Funktionsrättsstrategi 2026–2030

Funktionsrättsstrategin tar sin utgångspunkt i

• Institutet för mänskliga rättigheters övergripandes trategi 2025–2029
• rekommendationerna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
• funktionsrättskommitténs, senaste granskning av Sverige
• det som framförts genom aktiv involvering av funktionsrättsorganisationer.

Syfte och ambition

Syftet med denna strategi är att tydliggöra och ge en riktning för vårt arbete för att främja, skydda och övervaka genomförandet av funktionsrättskonventionen[1] under strategiperioden.

Vår ambition är att genomgående arbeta med ett intersektionellt perspektiv i allt vi gör, vilket även gäller för denna strategi. I vårt funktionsrättsarbete eftersträvar vi att särskilt lyfta fram migranter, kvinnor, och unga med funktionsnedsättning eftersom samverkande strukturella barriärer kan leda till ökad marginalisering av dessa grupper.

Vårt arbete med funktionsrätt bedrivs i två spår: ett fokuserat arbete med att genomföra funktionsrättskonventionen och ett där funktionsrättsperspektivet integreras i hela verksamheten.

Funktionsrättsstrategin förtydligar hur Institutet för mänskliga rättigheter bidrar genom det riktade arbetet, samtidigt som övrig verksamhet genomsyras av funktionsrättsperspektivet.

Funktionsrättsuppdraget

Enligt lagen om Institutet för mänskliga rättigheter ska vi främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Lagen säger också att vi ska fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen. Uppdraget innebär att vi ska främja, skydda och övervaka genomförandet av funktionsrättskonventionen i Sverige:

• Främja innebär att sprida kunskap, utbilda och öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Skydda handlar om att uppmärksamma och agera mot kränkningar av rättigheter, till exempel genom att lyfta enskildas erfarenheter, driva på förändring och stödja system som stärker rättssäkerheten.
• Övervaka betyder att följa upp hur funktionsrättskonventionen efterlevs i landet.

Tillsammans syftar dessa uppgifter till att stärka rättigheterna och delaktigheten för alla personer med funktionsnedsättning. Inom uppdraget att främja, skydda och övervaka arbetar vi med utveckling av arbetsformer och aktiv involvering av personer med funktionsnedsättning i varje del av uppdraget genom deras representativa organisationer. Den aktiva involveringen regleras i artikel 33(3) och 4(3) i funktionsrättskonventionen och preciseras i allmän kommentar nr 7.[2]

Strategiskt mål 1: Brett engagemang för mänskliga rättigheter

Samhället genomsyras av respekt för de mänskliga rättigheterna som ses som viktiga att försvara och omsätta i handling. Kunskapen och medvetenheten om mänskliga rättigheter är utbredd och varje ny generation blir engagerad för demokrati och mänskliga rättigheter. Civilsamhället i form av enskilda, grupper och organisationer, har stärkta möjligheter att verka för mänskliga rättigheter.

Främja

Under 2026–2030 har Institutet för mänskliga rättigheter bidragit till att främja ett brett engagemang för rättigheter för personer med funktionsnedsättning med tillgänglig och engagerande information för allmänheten som är lätt att använda.

Det gör vi genom att:

• stärka kunskapen om funktionsrättskonventionen hos allmänheten, inklusive de tvärgående perspektiven.

Skydda

Under 2026–2030 har Institutet för mänskliga rättigheter bidragit till att skydda ett brett engagemang för funktionsrätten

Det gör vi bland annat genom att:

• verka för att förbättra förutsättningarna för funktionsrättsorganisationerna

Övervaka

Under 2026–2030 har Institutet för mänskliga rättigheter bidragit till att övervaka allmänhetens förståelse för funktionsrättskonventionen

Det gör vi genom att:

• undersöka förståelse och kunskap om funktionsrättskonventionen hos allmänheten.

Strategiskt mål 2. Varje människa kan göra anspråk på sina mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna har konkret betydelse i människors vardag. Enskilda och grupper har möjlighet att framföra sina åsikter och bli lyssnade till i frågor som rör dem. Den enskildes rättigheter tydliggörs i lagstiftning. Systemen för att klaga, få sin sak prövad och kunna få upprättelse är enkla och tillgängliga. Den enskilde har tillgång till bra information och gott stöd för att hävda sina mänskliga rättigheter. Sverige har tillträtt de tilläggsprotokoll som ger enskilda klagorätt till internationella övervakningskommittéer, vilket innebär utökade möjligheter att få sin sak prövad också utanför Sverige.

Främja

Under 2026–2030 har Institutet för mänskliga rättigheter bidragit till att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning genom att sprida kunskap till rättighetsbärarna, utifrån de granskningar som institutet gör, om hur de kan utkräva sina rättigheter.

Det gör vi genom att:

• verka för att enskilda får tillgång till kunskap om sina rättigheter och hur de kan utkrävas.

Skydda

Under 2026-2030 har Institutet för mänskliga rättigheter i ökande grad bidragit till att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning så att förutsättningar för att utkräva rättigheter och få upprättelse stärks

Det gör vi bland annat genom att:

• lyfta fram erfarenheter av människorättskränkningar mot personer med funktionsnedsättning och besök på olika typer av institutioner och andra verksamheter. Vi fokuserar på:
  • utkrävbarhet och tillgång till rättssystemet
  • avinstitutionalisering
  • inkluderande utbildning.

Övervaka

Under 2026–2030 har Institutet för mänskliga rättigheter bidragit till att övervaka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning

Det gör vi genom att:

• bidra till ökad synlighet av brister i skyddet med särskilt fokus på utkrävbarhet av rättigheter och tillgång till rättvisa.

Strategiskt mål 3: Det offentliga Sverige tar ansvar

Stat, region och kommun arbetar systematiskt med att respektera, tillgodose, skydda och främja de mänskliga rättigheterna. Offentliga aktörer har god kunskap om mänskliga rättigheter och förmåga att analysera brister i samt utveckla den egna verksamheten. Det offentliga verkar för och följer upp att företag och andra aktörer bedriver verksamhet i enlighet med de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna skyddas i både grundlag och annan lag. Nya lagar och regler tas fram i överensstämmelse med mänskliga rättigheter. Där offentlig verksamhet bedrivs finns god kunskap om hur lagar och regler ska tolkas och tillämpas i förhållande till mänskliga rättigheter. Forskning om mänskliga rättigheter främjas och sprids.

Främja

Under 2026–2030 har Institutet för mänskliga rättigheter bidragit till att främja genomförandet av funktionsrättskonventionen så att kunskap sprids om funktionsrättskonventionen och hur lagar och regler bör utformas, tolkas och tillämpas i förhållande till människorättsmodellen som den uttrycks i konventionen.

Det gör vi genom att:

• sprida kunskap till skyldighetsbärare om människorättssituationen för personer med funktionsnedsättning
• verka för att höja kapaciteten hos centrala skyldighetsbärare, bland annat genom utbildningsinsatser om funktionsrättskonventionen med fokus på människorättsmodellen och konventionens tvärgående perspektiv.
• verka för svensk lagstiftnings överensstämmelse med funktionsrättskonventionen samt en översyn av konventionens rättsliga ställning.

Skydda

Under 2026–2030 har Institutet för mänskliga rättigheter bidragit till att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning så att förutsättningar för att utkräva rättigheter och få upprättelse stärks.

Det gör vi genom att:

• bidra med bland annat kunskapsstöd [3] för att stärka rättsväsendets kapacitet att tolka och tillämpa funktionsrättskonventionen i enlighet med konventionens syfte.

Övervaka

Under 2026–2030 har Institutet för mänskliga rättigheter bidragit till att övervaka genomförandet av funktionsrättskonventionen så att kunskap om tillgången till konventionens rättigheter i praktiken skapats.

Det gör vi genom att:

• bidra till ökad synlighet och uppföljning av brister i skyddet, inklusive för migranter och unga med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på rättigheter i funktionsrättskonventionen om:
  • aktiv involvering (artikel 4.3)
  • rätten att leva självständigt och delta i samhället (artikel 19)
  • yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information (artikel 21)
  • diskriminering (artikel 5)

Strategiskt mål 4: Ett oberoende och effektivt Institut för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter:

• Har, i enlighet med Parisprinciperna, en ändamålsenlig organisation samt den mångsidiga kompetens och de resurser som krävs för att genomföra dess uppdrag.

• Använder effektiva, rättighetsbaserade arbetssätt och har en kultur som präglas av respekt, tillit och delaktighet. Institutet är en stark och tydlig röst i främjandet av mänskliga rättigheter.
• Har en oberoende, aktiv och transparent samverkan med såväl rättighetsbärare och deras företrädare som de ansvariga, skyldighetsbärarna.
• Värnar särskilt om dialogen med de rättighetsbärare som har svårt att få sina röster hörda. Institutet har etablerat en hållbar struktur för sitt arbete med att främja, skydda och övervaka funktionsrättkonventionen och aktiv involvering, i enlighet med artikel 33 i funktionsrättskonventionen.

Vi har under 2026–2030 bidragit till att införa välfungerande protokoll och procedurer för aktiv involvering och vidareutvecklat vår kapacitet att främja, skydda och övervaka funktionsrättskonventionen i Sverige.

Det gör vi bland annat genom att:

• utveckla och utvärdera aktiv involvering genom aktiv involvering i en lärandeprocess
• regelbundet arbeta i enlighet med och utvärdera årshjulet
• utveckla våra metoder för övervakning av statens arbete med genomförande av funktionsrättskonventionen och uppföljning av FN:s funktionsrättskommittés rekommendationer.
• utveckla våra metoder för att skydda rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• bidra till att stärka aktörerna inom artikel 33 i sina respektive roller.

Vi prioriterar så här

Institutet för mänskliga rättigheter har, och ska ha, ett brett mandat. Som Sveriges oberoende institution för mänskliga rättigheter bestämmer vi själva den närmare inriktningen av vår organisation och verksamhet. Utifrån de begränsade resurser som institutet förfogar över krävs att vi prioriterar. De strategiska målen för 2026–2030 beskriver vår långsiktiga riktning.

Prioriteringar kommer att behöva ske i den årliga verksamhetsplaneringen och i den löpande verksamheten samt då ta sin utgångspunkt i denna strategi och dess strategiska mål.

Prioriteringen sker också utifrån en bred omvärldsbevakning. En central del i omvärldsbevakningen är dialogen med Rådet för de mänskliga rättigheterna, civilsamhället och andra aktörer. Dessutom är internationella granskningar av Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och de rekommendationer som Sverige får från olika granskningsorgan av betydelse för våra prioriteringar.

I detta sammanhang är rekommendationerna från FN:s funktionsrättskommitté av central betydelse och särskilt de som kommittén angett som särskilt brådskande. 2024 identifierade kommittén följande särskilt brådskande rekommendationer:

• Definitionen av funktionshinder i lagstiftning (rekommendation 6)
• Jämlikhet och icke-diskriminering (rekommendation 14 (a-f))
• Avinstitiutionalisering (rekommendation 42 (a-d))
• Inkluderande utbildning (rekommendation 52 (a-e))

Utöver detta har vi också särskilt prioriterat följande rekommendationer:

• Förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (rekommendation 8 (a))
• Se över konventionens rättsliga ställning (rekommendation 8 (b))
• Granska lagar och handlingsplaner för överensstämmelse med funktionsrättskonventionen (rekommendation 8 (c))
• Aktiv involveringrekommendation12 (a))
• Stärka civilsamhällets kapacitet (rekommendation 12 (b))
• Kvinnors rättigheter (rekommendation 16 (a-b))
• Barns rättigheter (rekommendation 18 (a-c))
• Tillgång till rättssystemet (rekommendation 30 (a-c))
• Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information (rekommendation 46)
• Institutet för mänskliga rättigheter ska säkerställa aktiv involvering (rekommendation 72)