Verksamhetsplan för 2022

Inledning

Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2022. Institutets verksamhet ska aktivt främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i grundlagarna och Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. 

Institutets uppgifter framgår av lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter. Av lagen framgår att institutet bestämmer självt inom ramen för sina uppgifter sin organisation och den närmare inriktningen av sitt arbete. I denna verksamhetsplan bekrivs den närmare inriktningen av institutets arbete uner 2022.

Institutets uppgifter enligt lag

Institutets oberoende är centralt för att kunna bidra till säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. En viktig del i oberoendet är att institutets uppgifter finns reglerade i lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter.

Institutet leds av en styrelse som fattar beslut om institutets organisation och strategiska inriktning. Styrelsen består av sju ledamöter samt institutets direktör. Styrelsen utses av regeringen och styrelsen utser i sin tur direktören. Direktören är myndighetschef och ansvarar för den löpande verksamheten på uppdrag av styrelsen.

Institutet ska enligt lagen främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och andra för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.

Institutets uppgifter enligt lagen är att följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Det ska institutet göra genom att lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, ha kontakter med internationella organisationer och även i övrigt delta i internationellt samarbete, och främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.

Institutet ska fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Enligt denna artikel ska de stater som anslutit sig till konventionen ha en oberoende mekanism för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen.

Institutet får föreslå för regeringen att Sveriges folkrättsliga åtaganden utvidgas inom området mänskliga rättigheter.

Institutet ska inte pröva enskilda klagomål om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Institutet ska senast den 1 april varje år lämna en rapport till regeringen om sin verksamhet och sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under det närmast föregående kalenderåret.

Institutet bestämmer självt inom ramen för sina uppgifter sin organisation och den närmare inriktningen av sitt arbete.

Parisprinciperna

Ett av syftena med att inrätta Institutet för mänskliga rättigheter var att bilda en funktion i Sverige som uppfyller kraven i de internationellt erkända så kallade Parisprinciperna om nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Principerna formulerades 1991 i Paris vid ett internationellt arbetsmöte med experter på området i samarbete med FN:s center för mänskliga rättigheter. Av Parisprinciperna framgår att en institution för mänskliga rättigheter ska ha ett så brett uppdrag som möjligt. Uppdraget ska vara tydligt formulerat och slås fast i grundlag eller annan lagstiftning där även institutionens sammansättning och behörighet specificeras. Det framgår också av Parisprinciperna vilka uppgifter institutionen ska ha, vikten av en bred representation från det civila samhället och vilka arbetsmetoder som institutionen ska ha möjlighet att använda. En nationell institution för mänskliga rättigheter ska också ha en stark ställning i genomförandet av sitt uppdrag genom att garanteras ett oberoende, framför allt från regeringen.

Verksamhetsplanen för 2022

Ett institut under uppbyggnad

En verksamhetsplan utarbetas i normalfallet under hösten före det år som planen avser. Detta har självfallet inte varit möjligt för institutet, utan arbetet med verksamhetsplanen för 2022 har fått bedrivas under årets första månader, parallellt med arbetet för att få till stånd en fungerande myndighet. Den ännu mycket begränsade personalstyrkan har givetvis påverkat förutsättningarna för att få fram underlag för prioriteringar avseende institutets operativa verksamhet.

Fokus för verksamheten under 2022 är främst att bygga upp en god plattform för institutets verksamhet som en oberoende och ledande aktör för att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige med utgångspunkt i grundlagarna och Sveriges internationella åtagande om mänskliga rättigheter.

Inom ramen för utarbetandet av verksamhetsplanen för 2022 har ett övergripande mål, ett verksamhetsmål samt fem delmål för verksamheten tagits fram. Det första delmålet avser institutets interna processer medan övriga fyra delmål avser det operativa arbetet, dvs. processerna för institutets kärnuppgifter.

I institutets kärnuppgifter ingår att göra oberoende och kvalitetssäkrade undersökningar och analyser av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige, i dialog med civilsamhället och andra aktörer. En andra kärnuppgift är att lämna förslag och rekommendationer till regeringen och andra relevanta aktörer för att för att säkerställa mänskliga rättigheter i Sverige. En tredje uppgift är att bidra till utveckling och spridning av kunskap om mänskliga rättigheter i samverkan med andra aktörer. En ytterligare uppgift är att delta i internationellt samarbete för att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter.

Dessa uppdrag går inte att skilja från varandra. Analysen av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige är en grund för att rådgivning, främjandet och det internationella samarbetet ska vara verkningsfullt. På samma gång är en realistisk bild av kunskapen och medvetenheten om mänskliga rättigheter bland allmänheten en grundförutsättning för att kunna göra rimliga prioriteringar av tematiska områden för analys. Det är mot den bakgrunden som institutet under sitt inledande verksamhetsår kommer att genomföra en riksomfattande enkätundersökning för att kartlägga vilka kunskaper som finns, samt vilka rättighetsfrågor som har betydelse i människors vardag. En viktig fråga för säkerställandet av de mänskliga rättigheterna är enskildas möjligheter att också kunna utkräva dessa rättigheter. Institutet kommer därför att inleda ett arbete med att kartlägga enskildas möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter inom olika områden.

Övergripande mål

Det övergripande målet för institutets verksamhet är att institutet aktivt ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterma i Sverige, med utgångspunkt i grundlagarna och Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Verksamhetsmål

Verksamhetsmålet innebär att institutet ska vara en oberoende och ledande aktör för att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige.

Delmål

Ledning, styrning och administration

Det första delmålet innebär att institutet ska säkerställa en effektiv och transparant styrning och ledning av verksamheten. Institutets uppgifter inom detta delmål rör intern styrning och kontroll, HR, ekonomi, informationsförvaltning, kommunikation och internadministration. Arbetet inom delmålet innebär att rekrytera den kompetens som institutet behöver för att bedriva sin verksamhet, samt att säkerställa att det finns förutsättningar för medarbetarna att utföra uppdraget genom goda arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Vidare innebär det också att institutet ska ta fram ett betydande antal dokument för att myndigheten ska uppfylla de krav som ställs i de lagar och andra författningar som varje myndighet har att följa. Arbetet ska också säkerställa att kärnprocesserna vid myndigheten fungerar väl, så att institutet kan uppfylla sina lagstadgade uppgifter, liksom verksamhetsmålet, om att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Detta är en grundläggande förutsättning för att de följande delmålen ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt.

Under det första verksamhetsåret kommer arbetet i detta delmål främst att inriktas på:

• rekrytering,
• uppbyggnad av verksamheten

Analys av situationen för mänskliga rättigheter

Det andra delmålet innebär att institutet ska genomföra oberoende och kvalitetssäkrade undersökningar och analyser av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige, i dialog med företrädare för civilsamhället och andra aktörer. Inom detta delmål ska institutet genomföra en systematisk omvärldsbevakning och tematiska undersökningar och analyser av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige utifrån ett helhetsperspektiv. Institutet ska också genomföra undersökningar och analyser av det strategiska arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. En annan uppgift är att följa utvecklingen av nationell rättspraxis. Institutet ska särskilt fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fokus i arbetet kommer under 2022 främst vara att skapa förutsättningar för arbetet inom detta delmål i dialog med civilsamhället och andra aktörer.

Under det första verksamhetsåret kommer arbetet inom ramen för detta delmål främst att inriktas på:

• inrättandet av institutets råd,
• dialog med civilsamhället och andra aktörer,
• utformning av institutets uppgifter som en oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
• nationell omvärldsbevakning,
• enkätundersökning om vad allmänheten upplever som angelägna rättighetsområden,
• kartläggning av enskildas möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter inom olika områden,
• statliga myndigheters, kommuners och regioners rättighetsbaserade arbete,
• följa och sprida kunskap om utvecklingen av nationell rättspraxis.

Rådgivning

Det tredje delmålet innebär att institutet utifrån undersökningar och analyser av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige ska lämna förslag och rekommendationer till relevanta aktörer. Inom ramen för detta delmål ska institutet föra dialog med regeringen för att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Dialog ska även föras med statliga myndigheter, kommuner, regioner och andra relevanta aktörer. Det kan vidare bli aktuellt att hantera remisser, samt delta med experter i utredningar. Den årliga rapport som ska överlämnas till regeringen senast den 1 april varje år kommer att vara en viktig del av institutets rådgivande funktion. I utformningen av arbetsformer och verktyg för den rådgivande funktionen kommer särskild hänsyn tas till institutets oberoende i förhållande till regeringen.

Under det första verksamhetsåret kommer arbetet inom ramenför detta delmål främst att inriktas på:

• årlig rapport om de mänskliga rättigheterna i Sverige 2023,
• dialog med regering, statliga myndigheter, regioner och kommuner och andra relevanta aktörer.

Främjande av kunskap om mänskliga rättigheter

Det fjärde delmålet innebär att institutet ska bidra till utveckling och spridning av kunskap om mänskliga rättigheter i samverkan med andra aktörer. I det delmålet ingår att delta i och anordna utbildning och kompetensutveckling om mänskliga rättigheter. Institutet ska bidra till att utveckla och sprida metoder för ett strategiskt arbete med mänskliga rättigheter i statliga myndigheter, kommuner och regioner. Institutet ska även ta fram eget utbildnings- och stödmaterial. Till det främjande uppdraget hör även att följa, främja och sprida forskning om mänskliga rättigheter. Den yttersta uppgiften inom delmålet är att öka kunskapen och medvetenheten om mänskliga rättigheter hos allmänheten.

Under det första verksamhetsåret kommer arbetet inom ramen för detta delmål främst att inriktas på:

• enkätundersökning om allmänhetens kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter,
• dialog med andra aktörer om samverkan för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter,
• samverkan med universitet och högskolor för främjande av forskning, kunskapsutveckling och utbildning på området mänskliga rättigheter,
• vägledning om hur mänskliga rättigheter kan beaktas i utredningsväsendet.

Internationellt samarbete

Det femte delmålet innebär att institutet genom internationellt samarbete ska främja säkerställandet av mänskliga rättigheter. Institutet ska informera och föra dialog med granskningsorgan inom FN och Europarådet, liksom med aktörer inom EU. Institutet ska också föra dialog med den globala alliansen av nationella institut för mänskliga rättigheter (GANHRI) och nationella institut för mänskliga rättigheter (NHRI). Inom delmålet ska även genomföras en internationell systematisk omvärldsbevakning, liksom bevakning och spridning av internationell rättspraxis och uttolkning av mänskliga rättigheter.

Under det första verksamhetsåret kommer arbetet inom ramen för detta delmål främst att inriktas på:

• FN:s kommitté för barnets rättigheters granskning av Sverige,
• FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättnings granskning av Sverige,
• FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheters granskning av Sverige,
• dialog med olika aktörer bl.a. GANHRI och NHRI:s, främst i de nordiska länderna,
• internationell omvärldsbevakning,
• följa och sprida internationell rättspraxis och uttolkning av mänskliga rättigheter.