta konventionsförpliktelser till förmån för regleringar i den interna rättsordningen (artikel 27). Sverige kan alltså inte hänvisa till bestämmelser i sin interna rättsordning som skäl för att inte uppfylla en konventionsförpliktelse.[3] Vid en fördragskonform tolkning utgör vägledning från granskningskommittéerna, i detta fall från efterlevnadskommittén och specialrapportören, ett viktigt stöd.[4]

Rapporten saknar redogörelse om artikel 3.8 (Punkt 3)

Artikel 3.8 i Århuskonventionen föreskriver att konventionsanslutna parter ska se till att personer som utövar sina rättigheter i enlighet med bestämmelserna i denna konvention inte på något sätt bestraffas, förföljs eller trakasseras för detta.

Rätten till fredliga sammankomster skyddas bland annat i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), och i grundlagsbestämmelserna om mötes- och demonstrationsfrihet. Det är en rättighet som skapar förutsättningar för individen att uttrycka åsikter enskilt, eller tillsammans med andra, och att delta i samhällsutvecklingen.

Institutet ser att miljöförsvarare på allt fler håll i världen protesterar mot bristen på handling från stater för att tackla klimatförändringarna och miljöproblem. Fredliga miljöprotester är ett legitimt sätt för allmänheten att utöva sin rätt att delta i beslutsfattandet enligt Århuskonventionen. Det har efterlevnadskommittén tydliggjort.[5] FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarare under Århuskonventionen, Michel Forst, betonar att protester i form av civil olydnad utgör ett legitimt utövande av rätten till fredlig sammankomst så länge de är fredliga.[6]

I sin senaste rapport lyfter Michel Forst fram kritik mot Sverige, bland annat för offentlig smutskastning av miljöförsvarare, ökade åtal mot miljöförsvarare och ändrade brottsrubriceringar samt ett ökat bruk av böter.[7] Dessutom uttryckte han nyligen oro i ett ärende som rör Sverige. Ärendet rör en statsanställd person som tidigare i år har fått lämna sitt arbete på grund av sin klimataktivism. I ett brev från den 16 augusti 2024 till dåvarande utrikesminister Tobias Billström skriver Michel Forst att han är allvarligt bekymrad över vad som förefaller vara en uppsägning av en person från sin roll på Energimyndigheten till följd av fredliga miljöprotester.

Institutet anser att rapporten saknar en människorättsanalys om situationen för miljöförsvarare. Rapporten saknar dessutom beskrivningar av åtgärder som staten har vidtagit för att säkerställa att personer som utövar sina rättigheter enligt konventionen inte på något sätt bestraffas, förföljs eller trakasseras för detta i linje med artikel 3.8(punkt 3 [e]).

Auroramålet och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Punkt 30)

Auroramålet är en domstolsprocess där ungdomar har ansökt om stämning i tingsrätten mot den svenska staten eftersom de anser att staten inte gör tillräckligt för att motverka klimatförändringarna.

Institutet lämnade in ett Amicus-yttrande i målet under 2024, och Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024 att tillåta institutets yttrande i målet. I yttrandet framför institutet till Högsta domstolen att den talan som har väckts i Auroramålet kan och ska tillåtas, bland annat på grund av rätten till rättslig prövning enligt artikel 9.3 i Århuskonventionen.[8]

  • Århuskonventionens tredje pelare rör tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (artikel 9). Institutet är väl medvetet om att regeringen inte kan eller bör uttala sig om en pågående rättsprocess, men önskar se ett resonemang i rapporten om rättsliga prövningars relevans för konventionens tredje pelare, såsom Auroramålet.

Ärendets handläggning

Detta remissvar har beslutats av direktören Fredrik Malmberg och föredragits av utredaren Brittis Edman och biträdande utredaren Azalea Safaei. I den slutliga beredningen har även ställföreträdande direktören Charlotte Palmstierna, enhetschef för Utredning och analys Eva Glückman deltagit.

Fredrik Malmberg, direktör)


Noter

[1] Rapport om hur Sverige genomför Århuskonventionen utkast, s. 1.

[2] Se vidare prop. 2017/18:186 s. 60 f. och 73, prop. 1993/94:117 s. 36 f. och s. 148 samt bet. 1993/94:KU24 s. 17 f. Jfr även Skr. 2016/17:29 s. 26 och 56.

[3] Prop. 2017/18:186 s. 50.

[4] Jämför prop. 2017/18:186 s. 82–85.

[5] Läs mer på Institutet för mänskliga rättigheter, https://mrinstitutet.se/nyheter/fredliga-miljoprotester-ar-legitima-enligt-arhuskonventionen/, hämtat 27 november 2024.

[6] FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarare under Århuskonventionen, Position paper: State repression of environmental protest and civil disobedience: a major threat to human rights and democracy, februari 2024.

[7] Ibid.

[8] Institutet för mänskliga rättigheter, Amicus curiae-yttrande till Högsta

domstolen i Auroramålet, dnr 174/2024 3.2.2, 21 maj 2024.

Namn Efternamn, titel (ex